Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2008.

Zugl.: Bonn, Univ., Diss., 2008

Univ., Diss., 2009--Kassel.

Zugl.: München, Univ., Diss., 2004

Thesis (Master).

Univ., Diss., 2009--Kassel.

The aim of this study is to investigate Swedish representations of the Lappmark in the 1600s and 1700s, with particular regard to the descriptions of nature and the supernatural. The study examines how swedes depicted nature and nature spirits in the Lappmark, and how the descriptions relate to larger process during the time period. The sources used are mainly from priests who were active in the Lappmarks during this period. The source material has been divided into two groups to simplify the comparison, one containing Johannes Schefferus Lapponia (1673), the other contains Pehr Högströms Beskrifning öfver de till Sveriges krona lydande lappmarker (1747). Works such as Carolyn Merchants The Death of Nature (1989) and Henri Lefebvre's The Production of Space (1991) are used in the study.The study show that the early authors had a very negative attitude towards the Lappmark and its nature. The area was perceived as an unproductive wilderness, and the saamis were used as an example of the Lappmarks depraved nature. Högström approached the land from a different angle, he believed that the Lappmarks had a great potential once Gods plan for the region had been realized. Högström uses the Saami to show how a people, despite their shortcomings, still could flourish in the Lappmark. Högströms optimistic attitude required that he separated the nature spirits from nature, which illustrated the transition from the idea of a lifegiving nature to the idea of a mechanical nature. The study also contributes to new knowledge about how swedish priests tried to define and control the representation of the Lappmark and how this was complicated by both saamis and settlers.

Bakgrund: Antalet personer med demenssjukdom blir allt fler i samhället och merparten av människor som vårdas på en institution känner begränsad tillgång till vistelse i utomhusmiljö. Samtidigt anser anhöriga att deras närstående med demenssjukdom saknar stimulans för att vistas utomhus och behöver erbjudas mer tid i utomhusmiljö. Problem: Personer med demenssjukdom har önskemål om att vården behöver individanpassas och erbjudas efter enskild individs behov och identitet. Samtidigt har sjuksköterskor kunskapsbrist kring betydelsen av utomhusmiljö för personer med demenssjukdom. Syfte: Att ur ett patientperspektiv undersöka utomhusmiljöns betydelse för personer med demenssjukdom. Metod: En allmän litteraturöversikt enligt Friberg (2012) med beskrivande design. Resultat: Utomhusmiljön hade en inre och yttre påverkan på personer med demenssjukdom. Personer med demenssjukdom upplevde en känsla av välbefinnande, livskvalitet, frihet, oro, rädsla samt social interaktion med andra, vid utomhusvistelse. Slutsats: Kunskap om utomhusmiljöns inre och yttre påverkan kan ligga som grund för sjuksköterskan att tillgodose en god och säker vård. Ökad kunskap kring det undersökta fenomenet kan även utgöra ett stöd för att främja hälsa och välbefinnande samt lindra lidande hos personer med demenssjukdom. Nyckelord: Aktivitet, demens, livskvalitet, natur, välbefinnande.

No description available.

Bakgrund: Genom tiderna har utevistelsen haft stor betydelse för förskolan och ses som en självklarhet i verksamheten. Vi pratar idag om att människan behöver komma tillbaka till naturen då vi har märkt att människor vistas mindre i naturen idag. Förskolan får då en betydelsefull roll att ge barnen tillgång till naturen och alla dess möjligheter. Vi har därför valt att undersöka pedagogers förhållningssätt till barns utevistelse och vilken roll pedagogerna tar i utevistelsen.    Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka pedagogers förhållningssätt till barns utevistelse på förskolan och vilken roll pedagogerna tar när de är ute med barnen.   Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi har använt oss av fokusgruppsintervjuer. Vi valde att ha två olika fokusgruppsintervjuer för att få ett rikare material och få syn på flera sätt att se på utevistelsen.  Resultat: I vår studie kom vi fram till att pedagogerna anser att det är betydelsefullt med fri lek i utevistelsen, att inte allt blir styrt. På båda förskolorna diskuterade pedagogerna om utevistelsens möjligheter för barns lärande när det exempelvis gäller motorik, delaktighet och upptäckarglädje. Pedagogerna värdesatte högt att skapa aktiviteter och lärtillfällen av spontana händelser. Vidare anser pedagogerna på båda förskolorna att de har en betydelsefull roll i utevistelsen. De ska fungera som medupptäckare och vara närvarande pedagoger.