Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare upplever att utevistelsen påverkar barns lärande och hälsa. I datainsamlingen har en kvalitativ metod använts i form av semistrukturerade intervjuer. Fem förskollärare från tre förskolor i samma kommun intervjuades. Fyra av dessa förskollärare arbetade på utomhusförskolor och en arbetade på en traditionell förskola. Resultatet visade att alla förskollärarna ansåg att utevistelsen har flera fördelar för barnens lärande och hälsa. De upplevde att barnens motorik förbättrades av utevistelsen samt att naturkunskap var det ämne som låg i fokus när de var ute. De såg inga tydliga hinder för att utnyttja utevistelsen mer än att de måste tänka på att en del material måste tillföras. De nämnde även att väder och kläder kan påverka i vilken utsträckning de är ute. Vad det gäller barnens hälsa upplevde alla förskollärare att det blir färre konflikter när de är ute samt att barnen håller sig friskare. Några av förskollärarna nämnde att barnen blir lugnare av utevistelse. Två förskollärare belyste att utekontakten kan ha en negativ effekt på hälsan för de barn som har astma eller allergi. I diskussionsavsnittet diskuteras sedan konsekvenser av metodval samt hur förskollärarna i arbetar med att utveckla barns miljöförståelse på olika sätt. Där diskuteras också förskollärarnas syn på barns hälsa i relation till utevistelsen och vilka konsekvenser utevistelsen får för hälsan.

Detta projekt åskådliggör ett alternativ till hur människan i framtiden skall kunna uppleva den svenska naturen och ta vara på regioner som sakta förfaller och ödeläggs på grund av den rådande urbaniseringen. Projektet har ett övergripande koncept vari tre detaljerade lösningar visar hur det tekniskt kan genomföras.  Genom att ta vara på de befintliga förutsättningarna, regionens infrastruktur, de olika årstiderna i den fantastiska omgivningen, visas ett nytt sätt att turista i naturen

I mitt projekt hamnar fokuset väldigt snabbt på naturen och hur underbar naturen kan vara. Jag ville skapa en härlig miljö i naturreservatet som ska användas och nyttjas på ett ansvarsfullt sätt. I nuläget finns det inte mycket alls i detta naturreservat i landfjärden, Nynäshamn, vilket jag ville ändra på. Mitt mål var att förstöra eller ta bort så lite natur, växt- och djurliv som möjligt medan jag integrerade byggnaden i landskapet.Jag bestämde mig för att öppna upp vattenlinjen och vattnet för allmänheten och placera min byggnad i vattnet på pelare, för att lämna ett så litet avtryck i marken som möjligt. Förutom materialet som är i kontakt med vattnet bestämde jag mig att konstruktionen ska vara helt i trä för framhäva den värmande naturkänslan. Samt flytta alla de bärande elementen i väggarna till innerväggarna. Det öppnar upp för att ha mycket fler fönster i ytterväggarna. På så sätt är arbetarna och besökarna alltid, på minst ett sätt, i kontakt med den naturrika omgivningen och linjen mellan inne och ute suddas ut ännu mer. / In my project the focus quickly came to nature and how amazing nature can be. I wanted to create a thriving environment in this nature reserve that is being used in a respectable way. Currently there is not much happening at all in this nature reserve in Landfjärden, Nynäshamn, and I wanted to change that. My goal was to destroy or remove as little as I possibly could while integrating my building into the landscape. I decided to open up the water area for everyone and place the building in the water on pillars to leave as little of a footprint in the ground as possible, area wise. Except for the material in contact with the water I decided to make the structure completely out of wood to enhance the warmer nature-feel. As well as moving all the structural walls to the inside of the building and that way opening up for a lot more windows on the outer walls. This way the visitors & workers are always, in at least one way, connected to the surrounding nature and the line between inside and outside is blurred even further.

I vår studie kommer ni som läsare få läsa om utomhuspedagogik. Vårt syfte har varit att få en inblick i vad utomhuspedagogik är, även att få mer kunskaper om hur utomhuspedagogik uppfattas inom aktuell forskning men även av de som arbetar i förskolor med den specifika inriktningen. Vi avser därmed försöka få en mer nyanserad bild av utomhuspedagogik. De frågeställningar vi utgått från har varit vad utomhuspedagogik betyder för pedagogerna? Finns det några nackdelar enligt pedagogerna, och i så fall vilka är dessa? Och den sista frågan vi ställt är om det ställs några specifika krav på pedagoger som arbetar i förskolor med en utomhusinriktad pedagogik?

Kandidatprojekt i Arkitektur 15 hp. Skolan är placerad på en plats kallad Mälarängen söder om Stockholm. Tomten ligger mellan områdena Mälarängen, Bredäng och Fruängen och har ett stort naturområde aldelles utanför tomten. Själva tomten har en höjskillnad på 7 meter och har en orörd skolgsdel med tallträd, orörd  mossa och en höjd, resten av tomten är berarbetad med asfalt och gräs. Mitt fokus i projektet är att bevara den vilda naturen som finns på platsen och genom arkitektur framhäva den. Jag vill även att naturen ska vara närvarande inne i byggnaderna och att gränsen mellan inne och ute ska suddas ut. Därför har har skolan stora fönsterinsläpp med utblick över natur. Längs huset går också ett trädäck där man har möjlighet att flytta ut undervisningen utomhus om man så vill. Tomten består utav olika uterum som byggnaderna ramar in; dammen, bäcken, klippan och skogen som har olika karraktärer. Tanken i skolan är att man ska kunna röra sig mellan dessa olika rum och byggnader. / Candidate Project in Architecture 15 hp. The school is located in a location called Mälarängen south of Stockholm. The plot lies between the Mälarängen, Bredäng and Fruängen areas and has a large natural area of ​​aldelles outside the plot. The plot itself has a height difference of 7 meters and has an untouched part with pine trees, untouched moss and a height, the rest of the plot is prepared with asphalt and grass. My focus in the project is to preserve the wild nature that exists on the site and highlight it through architecture. I also want the nature to be present inside the buildings and that the boundary between inside and out is to be blurred. Therefore, the school has a large window lash with a view of nature. Along the house there is also a wooden deck where you can move the outdoor teaching if you wish. The plot consists of different outdoor spaces as the buildings enter; the pond, the pelvis, the cliff and the forest that have different carecteristics. The idea of the school is that you can move between these different rooms and buildings.

Barn och Natur - En studie om barns upplevelser samt pedagogens användning av natur i undervisningen i grundskolans tidigare år. / Children and Nature - A study concerning children´s experiences and pedagogue´s use of nature in early primary education.

Children's learning and development are greatly affected by their environment. School is the place, apart from home, where children spend the most time. The design of a school therefore has a great impact not only on children's learning and development but also a significant impact on their general well-being and participation in society. In a development of Sundbyholm, with an increase in the number of residents, there will also be an increase in the number of children, who currently would have to get on the school bus every morning to get to a school in another part of the municipality. This would have a negative impact on the children's conditions for learning and lead to a reduced sense of belonging to their home and community. Lövgårda school is therefore planned in close proximity to the residential areas in Sundbyholm and is designed according to the children's conditions for learning and identity creation. The goal of Lövgårda school is not only to create a place well adapted for the child when they sit at the school desk, but also to invite all other parts of society. Lövgårda school is a rounded wooden building, divided into four parts that are lifted off the ground with the help of a yellow lacquered steel construction. The school's program is designed for 450 students from 1st to 9th grade and includes both classrooms and unprogrammed areas for play and socializing, both indoors and outdoors. The building also includes a restaurant, library, co-working areas and a small health center, all open to the public. The hope is that Lövgårda school will, with the help of architecture and construction, become a place that improves the children's conditions for learning and development and connects them with all of Sundbyholm. / Barns lärande och utveckling påverkas i allra högsta grad av deras omgivning. Skolan är den plats, bortsett från hemmet, som barn spenderar mest tid på. Skolans utformning har på så sätt inte bara en stor påverkan på barns inlärning och utveckling utan även en betydande påverkan på deras allmänna välbefinnande och delaktighet i samhället.   I en utveckling av Sundbyholm, med en ökning i antalet bofasta, kommer även en ökning i mängden barn, som i dagsläget skulle behöva sätta sig på skolbussen varje morgon för att ta sig till en skola i en annan del av kommunen. Barnen får då sämre förutsättningar för lärande och en minskad tillhörighet till sitt hem och samhälle. Lövgårda skola planeras därför i nära anslutning till bostadsområden i Sundbyholm och utformas efter barnens förutsättningar för lärande och identitetsskapande.  Målet med Lövgårda skola är inte bara att skapa en plats väl anpassad för barnet när de sitter i skolbänken, utan även att bjuda in alla andra delar av samhället.  Lövgårda skolan är en rundad träbyggnad, uppdelad i fyra delar som lyfts av marken med hjälp av en gul lackerad stålkonstruktion.   Skolans program är utformat för 450 elever från 1an till 9an och inkluderar såväl klassrum som oprogrammerade ytor för lek och umgänge, såväl inne som ute. Byggnaden inkluderar även restaurang, bibliotek, co-working ytor och en mindre vårdcentral, alla öppna för allmänheten.  Förhoppningen är att Lövgårda skola ska, med hjälp av arkitekturen och konstruktionen, bli en plats som förbättrar barnens förutsättningar för lärande och utveckling och kopplar samman dem med hela Sundbyholm.

Det finns många faktorer som hindrar äldre människor från att kunna ta sig ut i den tätortsnära naturen. Den här uppsatsen beskriver hur servicehusets sociala och fysiska faktorer påverkar de boendes möjligheter för vistelse i den tätortsnära naturen. Studien inkluderar även en analys av vad de boendes egna möjligheter och begränsningar har för betydelse i frågan. Kvalitativa intervjuer med boende, anställda, frivilliga och en anställd på de sociala nämndernas stab har gjorts för att undersöka servicehusen som boendeform. Eftersom många av de boende har svårt att gå är serviceboendets fysiska struktur, som balkonger, uteplatser och närhet till grönområden, av stor betydelse. Servicehusets sociala aspekter, det vill säga samspelet mellan de äldre själva, deras anhöriga och de anställda på servicehusets mötesplatser/fritidscenter, har även de en ansenlig betydelse för hur ofta de äldre kommer ut. De intervjuade boende har olika behov av att få komma ut, men flera av dem uttrycker en önskan att få komma ut oftare. / There are many factors that prevent older people from being able to visit green urban areas. This essay describes how the social and physical aspects of a private and a municipal block of service flats affect the resident's possibilities to visit green urban areas. The study includes an analysis of the significance of residents' own possibilities and limitations. Qualitative interviews with residents, staff, volunteers and a staff member of the city’s social security office have been performed in order to examine the service flats. Since many of the residents have physical handicaps, the construction of the building, balconies, patios, distance to green areas etc, has a great significance. Another significant factor is the social aspect of the service flats, meaning the interaction between residents, their family and the staff. The interviewed residents have different needs to be outdoors, but several of them express a wish to get out more often

Syftet med denna studie är att beskriva hur legitimerade förskollärare uppfattar undervisning utomhus samt deras erfarenheter av naturundervisning i utomhusmiljön. För att besvara syftet har en kvalitativ metod använts genom att fyra förskollärare har intervjuats. Resultatet har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv och därefter diskuterats i förhållande till tidigare forskning och aktuella styrdokument. Studiens resultat visar att innehållet i spontan undervisning utomhus ofta tenderar att handla om djur och natur, medan planerad undervisning utförs i riktning mot flera läroplansområden. Förutsättningarna i utomhusmiljön påverkar huruvida förskollärare bedriver undervisning utomhus. Vidare indikerar resultatet att förskollärare undervisar om naturens resurser med utgångspunkt i förskollärarnas initiativ samt barns nyfikenhet. Undervisning om naturen iscensätts multimodalt både utomhus och inomhus.

Zugl.: Diss.