Habil.-Schr.: Diss.--Berlin, 1999. / Bibliogr. p. 440-461. Index.

Th.--Paris, 1943.

Dissertation--Geschichte und Soziologie--Universität Konstanz, 2004. / Bibliogr. p. 223-237.

No description available.

Proefschrift--Nijmegen--Katholieke universiteit, 1995. / Bibliogr. p. [239]-246. Index.

La traduction est une affaire culturelle. De prime abord, elle se présente comme la recherche d’équivalents lors du passage d’une langue à l’autre. Mais si on se penche sur le travail qu’effectuent les traducteurs, on se rend compte rapidement que traduire exige des opérations bien plus complexes. Ainsi, un texte littéraire rédigé en une langue ne peut pas être traduit vers une autre langue sans que le traducteur ou la traductrice fasse attention au contenu culturel que véhicule la langue. Un même message est communiqué de deux manières différentes par deux peuples issus de cultures distinctes. Ainsi opère un système très complexe qui déborde le champ de la linguistique et s’enracine dans la culture qu’exprime chaque langue. Toutes les actions humaines, la communication, les sentiments, les réactions, la compréhension, l’interprétation (pour en nommer quelques-unes) ont la culture pour fondement.Intitulée « L’épreuve de l’étranger : traductions françaises d’écrivains sri lankais contemporains de langue anglaise », notre thèse a pour mots-clés : « culture », « sri lankais » et « traduction ». Elle a pour point de départ une question formulée en quelques mots simples : comment transmettre en français la culture sri lankaise ? Ces deux cultures sont distantes sur le plan géographique mais aussi pour ce qui concerne leurs pratiques et leurs valeurs. C’est donc une rencontre entre l’Orient et l’Occident que permet la traduction par le truchement de la langue anglaise.Les deux œuvres que nous avons choisies pour notre corpus, Funny Boy de Shyam Selvadurai (1994) et Running in the Family de Michael Ondaatje (1982), sont imprégnées de culture sri lankaise. Nous avons tenté de mettre en évidence systématiquement les stratégies utilisées par les traducteurs pour préserver l’identité de la culture source. La tâche du traducteur n’est pas de dissimuler ou de minimiser les éléments culturels sri lankais mais de les rendre visibles dans ses textes. Par les stratégies qu’il utilise, le traducteur parvient à préserver la culture sri lankaise dans le texte d’arrivée, du moins dans des limites qu’il nous faudra également définir. Lawrence Venuti (2004 : 20) propose un système binaire, la traduction ethnocentrique ou domesticating (naturalisation) et la traduction éthique qui laisse place à l’étrangeté qu’il qualifie de foreignizing (dépaysement). Conserver les traces de l’œuvre originale est considéré comme la chose la plus importante. Nous nous plaçons ainsi entre les stratégies de naturalisation et de dépaysement. Traduire, c’est effectuer un travail qui « est ouverture, dialogue, métissage et décentrement » comme l’écrit Berman (1984 : 16), c’est aussi négocier un autre type de produit final.Dans un premier temps, nous verrons comment opère le dépaysement en tant que stratégie de traduction dans Drôle de garçon (Frédéric Limare et Susan Fox-Limare, 1998) de Shyam Selvadurai et Un air de famille (Marie-Odile Fortier-Masek, 1991) de Michael Ondaatje. Dans un deuxième temps, nous prêterons attention à la stratégie de la naturalisation qui rend la lecture plus fluide, en atténuant les différences trop importantes entre cultures. Dans un troisième temps, nous verrons de quelle manière certaines faits culturels restent intraduits dans les traductions pour diverses raisons que nous identifierons au cours de l’analyse, tout en repérant également les ellipses qui modifient le message d’origine. Notre analyse tentera de démontrer que la traduction est une rencontre entre les cultures : une rencontre qui se fait de manière fructueuse pour enrichir la littérature d’une culture nouvelle en permettant au lecteur un voyage vers une destination lointaine.Mots clés : culture, dépaysement, Funny Boy, Michael Ondaatje, naturalisation, Running in the Family, Shyam Selvadurai, Sri Lanka, traduction / Translation is a cultural matter. At first sight, it may appear as a search for equivalents in the transfer from one language to another. However, in depth translation analysis reveals much more than meets the eye. A literary text written in one language cannot be translated into another language without paying attention to its associated cultural background. It has become a truism today to say that individuals belonging to different cultures do not communicate in the same way; while the linguistic dimension is important, so is the cultural one, since cultural habits are at the root of all human actions.The title of this thesis, “The Trials of the Foreign: French Translations of Contemporary Sri Lankan Writers in English”, combines three key words: “culture”, “Sri Lanka” and “translation”. The broad research question we started out with is: how is it possible to convey Sri Lankan culture in French literary translation? The two countries are distant not only geographically but also in terms of practices and values. Therefore, a true encounter between East and West is at stake here, mediated by the English language, which the authors of the two Sri Lankan novels we study here chose as a medium of expression.In his or her attempt to identify viable equivalents of different cultural realities, the translator is confronted with decisions about whether differences should be mitigated or, on the contrary, preserved, in order to maintain the local colour. When cultural differences are smoothed over in translation and the target text contains very few traces, if any, of the source culture, the reader may have the impression of reading an original. On the other hand, when the source culture is given prominence, the translation has the potential to make the reader travel abroad, and gain new experience.The two literary works which make the object of our research, Michael Ondaatje’s Running in the Family (1982) and Shyam Selvadurai’s Funny Boy (1994), are imbued with Sri Lankan culture and pose significant challenges to translation. We draw on Lawrence Venuti’s (1995/2004) distinction between ethnocentric or domesticating translation (naturalisation) and foreignizing translation (dépaysement), while at the same time recognizing the importance of not taking this dichotomy for granted. And we assume, as Antoine Berman did, that translation is “openness, dialogue, blending and decentring” (1984: 16).We start by outlining a number of theoretical considerations about translation strategy, culture, and translating culture. We then carry out fine-grained analyses of the texts and endeavour to show how foreignization operates in Drôle de garçon (1998), the French translation by Frédéric Limare and Susan Fox-Limare of Selvadurai’s novel Funny Boy, and in Un air de famille (1991), the translation of Ondaatje’s Running in the Family by Marie-Odile Fortier-Masek. In the second part of our analysis, we focus on the strategy of domestication, which makes reading more fluent due to the mitigation of differences between cultures. Finally, we discuss some of the ways in which certain cultural facts remain untranslated, with implications for the integrity of the message, and the target readers’ experience of the text. We conclude that translation is indeed an encounter between cultures: a meeting that is fruitful and has the potential to enrich the literature of a new country, by allowing the reader to embark on a journey to a distant destination.Key words: culture, domestication, foreignization, Funny Boy, Michael Ondaatje, Running in the Family, Shyam Selvadurai, Sri Lanka, translation

<p></p><p>During the last years around 100 000 immigrants have arrived to Sweden, people with different reasons and different goals for settling down in Sweden. The reason for immigrating to Sweden that will be dealt with in this thesis is following immigration, i.e. when someone moves here because they have relatives living in the country.</p><p>The reason why it is interesting to study following immigration is that it is an affecting factor for how many that will immigrate to Sweden the following years and may then be used to make a forecast, based on how many first time immigrants there are. To be able to investigate the following immigration analyses are made with time series, logistic regression and Poisson regression. An ARIMA-model has been used to estimate the number of following immigrants in the future.</p><p>The other part of this thesis will inquire the matter how inclined immigrants are to become Swedish citizens, whether they even apply for citizenship and also how long time it takes from the time when they fulfil the conditions for Swedish citizenship until they apply. Here also multiple logistic regression will be used and then ordinary regression.</p><p>The most common reason for permitted residence in Sweden is following immigration. Following immigration has increased since 1998, mainly over the last years there has been a substantial immigration increase. It is difficult to predict how the immigration will develop during the following years due to the occurred growth of immigrants at the end of the study period. Since 1998 about 5% of the persons that have got permitted residence in Sweden are association persons. Most common to be an association person is an older man and the reason he got permitted residence was asylum. The association persons have in average 3,16 following immigrants tied to them.</p><p>To be Swedish citizen through naturalization there are conditions that need to be fulfilled, for example, the immigrant has to have been settled in Sweden for a certain time. For the immigrants that fulfil this time condition there are about 79 % that apply for Swedish citizenship. The largest probability that an immigrant apply for citizenship occur if the person is young, woman and following immigrant. The ones that apply for citizenship are waiting in average 57 days until they are applying after they fulfil the time condition.</p><p> </p> / <p> </p><p>Under 2008 invandrade drygt 100 000 personer till Sverige, personer som invandrade av olika skäl och med olika mål med sin bosättning i Sverige. Den anledning för invandring till Sverige som framförallt behandlas i den här uppsatsen är att man har anhöriga i landet, vilket kallas följdinvandring.</p><p>Anledningen till att det är intressant att studera följdinvandring är att det är en påverkande faktor för hur många som kommer att invandra till Sverige under kommande år och kan alltså användas för prognoser, utifrån hur stort antalet förstagångsinvandrare är. För att kunna undersöka följdinvandringen analyseras den med tidsserier, logistisk regression och Poissonregression. Till skattningar av antalet följdinvandrare i framtiden har en ARIMA-modell anpassats.</p><p>Den andra delen av uppsatsen kommer att undersöka hur benägna invandrare är att bli svenska medborgare. Av intresse är om de alls ansöker om medborgarskap och givet att de gör det hur lång tid det tar ifrån det att de uppfyller villkoren för svenskt medborgarskap till dess att de ansöker. Även här kommer logistisk regression att användas och sedan linjär regression.</p><p>En av de vanligaste anledningarna till att få uppehållstillstånd är att man är följdinvandrare. Följdinvandringen har ökat sedan 1998, framför allt under de senaste åren då en kraftig ökning kan skönjas. Att en så stark ökning inträffar i slutet av perioden gör det svårt att förutsäga hur följdinvandringen kommer utvecklas inom de närmaste åren. Av de personer som sedan 1998 fått uppehållstillstånd i Sverige är idag ungefär 5 % anknytningspersoner. Att bli anknytningsperson är vanligast om man är äldre, man och har fått uppehållstillstånd på grund av asyl. Anknytningspersonerna hade i genomsnitt 3,16 följdinvandrare knutna till sig.</p><p>För att kunna bli svensk medborgare genom naturalisation krävs bland annat att man haft sin hemvist i Sverige under en viss tid. Av dem som uppfyllt tidskravet ansöker ungefär 79 % om medborgarskap. Störst sannolikhet att en person ska ansöka om medborgarskap är det om personen är ung, kvinna och följdinvandrare. De som ansöker om medborgarskap väntar i genomsnitt 57 dagar tills de ansöker efter det att de uppfyllt tidskravet.</p><p> </p><p> </p>

During the last years around 100 000 immigrants have arrived to Sweden, people with different reasons and different goals for settling down in Sweden. The reason for immigrating to Sweden that will be dealt with in this thesis is following immigration, i.e. when someone moves here because they have relatives living in the country. The reason why it is interesting to study following immigration is that it is an affecting factor for how many that will immigrate to Sweden the following years and may then be used to make a forecast, based on how many first time immigrants there are. To be able to investigate the following immigration analyses are made with time series, logistic regression and Poisson regression. An ARIMA-model has been used to estimate the number of following immigrants in the future. The other part of this thesis will inquire the matter how inclined immigrants are to become Swedish citizens, whether they even apply for citizenship and also how long time it takes from the time when they fulfil the conditions for Swedish citizenship until they apply. Here also multiple logistic regression will be used and then ordinary regression. The most common reason for permitted residence in Sweden is following immigration. Following immigration has increased since 1998, mainly over the last years there has been a substantial immigration increase. It is difficult to predict how the immigration will develop during the following years due to the occurred growth of immigrants at the end of the study period. Since 1998 about 5% of the persons that have got permitted residence in Sweden are association persons. Most common to be an association person is an older man and the reason he got permitted residence was asylum. The association persons have in average 3,16 following immigrants tied to them. To be Swedish citizen through naturalization there are conditions that need to be fulfilled, for example, the immigrant has to have been settled in Sweden for a certain time. For the immigrants that fulfil this time condition there are about 79 % that apply for Swedish citizenship. The largest probability that an immigrant apply for citizenship occur if the person is young, woman and following immigrant. The ones that apply for citizenship are waiting in average 57 days until they are applying after they fulfil the time condition. / Under 2008 invandrade drygt 100 000 personer till Sverige, personer som invandrade av olika skäl och med olika mål med sin bosättning i Sverige. Den anledning för invandring till Sverige som framförallt behandlas i den här uppsatsen är att man har anhöriga i landet, vilket kallas följdinvandring. Anledningen till att det är intressant att studera följdinvandring är att det är en påverkande faktor för hur många som kommer att invandra till Sverige under kommande år och kan alltså användas för prognoser, utifrån hur stort antalet förstagångsinvandrare är. För att kunna undersöka följdinvandringen analyseras den med tidsserier, logistisk regression och Poissonregression. Till skattningar av antalet följdinvandrare i framtiden har en ARIMA-modell anpassats. Den andra delen av uppsatsen kommer att undersöka hur benägna invandrare är att bli svenska medborgare. Av intresse är om de alls ansöker om medborgarskap och givet att de gör det hur lång tid det tar ifrån det att de uppfyller villkoren för svenskt medborgarskap till dess att de ansöker. Även här kommer logistisk regression att användas och sedan linjär regression. En av de vanligaste anledningarna till att få uppehållstillstånd är att man är följdinvandrare. Följdinvandringen har ökat sedan 1998, framför allt under de senaste åren då en kraftig ökning kan skönjas. Att en så stark ökning inträffar i slutet av perioden gör det svårt att förutsäga hur följdinvandringen kommer utvecklas inom de närmaste åren. Av de personer som sedan 1998 fått uppehållstillstånd i Sverige är idag ungefär 5 % anknytningspersoner. Att bli anknytningsperson är vanligast om man är äldre, man och har fått uppehållstillstånd på grund av asyl. Anknytningspersonerna hade i genomsnitt 3,16 följdinvandrare knutna till sig. För att kunna bli svensk medborgare genom naturalisation krävs bland annat att man haft sin hemvist i Sverige under en viss tid. Av dem som uppfyllt tidskravet ansöker ungefär 79 % om medborgarskap. Störst sannolikhet att en person ska ansöka om medborgarskap är det om personen är ung, kvinna och följdinvandrare. De som ansöker om medborgarskap väntar i genomsnitt 57 dagar tills de ansöker efter det att de uppfyllt tidskravet.

Le don est un objet privilégié de l’anthropologie et de la sociologie économiques depuis l’Essai sur le don de M. Mauss. Au 1° chapitre, les principales notions de cet écrit (don, dette, obligation, échange) sont étudiées en lien avec l’engagement socialiste et mutualiste de Mauss et sa vision du bolchevisme. Le 2° chap. traite du don dans les œuvres de C. Lévi-Strauss, Claude Lefort, Derrida et dans l’ethnologie de la Kabylie (René Maunier, Bourdieu). Le 3° chap. définit le don en lien avec l’obligation, et le différencie d’autres transferts de biens : impôt, amende, réparation, redistribution, commerce, marché, par la discussion d’œuvres de Hobbes, Wittgenstein, David Lewis, J. R. Searle, Robert Lowie, K. Polanyi, M. Godelier, Alain Testart. Potlatch et Kula sont étudiés pour voir les liens entre techniques, milieux écologiques, production, droit coutumier, hiérarchie politique et circulation des biens. Le 4° chap. traite des dons et tributs dans l’histoire médiévale (discussion des œuvres de M. Bloch, G. Duby, Max Weber, N. Elias) : largesse, don aux pauvres, aumône. On étudie le rôle du don dans la genèse de la fiscalité, de l’État et de l’Église. On aboutit à une classification générale des transferts de biens. Le concept de métatransfert est défini, sa fécondité heuristique montrée. Le 5° chap. enquête sur la nécessité et l’universalité du don, compare les transferts de biens entre humains aux transferts de ressources dans les sociétés animales (altruismes réciproque et de parentèle, sélection de groupe, sélection sexuelle du dévouement, travaux de Wynne-Edwards, J. Maynard Smith, William Hamilton, F. De Waal), et examine la possibilité de naturaliser le don. / The gift has been a major topic in anthropology and sociology of economics since Mauss’ The Gift. In the 1st chapter, the main notions of this writing (gift, debt, obligation, exchange) are studied in relation to Mauss’ commitment to socialism and mutualism, and to his vision of Bolchevism. The 2nd chapter looks at the gift in the works of C. Lévi-Strauss, Claude Lefort, Derrida, and in Kabylia’s ethnology (René Maunier, Bourdieu). The 3rd chapter defines the gift with respect to obligation, and differentiates it from other kinds of transfers of goods, such as taxes, fines, compensation, redistribution, and commerce, by looking at the works of Hobbes, Wittgenstein, David Lewis, J. R. Searle, Robert Lowie, K. Polanyi, M. Godelier, Alain Testart. The Potlatch and the Kula are examined in order to link technics, production, custom, political hierarchy and the circulation of goods. The 4th chapter treats the gift throughout the Middle Ages (by discussing the works of M. Bloch, G. Duby, Max Weber, N. Elias) : generosity, charity and alms. The role of the gift in the genesis of the tax system, the state and the church are studied. This gives way to a general classification of the transfers of goods. The concept of ‘metatransfer’ is defined, and its heuristic power is exposed. The final chapter investigates the necessity and universality of the gift, compares transfers of goods between humans to transfers of resources in the animal societies (reciprocal altruism, kinship altruism, group selection, sexual selection of caring, works of Wynne-Edwards, J. Maynard Smith, William Hamilton, F. De Waal), and examines the possibility of naturalizing the gift.

Denna forskning handlar om icke-medborgare i Lettland som är en av EU mest kritiserade problem som är inte löst. Icke-medborgare i Lettland har rätt att naturaliseras och få Lettlands medborgarskap men det är fortfarande över 200 000 personer som behåller icke-medborgares status. Undersökningens syfte är att ta reda på orsaken varför skaffar icke-medborgare inte Lettlands medborgarskap. Undersökningen är uppbyggd som en fallstudie, det är historisk metod och kvalitativ textanalys som används i undersökningen. Undersökningens teori handlar om begrepp –medborgarskap, naturalisation, exkludering. Material är tidigare forskningen, en bok, vetenskapliga artiklar, historiska dokumenten, lagar och en semi-strukturerad intervju med 6 icke-medborgare i Lettland. Undersökningens resultat är att icke-medborgare lider fortfarande från en orättvis situation när de inte fick Lettlands medborgarskap som lovades till dem, upplever diskriminering inom olika livets område. De anser att naturalisationen som process är kränkande och komplicerad. Slutsatsen är att naturalisation inte fungerar som ett verktyg för att minska antal av icke-medborgare, andra åtgärder behövs för att lösa detta problem.