Europe is presently building up a satellite navigation system of their own, Galileo. Unlike the American system, GPS, and the Russian system, Glonass, Galileo will be a civilian system. It will be independent from, but interoperable with both GPS and Glonass. After many delays have enough satellites been launched and placed in orbit to make it possible to start up Galileo’s initial services during December 2016. This study gives an account of the construction and development of the Galileo system. During two weeks in the spring 2016 experimental RTK measurements were made with Galileo combined with GPS where the satellite corrections were distributed from Lantmäteriet’s (the Swedish mapping, cadastral and land registration authority’s) supportsystem for satellite positioning, SWEPOS. The measurements were carried out with singlestation RTK towards a SWEPOS reference station at Mosebacke on Södermalm in Stockholm. The rover was placed over a fixed point about 1.2 km from the reference station.The purpose of the study was to determine if it was possible in the spring 2016 to make any measurements with Galileo and to see what Galileo can add to RTK measurements combined with GPS in SWEPOS. During the spring 2016 it was not possible to make any measurements with only Galileo satellites due to the fact that there were too few satellites in orbit. The results from the measurements indicate that combining Galileo and GPS could be positive for network RTK in SWEPOS. The part of achieved fixed solutions increases, the average time until fixed solution is achieved shortens and the space vehicle geometry (PDOP) gets a better value when combining GPS and Galileo. It is however too soon to say anything certain about the influence of Galileo on the position uncertainty. / Europa håller på att bygga upp ett eget satellitnavigeringssystem, Galileo. Till skillnad från det amerikanska systemet GPS är Galileo ett civilt system som kommer att vara oberoende av, men kompatibelt med, GPS och den ryska motsvarigheten Glonass. Efter stora förseningar har nu tillräckligt många satelliter placerats i omloppsbana så att det kan vara möjligt att starta upp Galileos tidiga tjänster (initial services) under december 2016. Detta arbete belyser Galileos uppbyggnad och utveckling. Under våren 2016 gjordes testmätningar med Galileo kombinerat med GPS där korrigeringsdata erhölls från Lantmäteriets stödsystem SWEPOS. Mätningarna gjordes med enkelstations-RTK mot SWEPOS referensstation Mosebacke på Södermalm i Stockholmöver en punkt belägen ca 1,2 km från Mosebacke. Syftet var att se om det under våren 2016 gick att göra mätningar mot Galileo och undersöka vad Galileo skulle tillföra RTK-mätning tillsammans med GPS i SWEPOS. Det var inte möjligt under våren 2016 att utföra mätningar mot enbart Galileo då det vid tidpunkten för mätningarna inte fanns tillräckligt många satelliter i omloppsbana. Resultaten från mätningarna i denna studie tyder på att Galileo tillför bättre satellittäckning vid RTK-mätning tillsammans med GPS, andelen fixlösningar ökar, tiden till att fixlösning erhålles blir kortare och satellitgeometrin blir bättre. Det ärdäremot för tidigt att med säkerhet uttala sig om Galileos påverkan på positionsosäkerheten, både i plan och höjd.

The eastern Mediterranean area is a region of high archaeological importance, it is also a region where climate has been a force interacting with humans in shaping the landscape and vegetation history. Variations in pollen content and composition in various climate archives (e.g. lake sediments and peat sections) are widely used to reconstruct vegetation changes and human impact in the Quaternary environments. Pollen sampling has been conducted throughout the Peloponnese peninsula but there is a lack of regional synthesis of these locally based studies. The aims of the thesis are partly to show how pollen data may be used in a regional analysis on Late Pleistocene and Holocene vegetation changes, partly to assemble all published pollen data from Peloponnese peninsula in a database. The question formulations are; i) how may a database with pollen dataserve as a basis for interpretations of regional vegetation changes on Peloponnese?, ii) what are the possibilities of using classification of pollen and distinguish between driving factors behind the historic vegetation changes? The constructed database facilitates further research regarding pollen records at Peloponnese. Pollen recordsmay show important patterns in landscape changes during Late Pleistocene and Holocene but using pollen records at a regional scale need comparisons between coring sites which may be troublesome due to different approaches, different species investigated and varied calculation of pollen sum. In order to distinguish between driving forces and actors affecting the vegetation, pollen data may be used both in detail but also in using groups and classifications of the pollen included.

Climate change has already had an impact on the environment; this impact is expected to increase in the future. The Polar Regions are highly vulnerable to climate change because of polar amplification. Large amounts of carbon are stored in permafrost in the form of organic matter. Climate change and changes in land-use can destabilize these carbon reservoirs. This can lead to large emissions of greenhouse gasses to the atmosphere, and with that, increase the rate of climate change. It is crucial to know the effects of climate change on permafrost. This thesis uses the CoupModel5 to model the effects of climate change on the permafrost at the UNISCALM site, Adventdalen, Svalbard. Next to that, the effect of the presence of organic matter in relationship to climate change is investigated. High-resolution hydro-climatic data from the UNISCALM site is used as boundary conditions in the model set-up. The model is run for the period 1976-2013. The results are validated with sub-surface temperature data. After that, the same model set-up is used and the temperature is increased according to the temperature data from the Representative Concentration Pathways (RCPs) scenarios: RCP2.6,RCP4.5, RCP6.0, and RCP8.5, for the period 2014-2100. It is investigated how the thermal state of the permafrost and the active layer thickness (ALT) will be affected. Two alternate scenarios areinvestigated; (S2) 10 cm organic matter layer, and (S3) 50 cm organic matter layer. All RCPs show an increase in sub-surface temperature. For S1, until 2050 the RCPs follow a similar pattern, after that they start to diverge. RCP2.6 experiences only a slight increase until 2100. RCP4.5 and RCP6.0 are relatively similar until approximately 2080, from that point on the ALT from RCP6.0 plots consistently below RCP4.5. RCP8.5 shows a steady increase in temperature from 2050-2080. Around 2080 the permafrost starts to collapse and the permafrost degradation occurs rapidly. The different organic matter scenarios follow roughly the same pattern, but differ in magnitude and timing. When more organic material is present, the ALT varies less over time. Next to that, the response time is slower if organic material is present. The mean annual temperature for RCP8.5 is above 0 °C from2080. This indicates that the mean annual temperature plays a significant role in permafrost degradation. The projected temperatures for RCP4.5 and RCP6.0 are expected to be above 0 °C in the 22nd century, indicating that the permafrost will collapse under every climate change scenario, apartfrom RCP2.6. The different reactions to change in climate for the organic matter scenarios can be attributed to the difference in thermal conductivity between organic matter (low thermal conductivity) and mineral soils (high thermal conductivity). This indicates that permafrost areas where organicmaterial is present will react less to fluctuations in temperatures than when no organic material is present. Overall, it can be concluded that climate change will have an enormous impact on permafrost and that it is crucial to include it in the global climate models.

Stockholmsområdet har länge varit ett industrisamhälle och idag finns det tusentals områden som potentiellt är förorenade av de tidigare verksamheterna. Dessa områden har ofta höga halter av både tungmetaller och organiska miljögifter. I regeringens miljömål Giftfri miljö finns delmål gällande förorenad mark där målet är att det år 2020 inte ska finnas några områden som riskerar att hota hälsa eller miljö. Gäddviken, som är ett av dessa förorenade områden, ligger i Nacka kommun ungefär 3,5 km sydöst om Stockholms innerstad. Området har ett attraktivt läge vid vattnet och nära city och därför ska en ny stadsdel byggas där trots föroreningssituationen vilket kräver sanering av marken. Gäddviken har tidigare varit värd åt både beckbruk, oljedepåer, oljebergrum, en superfosfatfabrik med tillhörande svavelsyrafabrik samt ett kafferosteri. Syftet med studien var att ge en förtydligande bild över delar av föroreningssituationen i området. Detta genom att ta reda på om det borde finnas dioxiner eller tributyltenn (TBT) samt var dessa i så fall bör vara koncentrerade. Dessa föroreningar har inte analyserats vid tidigare provtagningar. Studien, som endast har varit litteraturbaserad, har haft en naturgeografisk och kvartärgeologisk aspekt innehållande kartanalyser för att studera de naturliga förutsättningarna i området samt hur de har förändrats med tiden. Dataset med given provtagningsdata har analyserats och delvis illustrerats i ArcMaps. Statistiska korrelationer baserade på provtagningsdata har även analyserats. Studien har inte gett några indikationer på att det skulle finnas några högre halter av TBT eller dioxiner. Dock kan TBT finnas i högre halter i andra delar av Svindersviken baserat på båtverksamheterna. Om provtagningar ska göras för att fastställa tesen bör de gällande dioxiner göras i närheten av fosfatfabrikens gamla laboratorium med tanke på experimenten som utförts där. Provtagningar av TBT skulle kunna göras längs med strandkanten där skeppen har legat förtöjda och några även har sjunkit. Prover skulle också kunna göras mellan Gäddviken och Hästholmssundet för att se om TBT har spridit sig från varvsverksamheterna norr om sundet. Det skulle även kunna göras en provtagning mitt i Gäddviken i någon av punkterna där höga halter av metallerna zink, koppar, bly samt arsenik överlappar. Då för att säkerställa om det är superfosfatfabriken om orsakat metallhalterna eller om det spridit sig från varven och båtverksamheterna i området. / The Stockholm area has been an industrial society for a long time resulting in thousands of polluted areas. These areas are characterized by high concentrations of heavy metals and organic toxins. The Swedish environmental goals include a specific paragraph assigned for polluted areas stating that in the year of 2020 there should be no areas that affects the environment or the health of the population. Gäddviken, which is one of these polluted areas, is situated in Nacka municipality approximately 3.5 km southeast of Stockholm inner city. The area has an attractive locality for building a new city district as it is situated by the sea and close to the city. Because of the polluted grounds, however it has to be decontaminated. Gäddviken has earlier been host to a pitch mill, oil depots both above ground and within the rock, a superphosphate plant, a sulfuric acid plant as well as a coffee roastery. The purpose of this study was to give a picture of the situation regarding organic toxins by studying if there are presumptions for enhance concentrations of dioxins or tributyltin (TBT) and, if so, where higher concentrations in should be situated. These two organic toxins have not been analyzed in earlier samples. The study, which has been based on literature, has an aspect of physical geography and quaternary geology including studying of maps to describe the natural settings in the area and how it has changed over time. A dataset of earlier analysis has been analyzed and partly illustrated in ArcMaps. Statistical correlations of the samples have also been done. The result of the study is that none of the industrial activities have polluted Gäddviken with dioxins or TBT. Higher concentrations of TBT, however, should be expected in other places around Svindersviken due to the high boats activities. If new samples where to be collected to confirm the results of this thesis the following is recommended. Samples for dioxins would be collected near the superphosphates old laboratory based on the experiments made there. Samples for TBT would be collected along the shoreline where many ships have been situated and also been sunken. Samples could also be collected in the sediments between Gäddviken and Hästholmssund to determine whether TBT have spread from boat activities north of the study area. Finally, a sample could be collected in the center of Gäddviken where high concentrations of zinc, copper, lead and arsenic overlaps. This would confirm whether it is the superphosphate plant that is the cause for the concentration of these metals or if these have been spread from the surrounding boat activities.

Syftet med denna uppsats är att med hjälp utifrån en hermeneutiskt kvalitativ inriktning och utifrån positivismens kvantitativa inriktning kartlägga hur ungdomar i ”övergångsåldern”, åldern mellan skola och arbetsliv i staden Simrishamn ser på sin framtid utifrån faktorerna utbildning, jobb och utflyttning. Två metodologiska utgångspunkter har valts för undersökningen, detta för att nå en djupare kunskap och förståelse. Den valda metoden för undersökningen var enkät med ett visst utrymme för fria svar.

Abstract The main goal of this study is to examine mechanisms controlling valley asymmetry development at two locations with distinctly differing environmental parameters and to develop a model for the two locations. As a secondary aim the knowledge gained from the main goal is thought to help understand the very uncertain glacial past of the high Drakensberg as it can be compared to the much accepted glacial history of Abisko. Parameters studied were slope angle, landforms, vegetation cover, block abundance, available moisture, bedrock characteristics, temperature and soil moisture. Some parameters were not studied in the field due to time issues; these were instead gathered by literature study. These parameters were structural weakness, soil depth and glaciation. Results show that the environmental differences noted between each sites north and south facing slope are clear. The side facing the equator is at both locations less steep, warmer and has more diverse vegetation. Temperature development with elevation was statistically analyzed and showed no correlation or not statistically significant correlation on all slopes. The expectation the south facing side of the Sani Pass transect showed where a statistically significant decline in temperature with elevation. The main conclusion drawn is that valley asymmetry development at both locations is controlled by the increased intensity of denudational processes on the side facing the equator as a result of the larger input of radiative energy there. It is also suggested that internal feedback mechanisms are related to the hastening of asymmetric development. The main constraint of the study is that not large enough data sets were gathered and that some important parameters like soil depth could not be included in the study. More research is needed in the field of vegetation’s role in interacting with physical processes on mountain slopes. The role of vegetation as an enhancer or retarder of geomorphic processes is not sufficiently understood. / Sammanfattning Denna studies huvuduppgift var att undersöka de mekanismer som kontrollerar uppkomsten av dalgångsasymmetri vid två områden som innehar vitt skilda naturliga förutsättningar och att skapa en modell för platserna. Informationen som ges från huvuduppgiften tros kunna hjälpa förstå den osäkra glaciala historien för Sani Pass eftersom den då direkt kan jämföras med Abiskos väldokumenterade historia. Undersökta parametrar vid båda platserna är sluttningsvinkel, landformer, vegetation, blockmängd, vattenmängd, berggrundskaraktär, temperatur och markfukt. Vissa parametrar kunde inte mätas i fält och fick därför hämtas från facklitteratur. Exempel på sådana parametrar är svagheter i berggrunden, jorddjup och glacial historia. Resultaten visar att det finns tydliga skillnader mellan nord och sydsluttningarna vid båda platser. Den sida som vetter mot ekvatorn har lägre sluttningsvinkel, är varmare och har mer varierande vegetation. Temperaturutveckling vid ökande höjd över havet undersöktes statistiskt där resultaten inte påvisade någon signifikant korrelation mellan ökande höjd och lägre temperatur vid alla områden utom en. Denna plats, Sani Pass nordliga sluttning, påvisades en statistiskt signifikant sänkning av temperaturen med stigande elevation. Den huvudsakliga slutsatsen som utgår från studien är den att utvecklingen av dalgångsassymetri vid båda platserna är kontrollerad av den ökade intensiteten av de nedslitande processerna på den sida som vetter mot ekvatorn. Detta sker på grund av den större mängd solenergi som denna sida mottar. Interna feedback processer verkar även vara kopplade till skapandet av dalgångsasymmetri. Den största motgången i denna studie är att inte nog med data har samlats samt att vissa viktiga parametrar som jorddjup inte kunnat studeras. Mer forskning behövs inom vegetations roll i interaktionen med fysiska processer på bergssluttningar. Om vegetation intensifierar eller motverkar dessa geomorfiska processer är inte tillräckligt förstått.

Sammanfattning.   Östersjön är ett hav som även i av människans verksamhet opåverkat tillstånd drabbas av återkommande algblomningar. Sedan människan börjat påverka havet har frekvensen av algblomningarna ökat. Den mänskliga påverkan består huvudsakligen i utsläpp av närsalter såsom fosfor och kväve till Östersjöns vatten men även av vår klimatpåverkan.   Problemen med algblomningarna är såväl biologiska, ekonomiska som estetiska. Biologiskt påverkar det balansen i ekosystemet genom att bakterierna efter blomningen bryts ner. Till denna process åtgår syre vilket ofta är en bristvara i Östersjön på grund av havets begränsade vattenutbyte med Atlanten. Kronisk syrebrist och bildande av giftigt svavelväte på stora delar av Östersjöns djupare bottnar blir konsekvensen. Denna syrebrist förhindrar effektivt allt liv ovanför bakterienivå i dessa områden. Detta får även en ekonomisk konsekvens eftersom torsken är beroende av dessa djupområden för sin reproduktion. En annan ekonomisk konsekvens hänger ihop med den estetiska effekten. Algblomningarna med sina sjok av grumligt illaluktande gulgrönt vatten inträder oftast under tursitsäsongen varför även denna industri drabbas.   Uppsatsen analyserar trender och framtidsprognoser för tre indikatorer som påverkar frekvensen av algblomningarna i Östersjön. De tre indikatorerna är; utsläpp av kväve och fosfor, temperatur-förändringar och förändringar beträffande antalet soltimmar över Östersjön. Algblomningarna, som egentligen är blomningar av cyanobakterier, styrs av dessa tre parameterar. Uppsatsens frågeställning är hurvida problemet kommer att förvärras i framtiden eller om vår kunskap och insikt i problemet burit och kommer att bära frukt i form av effektiva åtgärder mot eutrofieringen med minskad frekvens av algblomningar som följd?   Uppsatsens analys visar att de tre indikatorerna pekar åt lite olika håll. Klimatet kommer med all sannolikhet fortsätta bli varmare varför denna indikator tenderar verka förstärkande i framtiden. Den andra indikatorn, antalet soltimmar, kommer enligt modeller endast att öka svagt. Detta innebär att även denna indikator kommer förstärka problematiken i framtiden, om än svagt. Den tredje indikatorn, utsläppen av närsalter, pekar i olika riktningar. Trenden för den vattenburna andelen av tillskotten till Östersjön pekar på en minskning i framtiden. Det luftburna tillskottet kommer däremot troligen att öka i framtiden. Då den vattenburna delen är den största är det troligt att tillskottet av närsalter till Östersjön kommer minska något framöver. Denna indikator verkar således i motsatt riktning kontra de två förstnämnda. Uppsatsens slutsats förutspår en svagt förbättrad situation för Östersjön ur ett eutrofieringsperspektiv. Inte minst den insikt som i dag finns hos politiker och allmänhet stödjer denna slutsats. De positiva förändringarna kommer att gå långsamt men den negativa trenden torde vara bruten.

No description available.

I Sölvesborgs kommun har det genom åren utförts två vägprojekt längs väg E22. Det skiljer 20 år mellan de båda vägprojekten. Denna uppsats avser att undersöka dessa vägprojektens miljökonsekvensbeskrivningar för att se ämnets utveckling. Miljökonsekvensbeskrivningen för det första vägprojektet publicerades år 1988 och för det andra vägprojektet år 2008. Uppsatsen avser att besvara två frågeställningar samt att lägga en nödvändig faktagrund att förankra resultat-, analys- och diskussionskapitlena i. Faktagrunden utgörs av information kring ämnets historia internationellt och nationellt, ämnets process, utformning och inblandade personer samt hur det bör tillämpas i vägprojekt. De två frågeställningarna: Hur speglas Sveriges MKB-utveckling i uppsatsens fallstudier? och Hur har vägsträckorna påverkat människorna i närområdet? besvaras med fakta och intervjuer. Intervjuer har gjorts med tätorternas invånare längs den berörda vägen samt författaren till båda vägprojektens miljökonsekvensbeskrivningar. Enligt både författaren och litteratur i ämnet har det skett en tydlig utveckling av ämnet under de 20 år som skiljer vägprojekten åt. År 1988 var processen för MKB i ett tidigt stadium. Det saknades tydliga och omfattande direktiv för hur en bra MKB skulle vara utformad. År 2008 fanns det betydligt mer omfattande direktiv för processen vilket har resulterat i en bättre MKB. Intervjuerna med invånarna har som avsikt att besvara uppsatsens andra frågeställning. De intervjuade personerna har fått svara på frågor om hur vägen har påverkat omgivningen och vardagen. Trots en del kritik riktat mot båda vägprojekten har vägen medfört mer positiva egenskaper än negativa.

Volume Changes of the Glaciers in Sarek and Kebnekaise since the End of the Little Ice Age Linus Engqvist  Since the end of the little ice age in the middle of the 19th century  the glaciers in the north of Sweden has experienced extensive melting and net loss of volume, but are all glaciers experiencing equal loss of volume or are there differences between them?  The purpose of this study is to examine 53 different glaciers in the Sarek and Kebnekaise regions in the North of Sweden and by using remote sensing techniques calculate the relative volume changes of the glaciers and then examine if there any differences between them with regards to massifs, historical area and ablation zone. The conclusion is that even though there are differences in loss between massif and ablation zone location the most significant factor to relative volume loss is the glaciers original area, but because of the limitations in the study further research is needed to better estimate the volume of the individual glaciers.