Gruvindustrin har varit en viktig näringsgren i Norberg, när detta avvecklades resulterade detta i arbetslösa gruvarbetare i behov av inkomst och arbete. Min undersökning gick ut på att analysera och hitta eventuella samband mellan gruvindustrin och samhällsförändringen i Norberg. I arbetet utgick jag från följande frågeställningar: - Har gruvindustrin haft betydelse för tillväxten/nedgången av samhället Norberg? - Vad utvanns ur gruvorna vid Klackbergsfältet och hur mycket? - Vad används Klackbergsfältet till idag? För att kunna utföra denna undersökning med tilltänkta analyser behövde jag lära mig grunderna av programvaran ArcGIS deskop. Studien visar att gruvindustrin har haft betydelse för Norbergs tillväxt men studien kan inte påvisa en negativ effekt för samhällsstrukturen, då folkmängden visar sig stabil i studien. / The mining industry has been an important commerce in Norberg. When this activity ended, it resulted in unemployment for the workers in the mining industry. My investigation aimed to analyse and find possible connections between the mining industry and alternations of the society. In my study I focused upon the following issues: - Has the mining industry been of importance for the growth/recession of the society Norberg? - What was extracted from the mines at Klackbergsfältet and in which quantities? - What the use of Klackbergsfältet today? To be able to accomplish this investigation with the desired analysis I learnt the rudiments of the software ArcGIS deskop. The study shows that the mining industry has been of importance for the recession of Norberg, but the study can not show a negative effect for the structure of the society, as the population turn out to have been stable in the study.

Människan står inför stora utmaningar med att bekämpa olika typer av miljöproblem. Många av dessa problem är orsakade av människan men det finns också de problem som orsakats av föroreningar som uppstår naturligt. En av dessa naturliga föroreningar är sura sulfatjordar. Sura sulfatjordar lakar ur förorenande metaller och riskerar således att skada omgivningen, speciellt närliggande vattendrag. Karteringen av dessa jordar har historiskt både varit kostsamma i tid och pengar. Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) har utvecklat en modell som via ett script utför maskininlärning för att förutspå förekomsten av sura sulfatjordar på landskapsnivå. Detta förväntas att både spara tid och pengar. Hur väl modellen presterar i områden med begränsad eller helt utan fältdata är dock ej undersökt. I denna studie görs en ansats till att verifiera om modellen förutspår förekomsten av sura sulfatjordar korrekt även på större avstånd från områden med fältobservationer. Studieområdet för modellen är Mälardalen. Området är präglat av jordbruk, vilket kan påverka hur väl modellen presterar. Inom studien undersöktes även en utvecklingsmöjlighet för att lära modellen att inte peka ut områden i vatten som sur sulfatjord, vilket delvis lyckades. Verifieringen av modellens kartering skedde i två steg, den första via GIS-analys där tidigare kända indikatorers spatiala utbredning för sura sulfatjordar granskades, indikatorerna är spårämnen i rotsystemen på bäckvattenväxter. Olika spårämnesförhållanden, Ni (nickel)/Pb (bly), Y (yttrium)/Pb och Cu (koppar)/Pb, jämfördes sedan med modellens kartering. Ytterligare verifiering gjordes via fältstudie. Studien pekar på att modellens kartering går att verifiera på generell landskapsnivå. Studien pekar även på att modellen i visa fall är för konservativ, då platser som modellen pekar ut som icke aktiv sur sulfatjord har höga indikatorvärden samt vid en plats i fält där aktiv sur sulfatjord identifierades. Det kan möjligtvis åtgärdas med utökade indata eller annan utveckling av modellen.

High plant species diversity depends on a landscape that provides enough habitual space,functional connectivity and heterogeneity. Habitat destruction and land use change is recognizedas the biggest threat to biodiversity of today. The Swedish landscape has not only undergonedramatic changes in land-use the last 60 years, it also contains some of the last fragments inEurope of the highly valuable hay-meadows. Many of the Swedish hay-meadows are consideredto hold high ecological values and are protected by Natura 2000 regulations. Yet there are nosystematic conservation strategies for the hay-meadows and most of the work is done byvolunteers. This study aims to further investigate how the surrounding landscape affects thetotal plant species richness on Swedish hay-meadows. A local scale GIS-analysis on landscapessurrounding 21 hay-meadows across two time steps was carried out. The historical land-use wascompared with the present landscapes and with species data from the same areas. Results showthat the forest cover has grown almost 12% in 60 years. There is a negative correlation betweenforest and the plant species richness of both time steps. The total area of arable fields hasdropped 19%, although no statistical correlation with the plant species richness of either timestep was found. The ex-arable fields of 1950 however, did show a negative impact, both aloneand together with open pasture. Open pasture has decreased 17%, although no statisticalcorrelation was found between this land-cover category and plant species richness. The overallresults indicate that the historical land-use on the local scale is of greater importance on thecurrent plant species richness than present land-use. This should be considered within landscapeplanning and when designing conservation strategies. / En hög plantdiversitet är beroende av ett landskap som erbjuder tillräckligt stora habitat,funktionell konnektivitet och heterogenitet. Habitatförlust och förändrad markanvändning utgördet största hotet mot biodiversitet idag. Det svenska landskapet har inte bara förändratsdramatiskt de senaste 60 åren, det innehåller också några av Europas sista fragment av demycket värdefulla slåtterängarna. Många av de svenska slåtterängarna är upptagna i Natura2000-områden. Trots detta finns inga systematiska bevarandestrategier för dessa slåtterängaroch arbetet hänger mestadels på volontärer. Den här studien ämnar bidra till en ökad förståelseför hur omgivande landskap påverkar plantdiversiteten på svenska slåtterängar. GIS-analyser avlokala landskap som omger 21 svenska slåtterängar har utförts. Nedslag vid två tidpunkter hargjorts; år 1950 och 2015. Genom digitalisering av kartor från 1950-talet har arean av marktyperkunnat beräknas och sedan jämföras med dagens markanvändning och artdata i sammaområden. Resultaten visar att den totala skogsarealen har ökat med 12% sedan 1950-talet ochdet finns negativa samband mellan både den historiska och den nutida skogsarealen ochartrikedomen på ängarna. Arean av åkermark har minskat med 19% i de undersökta områdena,men inga samband med artrikedomen kunde finnas. Däremot visade det sig att den före dettaåkermark som fanns på 1950-talet påverkar dagens artrikedomen negativ, både som ensamoberoende variabel och tillsammans med öppen mark. Öppen mark har minskat med mellan17% och 24%, men inga samband mellan denna landskapskategori och plantdiversiteten fanns.De sammanställda resultaten indikerar att den historiska markanvändningen på lokal skala harstörre påverkan på dagens plantdiversitet än den nutida markanvändningen. Detta bör tas ibeaktande vid utformande av bevarandestrategier och vid fysisk planering.

<p>Uppsatsen behandlar GMO (genmodifierade grödor) och hur de påverkar människa och miljö i USA, Sydamerika (Argentina och Brasilien) och Europa. De geografiska områdena har valts då arealen över GMO-odlingar är störst i USA och Sydamerika samt för att mestadels av GMO exporteras till Europa. GMO-frågan har varit väldigt omdebatterad i Europa och andra delar av världen de senaste åren av miljöorganisationer, forskare och genteknikföretag. Syftet med denna uppsats är att undersöka för- och nackdelarna med genmodifierade grödor.</p><p>Uppsatsens undersökning utgörs av två intervjuer med sakkunniga personer med skilda uppfattningar om genmodifierade grödor. I denna del behandlas även information från olika organisationer som t.ex. SNF (Svenska naturskyddsföreningen) och gmofri.se. Undersökningen genomfördes i syfte att besvara uppsatsens frågeställningar. Hur påverkas människor och miljö av genmodifierade grödor i USA, Sydamerika och Europa? Kan genmodifierade grödor lösa problemet med världssvälten? Hur förhåller man sig till GMO i olika geografiska delar av världen och varför?</p><p>Uppsatsens resultat visar att miljöpåverkan är stor eftersom genmodifierade grödor är oförutsägbara och kan ge oväntade egenskaper. Det största miljöproblemet med GMO är påverkan av den biologiska mångfalden som sker p.g.a. spridning till naturliga växter. Människans påverkas då GMO kan bidra till allergiframkallning och även att människan kan få det svårare att bekämpa sjukdomar med hjälp av antibiotika. Människan påverkas även på andra områden än hälsan, exempelvis genom att människan förlorar kontroll över livsmedelsproduktionen då multinationella gentekniksföretag äger patent på 90 procent av all GMO. GMO är inte heller en lösning på svälten, man bör lösa svältens orsaker i första hand som bland annat krig. GMO som lösning på svält används som marknadsföring av genteknikföretag då det är ett faktum att det endast är dessa företag som tjänat på GMO hittills och majoriteten av GMO som odlas i perifera länder exporteras som foder till kärnländernas slaktdjur och för användning som biobränsle. Resultatet visar även att man vet för lite om genmodifierade grödors påverkan på miljö och framför allt på människan för att kommersialiseras.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Den senaste tidens förändringar då det gäller klimatet är en väl debatterad fråga i dagens samhälle. Att vi går mot varmare tider här på jorden är konstaterat, liksom de konsekvenser som uppvisats av ett redan varmare klimat. Eftersom det blir varmare här på jorden förändras också vädersystemen. Frågan är om en ökad temperatur påverkar både frekvensen och omfattningen av naturkatastrofer. Frågan om dagens klimatförändring skulle kunna leda till en större frekvens av naturkatastrofer är viktig att forska vidare i.</p><p>Den 4-5 augusti 2004 drabbade ett kraftigt regn- och åskoväder Hagfors kommun i nordöstra Värmland. Konsekvenserna av ovädret var stora, då vägen runt Rådasjön helt skars av på ett flertal ställen. Uppsatsen är kopplad till detta regnoväder samt den pågående klimatförändringen. Frågan om ovädret och dess konsekvenser berodde på ett varmare klimat är här aktuell. Vidare tar uppsatsen tar upp orsaker till detta oväder, samt vilka konsekvenser det fick.</p><p>Området där studien utfördes är extremt känslig för vattenerosion. Den senaste istiden har påverkat området och det består därför till största delen av morän. I och med det här är Rådasjön belägen i en sprickdal vilket gör den mycket djup, med branta sidor. Under ovädret 2004 strävade mycket material nedför de branta sidorna mot sjön. Det här påverkade inte bara vägarna, utan också människorna som bodde där under händelsen.</p> / <p>Abstract</p><p>Global changes in the climate during the last decade is frequently debated in today`s society. It is established that the climate is getting warmer. The consequences are already noticeable because of the warmer temperature. Since the earth temperature is increasing the weather systems around the world changes. The question is if the increasing temperature has something to do with both frequency and the extent of natural disasters. This question is very important and therefore research must continue to find new and improved facts.</p><p>The 4-5 of August in 2004 an area in Hagfors municipality was strike by a serious rain and thunder storm. The following consequences were severe and the road around Rådasjön was totally destroyed in several places. This study is connected to the storm in Hagfors and the current climate changes. The present question is if the storm and its consequences are caused by a warmer climate. Following this study also discusses causes of this storm and its consequences.</p><p>The area where this study was performed is tremendously sensitive to water erosion. The latest ice age has affected this area and therefore consists of material from till. Above this Rådasjön is situated in a broken valley that makes the lake very deep and steep sided. During the storm in 2004 there were at lot of material that strived down the steep sides to the lake. This affected not only the roads, but also the people who lived there during the time.</p>

No description available.

<p><p><strong>Sammanfattning.</strong></p><p> </p><p>Östersjön är ett hav som även i av människans verksamhet opåverkat tillstånd drabbas av återkommande algblomningar. Sedan människan börjat påverka havet har frekvensen av algblomningarna ökat. Den mänskliga påverkan består huvudsakligen i utsläpp av närsalter såsom fosfor och kväve till Östersjöns vatten men även av vår klimatpåverkan.</p><p> </p><p>Problemen med algblomningarna är såväl biologiska, ekonomiska som estetiska. Biologiskt påverkar det balansen i ekosystemet genom att bakterierna efter blomningen bryts ner. Till denna process åtgår syre vilket ofta är en bristvara i Östersjön på grund av havets begränsade vattenutbyte med Atlanten. Kronisk syrebrist och bildande av giftigt svavelväte på stora delar av Östersjöns djupare bottnar blir konsekvensen. Denna syrebrist förhindrar effektivt allt liv ovanför bakterienivå i dessa områden. Detta får även en ekonomisk konsekvens eftersom torsken är beroende av dessa djupområden för sin reproduktion. En annan ekonomisk konsekvens hänger ihop med den estetiska effekten. Algblomningarna med sina sjok av grumligt illaluktande gulgrönt vatten inträder oftast under tursitsäsongen varför även denna industri drabbas.</p><p> </p><p>Uppsatsen analyserar trender och framtidsprognoser för tre indikatorer som påverkar frekvensen av algblomningarna i Östersjön. De tre indikatorerna är; utsläpp av kväve och fosfor, temperatur-förändringar och förändringar beträffande antalet soltimmar över Östersjön. Algblomningarna, som egentligen är blomningar av cyanobakterier, styrs av dessa tre parameterar. Uppsatsens frågeställning är hurvida problemet kommer att förvärras i framtiden eller om vår kunskap och insikt i problemet burit och kommer att bära frukt i form av effektiva åtgärder mot eutrofieringen med minskad frekvens av algblomningar som följd?</p><p> </p><p>Uppsatsens analys visar att de tre indikatorerna pekar åt lite olika håll. Klimatet kommer med all sannolikhet fortsätta bli varmare varför denna indikator tenderar verka förstärkande i framtiden. Den andra indikatorn, antalet soltimmar, kommer enligt modeller endast att öka svagt. Detta innebär att även denna indikator kommer förstärka problematiken i framtiden, om än svagt. Den tredje indikatorn, utsläppen av närsalter, pekar i olika riktningar. Trenden för den vattenburna andelen av tillskotten till Östersjön pekar på en minskning i framtiden. Det luftburna tillskottet kommer däremot troligen att öka i framtiden. Då den vattenburna delen är den största är det troligt att tillskottet av närsalter till Östersjön kommer minska något framöver. Denna indikator verkar således i motsatt riktning kontra de två förstnämnda. Uppsatsens slutsats förutspår en svagt förbättrad situation för Östersjön ur ett eutrofieringsperspektiv. Inte minst den insikt som i dag finns hos politiker och allmänhet stödjer denna slutsats. De positiva förändringarna kommer att gå långsamt men den negativa trenden torde vara bruten.</p></p>

Den pågående klimatförändringen är en av de största utmaningarna som mänskligheten står inför idag. Den rådande situationen är alarmerande och omedelbara insatser behövs på såväl samhälls- som individnivå. Utbildning och undervisning har en viktig funktion att fylla då man funderar över hur klimatförändringen bör tacklas på bästa sätt och lärare har en avgörande roll i att utbilda elever inom detta område. Syftet med arbetet var att undersöka geografilärares undervisning om klimatförändringen i åländska skolor (åk7-9). Undersökningen fokuserade på hur lärarna undervisar om klimatförändringen samt vilka utmaningar de identifierar i samband med detta och för att besvara frågeställningarna användes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Undersökningen visade att undervisningen om klimatförändringen huvudsakligen handlar om vad klimatförändring är, och mindre om hur den påverkar människa och samhälle samt vilka åtgärder som är nödvändiga. Resultaten från studien visade att undervisningen om klimatförändringen huvudsakligen tas upp inom biologi eftersom läroplanen uttryckligen nämner klimatförändringen inom ramen för det ämnet. Klimatförändringen är inte enbart ett biologiskt fenomen utan ett samhälleligt fenomen. Undervisning om klimatförändringen inom ramen för andra läroämnen, däribland även geografi, kunde möjliggöra ett bättre helhetsperspektiv av fenomenet bland elever.

Uppsatsen behandlar GMO (genmodifierade grödor) och hur de påverkar människa och miljö i USA, Sydamerika (Argentina och Brasilien) och Europa. De geografiska områdena har valts då arealen över GMO-odlingar är störst i USA och Sydamerika samt för att mestadels av GMO exporteras till Europa. GMO-frågan har varit väldigt omdebatterad i Europa och andra delar av världen de senaste åren av miljöorganisationer, forskare och genteknikföretag. Syftet med denna uppsats är att undersöka för- och nackdelarna med genmodifierade grödor. Uppsatsens undersökning utgörs av två intervjuer med sakkunniga personer med skilda uppfattningar om genmodifierade grödor. I denna del behandlas även information från olika organisationer som t.ex. SNF (Svenska naturskyddsföreningen) och gmofri.se. Undersökningen genomfördes i syfte att besvara uppsatsens frågeställningar. Hur påverkas människor och miljö av genmodifierade grödor i USA, Sydamerika och Europa? Kan genmodifierade grödor lösa problemet med världssvälten? Hur förhåller man sig till GMO i olika geografiska delar av världen och varför? Uppsatsens resultat visar att miljöpåverkan är stor eftersom genmodifierade grödor är oförutsägbara och kan ge oväntade egenskaper. Det största miljöproblemet med GMO är påverkan av den biologiska mångfalden som sker p.g.a. spridning till naturliga växter. Människans påverkas då GMO kan bidra till allergiframkallning och även att människan kan få det svårare att bekämpa sjukdomar med hjälp av antibiotika. Människan påverkas även på andra områden än hälsan, exempelvis genom att människan förlorar kontroll över livsmedelsproduktionen då multinationella gentekniksföretag äger patent på 90 procent av all GMO. GMO är inte heller en lösning på svälten, man bör lösa svältens orsaker i första hand som bland annat krig. GMO som lösning på svält används som marknadsföring av genteknikföretag då det är ett faktum att det endast är dessa företag som tjänat på GMO hittills och majoriteten av GMO som odlas i perifera länder exporteras som foder till kärnländernas slaktdjur och för användning som biobränsle. Resultatet visar även att man vet för lite om genmodifierade grödors påverkan på miljö och framför allt på människan för att kommersialiseras.

Sammanfattning Den senaste tidens förändringar då det gäller klimatet är en väl debatterad fråga i dagens samhälle. Att vi går mot varmare tider här på jorden är konstaterat, liksom de konsekvenser som uppvisats av ett redan varmare klimat. Eftersom det blir varmare här på jorden förändras också vädersystemen. Frågan är om en ökad temperatur påverkar både frekvensen och omfattningen av naturkatastrofer. Frågan om dagens klimatförändring skulle kunna leda till en större frekvens av naturkatastrofer är viktig att forska vidare i. Den 4-5 augusti 2004 drabbade ett kraftigt regn- och åskoväder Hagfors kommun i nordöstra Värmland. Konsekvenserna av ovädret var stora, då vägen runt Rådasjön helt skars av på ett flertal ställen. Uppsatsen är kopplad till detta regnoväder samt den pågående klimatförändringen. Frågan om ovädret och dess konsekvenser berodde på ett varmare klimat är här aktuell. Vidare tar uppsatsen tar upp orsaker till detta oväder, samt vilka konsekvenser det fick. Området där studien utfördes är extremt känslig för vattenerosion. Den senaste istiden har påverkat området och det består därför till största delen av morän. I och med det här är Rådasjön belägen i en sprickdal vilket gör den mycket djup, med branta sidor. Under ovädret 2004 strävade mycket material nedför de branta sidorna mot sjön. Det här påverkade inte bara vägarna, utan också människorna som bodde där under händelsen. / Abstract Global changes in the climate during the last decade is frequently debated in today`s society. It is established that the climate is getting warmer. The consequences are already noticeable because of the warmer temperature. Since the earth temperature is increasing the weather systems around the world changes. The question is if the increasing temperature has something to do with both frequency and the extent of natural disasters. This question is very important and therefore research must continue to find new and improved facts. The 4-5 of August in 2004 an area in Hagfors municipality was strike by a serious rain and thunder storm. The following consequences were severe and the road around Rådasjön was totally destroyed in several places. This study is connected to the storm in Hagfors and the current climate changes. The present question is if the storm and its consequences are caused by a warmer climate. Following this study also discusses causes of this storm and its consequences. The area where this study was performed is tremendously sensitive to water erosion. The latest ice age has affected this area and therefore consists of material from till. Above this Rådasjön is situated in a broken valley that makes the lake very deep and steep sided. During the storm in 2004 there were at lot of material that strived down the steep sides to the lake. This affected not only the roads, but also the people who lived there during the time.