No description available.

Den traditionella båsladugården har idag utvecklats till lösdriftstallar där korna har fri tillgång till foder och liggplatser. Korna mjölkas i antingen mjölkgrop, karusell eller av en robot. För att uppnå bra termisk komfort i lösdriftsstallen så använder man sig av naturlig eller mekanisk ventilation. I detta arbete så undersöks några olika ventilationssystem som använder sig av naturlig ventilation på fem utvalda kostall för att se hur de fungerar i praktiken. Detta görs med fukt- och temperaturmätare och med rökpatroner för att se hur luften rör sig i stallet. Resultatet analyseras för att se om det är något ventilationssystem som sticker ut jämför med de andra. Beskrivning kring hur man skulle kunna gå tillväga vid en vidare utveckling av detta arbete diskuteras.

Syftet med studien var att beskriva hur kvinnor och män upplevde naturlig familjeplanering (NFP) samt vilken kunskap sjuksköterskan hade om NFP och när hon kunde använda sig av den i sin profession. Artiklar valdes ut från databaserna Elin, Pub Med och Blackwell synergy. De sökord som användes var NFP, Catholic, Satisfaction, Awareness, Odeblad, Billing, Billings, Nurse, Pregnancy, Birthcontrol, Family, Mucus, Family planning, Natural family planning och Ovulation. Sammanlagt valdes 18 artiklar ut varav 14 användes i resultatet. Två artiklar till resultatet söktes manuellt och beställdes. Artiklarna kom från Nigeria, USA, Ungern, Peru, Filippinerna, Sri Lanka, Brasilien, Nya Zeeland, Tyskland, Canada och Iran. Några artiklar från Sverige eller de nordiska länderna hittades inte under sökningen. Resultatet visade att många var nöjda med NFP som metod. Det som var bland det mest positiva var att metoden inte gav några bieffekter och att kvinnorna lärde känna sin kropp. Det negativt med metoden var att användarna tyckte att det var svårt att avhålla sig från samlag under den fertila perioden samt att det fanns brister i metodens säkerhet. Många av dem som använde sig av metoden var katoliker. Många sjusköterskor var dåligt pålästa om metoden och skulle inte rekommendera den. Sjuksköterskan skulle kunna använda sig av metoden då kvinnan ville bli gravid, i fattiga länder och där religion sätter stopp för traditionella preventivmedel.

Klorerade lösningsmedel har sedan mer än ett halvsekel använts inom metallbearbetning, produktframställning och vid kemtvättning. Användningen har resulterat i spill och läckage med förorening som följd. I södra Sverige så återfinns en industritomt med en omfattande förorening av trikloreten. Sedan tidigt 2000-tal har ett kontrollprogram övervakat denna förorening genom grundvattenprovtagning. Dessa mätresultat ligger till grund för den analys av föroreningens utbredning samt nedbrytningsgrad som presenteras i denna rapport Rapporten visar att en anaerob miljö med låga värden för både pH och redoxpotential ökar den naturliga nedbrytningen av trikloreten. Denna naturliga nedbrytning möjliggörs av närvaron av bakterier som får näring från en tidigare förorening med petroleumkolväten. Studier av scannade bergborrhållsloggar möjliggör lokaliseringen av ett sprickplanssystem som agerar transportmedium för både föroreningen och näringsrikt grundvatten.  Jämförelser mellan saneringsmetoder visar att en framtida sanering måste ske på plats och vidare geologiska undersökningar krävs för att kartlägga berggrunden inför eventuella saneringsförsök. / Chlorinated solvents have been used in metal processing, production industry and dry cleaning since the 1950’s. The usage has often resulted in spills and leaks. At an industrial site in southern Sweden there is an extensive contamination of trichloroethene. This pollution has been monitored by groundwater sampling for almost 20 years, and with these results now acting as a base, this report contains an analysis of the distribution of the pollution as well as its level of degradation. This report indicates that an anaerobic environment with both low values for pH and redox potential increases the natural degradation of trichloroethene. The natural degradation is made possible by bacteria, which get their energy from the breakdown of a former heating oil spill. Studies of available boreholes logs shows a series of open fracture sets which act as conduits during nutrient transport in groundwater.  A comparison of methods of decontamination confirms that any future decontaminations must take place at site. Further geological investigations must take place for them to be efficient and successful.

Torg har länge haft en viktig funktion för människors vardagsliv i form av koncentration av service och handel samt samlingspunkter för transporter och möten. Torgen har även kommit att bli en samlingspunkt för brottslighet och en vanlig plats för brottsförebyggande insatser. Intentionen med denna studie är att undersöka och jämföra hur den fysiska miljön påverkar den naturliga övervakningen och vilka åtgärder som kan införas. Studien omfattar inventeringar av två utvalda torg i Örebro kommun, Järntorget och Våghustorget, som jämförs utifrån modellen modelling natural surveilliance. Med modellen undersöker vi tätheten mellan fastigheternas entréer till torget samt sikten från dem på dag- och kvällstid. Resultaten från inventeringarna av torgen visar på relativt omfattande olikheter där Järntorget har ett tätare avstånd mellan en-tréerna, men med ett sämre siktfält från dem dygnet runt. Detta på grund av den fysiska miljöns utformning som snarare försvårar en naturlig övervakning i form av omfattande skymmande föremål, som parkerade bilar, byggnader, växtlighet etcetera, och bristande belysning. Våg-hustorgets fysiska miljö har i sin tur en god sikt från entréerna både dag- och kvällstid med färre skymmande föremål samt god belysning. Studiens slutsats är att den viktigaste faktorn för att underlätta en naturlig övervakning i det offentliga rummet kan vara att ha god sikt från entréerna och ha en hög genomströmning av människor. Studien rekommenderar bland annat åtgärder på Järntorget som att minska hinder och barriärskänslan samt skapa ökad aktivitet, för att i sin tur skapa tillhörighet och ökad naturlig övervakning på torget.

Uppsatsen behandlar gudserfarenhet och språkbruk hos Jean-Jacques Rousseau och dess likheter med pietismen. Både Rousseau och pietismen betonade människans känslor framför förnuftet, i en för övrigt förnuftsorienterad tid. De menade att människans känslor måste tillåtas komma till uttryck i trosfrågor och när de talar om hur människan erfar Gud och det gudomliga använder de liknande ord och begrepp. Studiens syfte är således att studera dessa likheter, med fokus på Rousseaus språkbruk och bildvärld.

Syftet med min uppsats är att beskriva hur barn uppfattar alkohol i vardagslivet och hur deras föräldrar tänker kring ämnet. Jag har intervjuat fyra barn och fyra föräldrar för att se hur barn uppfattar alkohol och hur de socialiseras in i vuxnas tankar kring alkohol. Jag har använt mig utav kvalitativ och fenomenografisk metod, samt Alfred Schutz, Peter L. Bergers, Thomas Luckmanns och George Herbert Meads teorier och begrepp för att analysera mitt material. Mitt resultat visade att barnen uppfattade alkohol negativt och med en viss oro och rädsla. Föräldrarna hade en naturlig inställning till hur alkoholen ter sig i deras vardag, medan barnen inte socialiserats in i sin naturliga inställning till alkohol ännu.

<p>Syftet med min uppsats är att beskriva hur barn uppfattar alkohol i vardagslivet och hur deras föräldrar tänker kring ämnet. Jag har intervjuat fyra barn och fyra föräldrar för att se hur barn uppfattar alkohol och hur de socialiseras in i vuxnas tankar kring alkohol. Jag har använt mig utav kvalitativ och fenomenografisk metod, samt Alfred Schutz, Peter L. Bergers, Thomas Luckmanns och George Herbert Meads teorier och begrepp för att analysera mitt material. Mitt resultat visade att barnen uppfattade alkohol negativt och med en viss oro och rädsla. Föräldrarna hade en naturlig inställning till hur alkoholen ter sig i deras vardag, medan barnen inte socialiserats in i sin naturliga inställning till alkohol ännu.</p>

Artificiella solljusbilder kan ge positiva känslor och upplevas som naturligt solljus i interiöra miljöer. I en tid där ljusnivåer och standardvärden prioriteras blir det unika och intressanta allt viktigare i ljusdesignen. Utifrån människans tendens att föredra det naturliga kan ett artificiellt ljus som imiterar det naturliga också ge välmående och harmoni för oss. Ett ”naturligt” artificiellt ljus kan ha stor inverkan i vårdmiljöer och på arbetsplatser utan dagsljusinsläpp. Syftet är att i interiöra miljöer kunna addera en artificiellt skapad solljusbild, en artificiell solljusbild som tillför en positiv ljusupplevelse i rum, även vid mulna dagar, och till det inre av djupa rum eller till rum helt utan dagsljus. Målet är en välgrundad utvärdering av hur artificiella solljusbilder upplevs i rum. Ambitionerna är att belysa vilka kvalitéer som är karakteristiska för solljusbilder och producera dessa artificiellt. Frågeställningar: Vilka kvalitéer skall en artificiell ljuseffekt ha för att den ska upplevas som en naturlig solljusbild? Hur upplevs en artificiell solljusbild i rum? Metod och genomförande: I en förstudie fick försökspersoner rangordna fotografier av solljus i rum. Resultatet från förstudien gav indikationer på vilka kvalitéer i ljuset som mest representerar naturligt solljus i rum. Utifrån analys av de oftast utvalda fotografierna samt de som inte blev valda har fyra olika artificiella solljussbilder skapats och utvärderats i rum utan dagsljus. Resultat: Förstudien visar att de mest naturliga solljusbilder har en tydlig form och riktning, en varm ljusfärg och en variation av ljushet inom ljusbildens form samt en balanserad kontrast mot sin omgivning. En gradient i övergången mellan ljusbild och omgivning med varierad övertoning är också karakteristiska egenskaper som naturliga solljusbilder har. Upplevelsen av de artificiellt skapade solljusbilderna var positiva. Slutsatser: De kvalitéer som är karakteristiska för solljusbilder är: Formen, Riktningen, Ljushetsvariationen, Ljusbildens kant, Kontrasten, och Färgtemperaturen i ljusbilden. Vår studie visar att artificiellt skapade solljusbilder upplevs som naturliga, harmoniska och som solljus.

Föreliggande rapport studerar naturlig föryngring med frötallar. Syftet är att studera och förstå vilka faktorer som påverkar utfallet av naturlig föryngring med hjälp av fröträd genom att titta på rådande teoribildning på området samt jämföra denna med resultat från en egen genomförd fältstudie.   Metodmässigt har studien genomförts som en fältstudie där två hyggen belägna i Norbergs kommun i Västmanland studerats ca 10 år slutavverkning.   Slutsatserna, baserade på resultaten från fältstudien, visar att sammantaget har den naturliga föryngringen givit tillfredställande resultat, även om de olika inventeringsmetoderna ger något olika resultat. Vidare finner man att såväl läge, karaktäristika som ljusförhållanden, i enlighet med teorin, har en tydlig inverkan på föryngringsresultatet. Både provytans läge och karaktäristika på hygget samt skillnader mellan de två hyggena stödjer dessa resultat. Fältstudiens resultat ger vidare att det råder ett tydligt samband mellan god föryngringskvalitet och provytans närhet till frötallar. Avseende plantornas höjdfördelning konstateras att resultaten skiljer sig åt ganska markant dels mellan provytor samt speciellt mellan hyggena, vilket troligen kan sammankopplas med mer gynnsammare ljusförhållanden på det ena hygget. Vidare kan det skönjas att provytor med ett högt antal uppmätta plantor inte sällan också visade en hög höjd på plantorna. Resultaten gav även att inslaget av andra träslag än tall är stort på båda hyggena och står för mer än en tredjedel av antalet föryngrade plantor.