Syftet med denna uppsats är att genom kvalitativa intervjuer belysa hur föräldrar upplever en musikterapiinriktad samspels- och föräldrastödsgrupp på en neonatalmottagning. Forskningsfrågorna är: Vilka upplevelser beskriver deltagarna relaterat till samspels- och föräldrastödsgruppens verksamhet? Vilka uppfattningar har de om sessionernas innehåll? På vilka sätt använder deltagarna musik efter gruppens avslut? I bakgrunden ges en kort introduktion av musikterapi inom neonatalvård och tidigare forskning om musikterapi för föräldrar och deras barn presenteras. Metoden för denna studie är kvalitativ i form av kvalitativa intervjuer. Data har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet presenteras de tre kategorier som uppkommit utifrån innehållet i intervjuerna: Upplevelser av sessionerna, Sessionernas innehåll samt Musik efter avslut. I diskussionen kopplas studieresultatet till tidigare forskning under rubrikerna Musikterapi i grupp för föräldrar och deras barn bidrar till välbefinnande, Musikterapi och föräldraförmåga samt Musikterapi och anknytning. I sista kapitlet sammanställs även föräldrarnas tankar om verksamhetens innehåll och vad som kan utvecklas framöver. Några utvalda frågor gällande studiens metod diskuteras, och avslutningsvis framhålls föreliggande studies betydelse och förslag på framtida forskning framförs. / This thesis aims to explore parental experiences of a music therapy intervention and parent support group within a neonatal clinic. The background provides a brief overview of neonatal music therapy and highlights previous studies in the field. The methodology is qualitative interviews and content analysis. The result outlines three categories: Experiences of the sessions, The content of the sessions, and Music after participation. In the last chapter, the study’s result is discussed based on the themes: Music therapy in group settings for parents and children contributes to well-being, Music therapy and parental competence, and Music therapy and attachment. The parents’ thoughts on the group sessions as well as the content of the sessions as potential areas for development of the music therapy intervention and parent support group within a neonatal clinic, are discussed. Some questions concerning the methodology in the present study are raised, and finally, the significance of the present study is emphasized and suggestions for future research are put forward.

Sammanfattning: Syfte: Att belysa barnsjuksköterskors erfarenheter av att bedriva relationsbaserad vård för det förtidigt födda barnet och dess föräldrar. Bakgrund: Aktuell kunskapsgrund redovisar vikten av en familjecentrerad, relationsbaserad, neonatalvård i strävan efter tidig anknytning och självständigt föräldraskap. Bakgrunden redovisar även barnsjuksköterkans erfarenheter av den relationsbaserade vården. Design: En intervjustudie utifrån en kvalitativ ansats, med ett vårdarperspektiv som studiens teoretiska referensram. Metod: Data samlas in under 2015 genom öppna och semistrukturerade intervjuer med 10 barnsjuksköterskor verksamma vid neonatalavdelningar. Som stöd för intervjuerna används en intervjuguide, som testas i en pilotintervju. Materialet bearbetas i en kvalitativ innehållsanalys, och resulterar i tre kategorier, 10 subkategorier och ett tema. Resultat: Resultatet redovisas utifrån följande kategorier: att utveckla en vårdande relation, att använda relationsfrämjande arbetssätt på neonatal, att erfara svårigheter att bedriva relationsbaserad vård. Temat för resultatet är; en varsam och utmanande vägledning. Konklusion: Barnsjuksköterskornas erfarenheter av att bedriva relationsbaserad vård på en neonatalavdelning kan förstås som en varsam och samtidigt utmanande vägledning mot föräldraskap. Att bedriva relationsbaserad vård är en viktig del i att skapa föräldrar på neonatalavdelning och det finns all anledning att fortsätta att utveckla ett relationsbaserat vårdande på landets neonatalavdelningar. / Abstract: Aim: To explore pediatric nurses' experiences of practicing relationship-based care for premature infant and their parents. Background: A family centered, relationship-based, care is significant for pursuing early ties and independently parenting in the neonatal care unit. The backround also reports pediatric nurses’ experiences of relationship-based care. Design: An interview study with a qualitative approach, using caring perspective as a theoretical framework. Methods: The data is collected in 2015 through open and semi-structured interviews with 10 children nurses’ working in neonatal units. An interview guide, tested and validated in a pilot interview, is used as guidance for the interviews. The transcribed data is analysed using qualitative content analysis, and resulted in an overarching theme illustrating the latent content including three categories and 10 subcategories. Results: The findings portrayes in the following categories: development of a caring relationship, relationship promotion practices in the neonatal unit, the difficulties with practicing relationship-based care. The theme is a gentle and challenging guidence. Conclusion: Pediatric nurses' experiences in conducting relationship-based care in neonatal units can be understood as a gentle and challenging guidance on parenting. To engage in relationship-based care is an important part of creating parents in the neonatal care unit and there is every reason to continue to develop a relationship based care.