Bakgrund: När ett barn vårdas på en neonatalavdelning påverkas hela familjen och syskon riskerar att känna sig åsidosatta. Barnsjuksköterskor ska arbeta familjecentrerat vilket innebär att varje familjemedlems behov beaktas. Syskon har rätt att få vara delaktiga under vårdtiden och få anpassat stöd utifrån ålder och individuella förutsättningar. Barnsjuksköterskor är ofta omedvetna om vikten av att stödja syskon och det saknas studier inom området. Syfte: Syftet var att beskriva barnsjuksköterskors erfarenheter av att stödja syskon till barn som vårdas på en neonatalavdelning.  Metod: Studien var av kvalitativ design med induktiv ansats. Ett ändamålsenligt urval genomfördes som resulterade i 13 specialistutbildade och grundutbildade sjuksköterskor från åtta olika sjukhus som arbetat på en neonatalavdelning minst ett år. Semistrukturerade intervjuer genomfördes digitalt och analyserades enligt Elo och Kyngäs (2008) innehållsanalys.   Resultat: Innehållsanalysen resulterade i två generiska kategorier: Främja syskons delaktighet och samverka i team. Barnsjuksköterskor gav stöd till syskon genom att skapa en relation med dem, bemöta deras behov samt involvera dem i omvårdnaden av det sjuka barnet. Vidare var det av vikt att ha en anpassad miljö samt samarbeta med andra professioner, kollegor och familjen för att kunna stödja syskon på ett bra sätt. Slutsats: Barnsjuksköterskor har en viktig roll i att stödja syskon för att de ska känna sig delaktiga och inte bli åsidosatta. Att tillämpa en familjecentrerad omvårdnad är betydelsefullt för att stödja syskon. / Background: When a child is cared for at a neonatal unit the whole family gets affected, siblings are at risk of feeling neglected. Pediatric nurses should establish family-centered care where family members are taken into consideration. Siblings have the right to be involved and supported based on age and needs. Pediatric nurses are many times unaware about the importance of supporting siblings and there is also a lack of studies within this area. Aim: The aim was to describe the pediatric nurses’ experiences to support siblings of children that are cared for at a neonatal care unit.  Method: The study has a qualitative design with an inductive approach. An expedient selection was established which resulted in thirteen with specialist nurses and general nurses from eight different hospitals. All informants had at least one year of experience in working at a neonatal unit. Semi-structured interviews were preformed digitally and analyzed according to Elo and Kyngäs content analysis.  Result: The content analysis resulted in two generic categories: Promote siblings’ involvement and cooperate in teams. Pediatric nurses supported siblings through establishing a relationship with them, meeting individual needs and involvement in the care of the sick child. Environment and pediatric nurses’ collaboration with professions as colleagues and family members was also essential in supporting siblings.  Conclusion: Pediatric nurses are important in supporting siblings through making them feel included and not neglected. Family-centered care is also meaningful when giving support.

Bakgrund: Det finns relativt lite forskning hur sjuksköterskor upplever mötet med fullgångna barn och deras föräldrar på neonatalavdelning. Av de barn som föds vårdas 10% på neonatalavdelning och två tredjedelar av dessa är fullgångna barn. Inom neonatalvård är målet att arbeta familjecentrerat vilket innebär att involvera familjen i vården av barnet. För att lyckas med detta på ett bra sätt krävs en god relation mellan sjuksköterskan och familjen. Syfte: Studiens syfte var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att möta föräldrar till fullgångna barn på neonatalavdelning. Metod: En intervjustudie som analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre teman framkom från analysen där ett tema var att finnas nära,med tre subteman: vikten av god relation där sjuksköterskorna berättade om svårigheter i bemötandet på grund av ovisshet och okunskap hos föräldrarna samt vikten av att finnas nära för att skapa en god relation. Att förmedla trygghet fick sjuksköterskorna göra genom att stötta föräldrarna i omvårdnaden av sitt barn där de inledningsvis fick ge föräldrarna mycket tid. Att ge handledning på olika sätt via nätet eller under en omvårdnadssituation och att hela tiden hålla föräldrarna uppdaterade. Ett annat tema som framkom var att arbeta med familjen i fokus med två subteman: att invänta föräldrarna där sjuksköterskorna arbetar utifrån familjecentrerad vård där föräldrarna involverades tidigt i vården men att det också fanns hinder för familjecentrerad vård. Att stödja anknytningen genom att se till att föräldrarna fick vara nära barnet samt uppmuntra dem att vara med sitt barn. Hinder för anknytningen kunde vara syskon hemma eller frånvaro av föräldrar på grund av andra orsaker. Temat sjuksköterskans arbetsmiljö som framkom av analysen innehöll två subteman: givande arbete där sjuksköterskor tyckte att det var givande att ta hand om fullgånget barn och dess föräldrar och att få följa barnets utveckling tillsammans med föräldrarna. Subtemat utmaningar i arbetet kunde yttra sig i tidsbrist där ett bra samarbete med kollegor blev en viktig komponent. Även erfarenhet och utbildning var av stor vikt. Slutsats: Att arbeta som sjuksköterska på en neonatalavdelning kan vara utmanande, en utmaning som framträtt i studien är att möta föräldrar till fullgångna barn på ett gott sätt. Föräldrarna kräver naturligt uppmärksamhet, ofta baserat på ovisshet och okunskap när det gäller neonatalvård. Sjuksköterskorna upplever det som tidskrävande men också givande att stötta dessa föräldrar i den viktiga anknytningen till barnet. De intervjuade sjuksköterskorna påtalar föräldrars behov av sjuksköterskornas närvaro och vikten av god information om barnets utveckling. I resultatet framkom att sjuksköterskorna ibland kände tidspress och att det finns behov av utbildning för att kunna möta och stötta föräldrarna till det fullgångna barnet. / Background: Research into nurses’ experiense in meeting full-term babies and their parents in the neonatal ward is scarce. 10% out of all newborn babies are cared for in the neonatal ward and out of these, two-thirds are full-term babies. The neonatal ward has a goal to adopt familycentered care for the baby which means involvement of the parents in the care. This means that it is essential for a good relationship between the nurse and the family. Aim: This study aims to highlight the nurses’ experiences in meeting the parents of the full-term babies in the neonatal ward. Method: The method chosen in this study is an interview study that has been analyzed using qualitative content analysis. Results: Three themes emerged from the analysis where one theme was to be close with three sub-themes: the importance of a good relationship where the nurses articulated difficulties in the meeting with the parents originating from uncertainty and ignorance as well as the emotional response from the parents to the full-term babies. Conveying safety was managed by the nurses by supporting the parents in their care for their child, which meant that the nurses had to provide plenty of time to the parents in the beginning. To provide guidance in different ways through the internet or in person and to always keep the parents informed of the development of the baby. Another theme that surfaced was work with the family in focus on two sub-themes: To wait for the parents where the nurse works from a familycentered care perspective and involves the parents at an early stage. to support the connectionby assuring that the parents get to be near their child as well as encouraging them to be close. Obstacles to connecting with the child in care can be competition from siblings at home or other reasons that prevent the parents from being present. The theme the nurse's work environmentthat emerged from the analysis contained two sub-themes: rewarding work where the nurses appreciated the care taking of the full-term babies and their parents and following the development together with the parents. Challenges in work from lack of time were aided by good teamwork which became an essential factor. Also, experience and education were of great importance. Conclusion: To work as a nurse in the neonatal ward presented challenges with respect to meeting parents to full-term babies. The parents required attention due to experienced uncertainty and lack of knoweldge on neonatal care. The nurses experienced this as time consuming but also as rewarding with regards to supporting parents in their connection to the cared for child. The nurses interviewed mentioned the need from the parents that the nurses were present and informed the parents in best possible way. From the results it was also evident that the nurses sometimes experience lack of time and that they felt a need for education to meet and support the parents to the full-term babies.

I Sverige finns 36 neonatalavdelningar, där vårdas spädbarn som kräver högspecialiserad vård. Sjuksköterskor som arbetar inom neonatalvården behöver därför ha adekvat utbildning och vara kunniga inom sitt område. I nuläget bedriver inte alla neonatalavdelningar familjecentrerad enkelrumsvård. Familjecentrerad enkelrumsvård innebär att föräldrarna tar hand om sitt barn under hela dygnet med stöd av sjuksköterskor. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av familjecentrerad enkelrumsvård på en neonatalavdelning. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju sjukskörskor och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Ur resultatet kom tre kategorier att växa fram; sjuksköterskan och familjecentrerad enkelrumsvård, föräldrarna och familjecentrerad enkelrumsvård samt barnet och familjecentrerad enkelrumsvård. I resultatet beskriver sjuksköterskor att familjecentrerad enkelrumsvård är att föredra, både för sjuksköterskor och familjer. Erfarenhet visar på att sjuksköterskors roll förändrats, från att vara den som står barnet närmast och utför omvårdnaden till att lämna över ansvaret till föräldrarna och istället inta en undervisande roll, vilket tillåter föräldrarna att växa i sina roller och stärker anknytningen till barnet. Kommunikationen mellan sjuksköterskor och familjer är en viktig del för att vårdformen ska lyckas och behöver därför belysas, samt lyftas upp i kommande specialistsjuksköterskeutbildningar mot barn och ungdom. Dessutom behövs det på neonatalavdelningar diskuteras och struktureras upp hur kommunikationen på arbetsplatsen bör fungera. / There are 36 neonatal wards in Sweden, which demands a highly specialized healthcare. Therefore, neonatal nurses need to have adequate education and have good knowledge within their field. Not every ward in Sweden conducts family centered single-room care. This care-model means that parents take care of their child throughout the day with the support from nurses. The aim of this study was to highlight nurses’ experience of family-centered single-room care in a neonatal ward. Semi-structured interviews were conducted and were analyzed using qualitative content analysis. From the result three categories emerged; nurses and family-centered single-rooms care, parents and family-centered single rooms care and children and family-centered single room. The result showed that family-centered single-room care is preferred from both nurses and families. Experience shows that nurses’ role has changed from being the one closest to the child and performs nursing care, to leave that responsibility to the parents and instead assume a teaching role. This allows parents to grow in their roles and strengthens the connection with the child. Communication between nurses and families is important for this form of care to succeed, and therefore needs to be highlighted in future educations. Neonatal wards need to discussed communication and structured up how it should be carried out on the workplace.

Oro och ovisshet påverkar både föräldrar och syskon när ett barn föds för tidigt. Inom neonatalvården idag används ofta familjecentrerad vård som omvårdnadsmodell. Ett mål med familjecentrerad vård är att fokusera på familjen som en enhet. I verkligheten är det dock ofta så att syskonen glöms bort. Syftet med denna studie var att beskriva syskons upplevelse av att få ett prematurfött syskon. Metoden som användes var litteraturstudie, där resultatet baseras på åtta artiklar. Fyra kategorier framkom: Ambivalenta känslor och förändrat beteende, Avsaknad av förälder, Förändrade roller samt Behov av bearbetning och stöd. I resultatet framkom att syskon, i samband med att de får ett för tidigt fött syskon, får en känslomässig reaktion, många gånger kopplat till ett förändrat beteende som kan vara både positivt och negativt. Syskonen tar ofta själva på sig nya roller och ansvar som kan gå utöver vad man kan förvänta sig. De upplever ofta att de saknar sina föräldrar, då dessa är upptagna av oro och stress samt många sjukhusbesök. Stöd till syskon har gett gott resultat på deras psykosociala beteende. Det finns få artiklar publicerade om syskon till prematurfödda barn och vidare forskning behövs både ur syskonens och familjens perspektiv, men även ur omvårdnadspersonalens synvinkel. / Worry and uncertainty have an impact on both parents and siblings when a child is born prematurely. Family-centered care is often used as a nursing model, within the neonatal care setting. One focus of Family Centered Care is to consider the whole family unit. In reality, however, siblings are often forgotten. The purpose of this study was to describe the siblings’ experience of having a premature baby brother or sister. The method used was a literature study, where the result was based on eight articles. Four categories emerged: Ambivalent feelings and altered behavior, Absence of parents, Altered roles and Need for processing and support. The result showed that when a premature baby is born, the sibling has an emotional reaction, often linked to a positive or negative change in behavior. The siblings often take on new roles and responsibilities that exceed what could be expected for their age. Siblings often feel they miss their parents, as they are occupied with worry and stress as well as frequent hospital visits. Support for siblings has shown positive outcomes on their psychosocial behavior. There is little research undertaken about siblings of premature children and further research is needed both from the perspective of the siblings and the family as well as from the perspective of the nursing staff.

Införandet av informationsteknologi inom hälso- och sjukvården har blivit en stor del av den svenska hälso- och sjukvården. Processer kan effektiviseras, vårdkvalitén kan öka och det bidrar till en tydligare översikt för personalen. Däremot är införandet av en applikation eller ett system en tidskrävande och komplex process som måste genomgå flera olika instanser innan det kan införas. Det gäller såväl stora heltäckande system som småskaliga avdelningsspecifika programvaror.  Studien undersöker vad som kännetecknar införandet av en applikation för neonatalavdelningen på Norra Älvsborgs Länssjukhus (NÄL). Med hjälp av utvärderingsmodellen Technology Acceptance Model (TAM) utvärderas hur personalen upplever användandet av en sådan applikation för att stödja deras resursplaneringsprocess. Studien visar att det är en tidskrävande process att införa även en liten applikation och det kan vara svårt att motivera för ledningen att allokera resurser för något som enbart stödjer en avdelning. Studien visar även att med en vilja att förändra en arbetsprocess och med en positiv inställning till digitalisering kan en småskalig applikation upplevas som ett stöd för en arbetsprocess. / The adoption of information technology in health care has become a major part of the Swedish health care sector. It has been shown that processes can be streamlined, the quality of care can increase and it helps to provide a clearer overview for the staff. On the other hand, the adoption of a software or system is a time-consuming and complex process that must go through several different instances before it can be implemented. It applies to both large-scale systems and small-scale department-specific software. The study examines what characterizes the introduction of a small-scale software for the neonatal department at Norra Älvsborg Länssjukhus (NÄL). The evaluation model Technology Acceptance Model (TAM) evaluates how the staff experience the use of such software to support their resource planning process. The study shows that it is a timeconsuming process to introduce even a small software and it can be hard to motivate management to allocate resources for something that only supports a single department. The study also shows that with a willingness to change a work process and with a positive attitude towards digitization, a small-scale software can be perceived as a support for a work process.

Bakgrund: Barnet som föds prematurt genomgår en stor omställning från livet i magen till livet utanför, och behöver anpassad omvårdnad.  Det prematura barnets familj hamnar i en omvälvande situation som kan kännas ovan och skrämmande. Vårdpersonalens bemötande av familjen är avgörande för familjens delaktighet, vilket ställer krav på personalens kompetens. Samskapande omvårdnad handlar om samspel mellan personal och förälder för att ge barnet så bra vård som möjligt. Syfte: Studiens syfte är att beskriva barnsjuksköterskans erfarenheter av att göra föräldrarna delaktiga i vården av sitt prematurfödda barn. Metod: Kvalitativ design användes och data samlades in genom fokusgruppsintervjuer med barnsjuksköterskor på neonatalavdelningar. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet beskrivs kommunikationens betydelse för föräldrarollen genom vikten av stöd och anpassad information till den enskilda familjen. Föräldrarna behöver information, stöd och vägledning för känna sig trygga och delaktiga. Vidare beskrivs den psykosociala och fysiska miljöns betydelse för föräldrarollen och hur även miljön påverkar föräldranärvaron. Slutsats: Familjecentrerad och samskapande omvårdnad uppnås med fördel genom att familjen får en patientansvarig sjuksköterska (PAS), där en förtroendefull relation bidrar till att kommunikationen och informationsflödet fungerar optimalt. Strategier och modeller behövs för att lättare kunna applicera kunskapen om PAS-relationen i verksamheterna. / Background: Premature babies undergoes a major adjustment from the womb into life at the neonatal ward with special care. The family ends up in a new and frightening situation. Nurse´s treatment of the family is crucial for parental participation, which demands competent nurses. Co-productive care is about a parent-nurse partnership to provide the best possible care for the baby. Aim: The aim of the study is to describe the pediatric nurses experiences of making the parents involved in caring for their premature baby. Method: A qualitative design was used, data was gathered through focus group interviews with pediatric nurses at neonatal wards, and analyzed with qualitative content analysis. Result: The result describes the importance of communication for the parental role through support to the individual family and personalized information. Parents need information, support and guidance to become confident participants in their baby's care. The result also describes how the psychosocial and physical environment affects the parental role and parental participation. Conclusion: Family centered and co-productive care can be reached by providing an accountable nurse where a trustful relationship with the family contributes to good communication. Strategies and models are needed to apply the knowledge of the family-nurse relationship in the neonatal care.

Bakgrund: Neonatalvård behövs om barnet är fött för tidigt eller sjukt vid födseln och kan vara både en kortvarig vistelse på några timmar men ibland upp till flera månader. Efter utskrivning stödjer Barnhälsovård(BHV)-sjuksköterskorna föräldrarna genom ett tätt samarbete och följer barnets utvecklingsresa.  Syfte: Syftet var att beskriva BHV-sjuksköterskans erfarenheter av att vårda föräldrar vars barn varit inneliggande på en neonatalavdelning. Metod:  Elva intervjuer genomfördes med BHV-sjuksköterskor i sydöstra Sverige. Intervjuerna var semistrukturerade och innehöll öppna frågor. En kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman gjordes med induktiv ansats på manifest nivå.  Resultat: Resultatet presenterades i två kategorier: Ge tid att växa in i föräldrarollen och Arbeta för att stärka föräldrarollen. BHV-sjuksköterskorna erfor att föräldrarna genomgick en övergång mellan att barnet var  övervakat på neonatalavdelningen till att klara sig hemma själva. BHV-sjuksköterskorna stärkte föräldrarna genom att tidigt knyta kontakt med dem, erbjuda extra stöd och normalisera vardagen.  Slutsats:  BHV-sjuksköterskans erfarenhet var att övergången mellan neonatalvård till hemmet och BHV kan vara svår för föräldrarna, och det är viktigt att BHV-sjuksköterskan stöttar föräldrarna att bli trygga i sin vardag. / Background: Neonatal care is needed if the child is born prematurely or is sick at the time of birth. The child can be in need of care for a couple of hours up till several months. After discharge from the hospital, the Child Health Care (CHC)-nurses evaluate the child’s development regularly and provide support to the parents.  Aim: The aim was to describe the CHC-nurse’s experiences of caring for parents whose child has been admitted to neonatal care. Method: Eleven interviews were conducted with CHC-nurses in the southeast of Sweden. A qualitative content analysis according to Graneheim and Lundman was performed and had an inductive approach.  Results: The result were presented in two categories: Giving time to grow into the parenting role and The work of strengthening the parenting role. The experience of the CHC-nurse was that the transition from neonatal care to home life could be strenuous for the parents and the child health nurses strengthened the parents by making early contact, providing extra support and normalizing everyday life. Conclusion: The experience of the CHC-nurse was that the transition between neonatal care to the home life can be difficult for the parents, and it is important that the CHC-nurse supports the parents to become safe in their everyday life.

Volym- och sprutpumpar används inom neonatalvården tillsammans med en specialanpassad kateter. De prematurfödda barnen är mycket känsliga för feldoseringar men det finns minimalt med dokumenterade projekt som undersöker hur väl den distribuerade dosen stämmer överens med den angivna på infusionspumpen. Målet med denna studie var att kontrollera om det fettbaserade läkemedlet Clinoleic flyter tillbaka i det gemensamma blocket, avgöra tiden det tar för läkemedel att flyta fram samt mäta mängden av läkemedel som kommer till mynningen av katetern. Antalet pumpar begränsades till startuppsättningen inom intensivvården på neonatalavdelningen, vilket är fyra pumpar. Mängden av läkemedlet för fem olika flöden undersöktes endast för läkemedlet Peyona med koffeinbas. Projektet genomfördes på Karolinska Universitetssjukhuset och i samarbete med Nya Karolinska Solna förbättrades förståelse för uppsättningens användning. Samtliga sjuksköterskor och ingenjörer vi kom i kontakt med på sjukhusen ansåg att fler studier behöver göras inom distribution av läkemedlen. Tydliga kopplingar kan ses mellan resultat som presenteras i arbetet och misstankar och förväntningar efter samtal med de som jobbar med pumpar. Möjliga framtida experiment som kan ge tydligare riktlinjer inom neonatalvården diskuteras. Det är några anmärkningsvärda resultat som redovisas i studien. De är att Clinoleic flyter bakåt i blocket och att fylla backventilen tar mellan 16 och 25 minuter för de undersökta flödena. Dessutom framgår det att distributionen av Peyona avviker minst för de högre flödena. / Volume and syringe pumps are used in neonatal care together with a customized catheter. The premature born children are extremely sensitive to incorrect dosage, but there are only a short number of documented projects that investigate how well the distributed dose corresponds to that indicated on the infusion pump. The aim of this study was to check whether the fat-based drug Clinoleic flows back into the common block, determine the time it takes for drug to flow and measure the amount of drug that comes to the orifice of the catheter. The number of pumps and drugs was limited to the initial set that is used in intensive care in the neonatal department. The setup consists of four pumps and the drugs Peyona, Clinoleic, Glucos and Sodium Chloride solution. The amount of medicine distributed for five different flows was investigated only for the caffeine-based drug Peyona. The project was implemented at Karolinska Universitetssjukhuset and with help of Nya Karolinska Solna the understanding for the used setup was improved. All nurses and engineers we came into contact with at the hospitals felt that more studies should be done in the subject of the distribution of the drugs. Obvious connections are seen between results that are presented and suspicions and expectations after consultation with those who work with pumps daily. Possible future experiments that provide clearer guidelines for neonatal care are discussed. There are some notable results reported in the study. They are that Clinoleic is flowing back into the block and filling the check valve takes between 16 and 25 minutes for the investigated flows. for the investigated flows and that that the smallest distribution deviation of Peyona is observed in higher flows.

Bakgrund: Ett barn kan behöva vård på NVA av olika anledningar. För att familjen ska känna trygghet inför transitionen till hemmet krävs god planering och samverkan i hela vårdkedjan, från NVA till BHV. Det skapar förutsättning för att främja hälsa hos familjen. Föräldrar är med stöd av specialistsjuksköterskan viktiga för barnets utveckling och välbefinnande. Tidigare forskning visar att föräldrar som är delaktiga i sitt barns omvårdnad blir trygga att själva vårda barnet vilket stärker anknytningen och kan leda till en kortare vårdtid på NVA. Specialistsjuksköterskan är den som har kunskap om transitionens innebördoch kan anpassa stöd efter familjens behov för att bibehålla hälsa. Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars erfarenheter av transition från neonatal vårdavdelning till hemmet. Metod: En scoping review som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre huvudteman framkom; Utskrivningens betydelse för framtiden, En förändrad livsvärld och Föräldrars behov. Det första temat består av tre subteman; Att känna glädje och oro inför hemgång som belyser föräldrars ambivalenta känslor kopplade till transition till hemmet och vikten av kompetent vårdpersonal för att föräldrar ska känna trygghet. Att inte känna sig inkluderad som pappa visar på pappors känslor av att inte bli inkluderade i sitt barns vård som gör att de upplever en svårighet att stötta sin partner och barn. Att förbättra transitionen till hemmet belyser föräldrars olika perspektiv av förberedelse inför transition. Det andra temat innehåller tre subteman; Att vara i sin hemmiljö beskriver föräldrars erfarenheter av att komma hem med sitt barn. Att få nya perspektiv på livet belyser föräldrars upplevelse av att bli föräldrar först när barnet kommer hem men också upplevelser av att kunna leva vidare efter transitionen. Att vilja skydda barnet innehåller upplevelser och erfarenheter av att skapa en vardag med barnet. I det tredje temat framkom två subteman; Att få stöd i sin föräldraroll beskriver olika former av stöd som föräldrar upplever i transitionen och Strategier för att hantera situationen tar upp metoder som föräldrar fann stöd genom. Slutsats: Det kan innebära en stor utmaning för föräldrar att få ett barn som behöver vård på NVA. Transitionen till hemmet behöver förberedelse. Föräldrar upplevde trygghet och kände mindre ambivalens när de fick stöd och vägledning från vårdpersonal. Föräldrar som gjorts delaktiga i sitt barns omvård på NVA kunde uppleva transitionen mer glädjefylld än de som inte fått den erfarenheten. Specialistsjuksköterskan har en viktig roll i att underlätta transitionen för föräldrar för att de ska känna sig trygga och säkra i att själva vårda barnet hemma. Ytterligare kompetens och stöd från specialistsjuksköterskan behövs för att transitionen ska upplevas trygg och säker för föräldrar. / Background: There can be various reasons for a child needing care in neonatal care unit. Forthe family to feel secure before the transition to home, good planning and cooperation is required throughout the continuity of patientcare, from neonatal care unit to children healthcare services. It creates conditions for promoting health in the family. Parents, with the support of the nurse specialist, are important for the child’s development and well-being. Previous research shows that parents who are involved in their child’s care become confident in caring for the child themselves, which strengthens the connection and can lead to a shorter period of care at the neonatal care unit. The nurse specialist is the one who has knowledge of the meaning of the transition and can adapt support to the family’s needs to maintain health. Aim: The aim was to describe parents’ experiences of the transition from neonatal care unit to home. Method: A scoping review that was analysed with qualitative content analysis. Results: Three main themes emerged in the result; The importance of the transition, A changed life world and Parents’needs. The first theme consists of three subthemes; Feeling joy and anxiety before going homewhich highlights parent’s ambivalent feelings connected to the transition home and the importance of competent healthcare professionals for parents to feel security. Not feeling included as a father shows fathers’ feelings of not being included in their child’s care, which makes them experience difficulty in supporting their partners and child. Improving the transition to the home highlights parents’ different perspectives of preparation for transition.The second theme contains three subthemes; Being in their home environment describes parents’ experiences of coming home with their child. Gaining new perspectives in lifehighlights parents’ experiences of becoming parents when the child comes home, but also experiences of being able to continue living after the transition. Wanting to protect the childincludes experiences and perspectives of creating a daily life with the child. In the third theme, two subthemes emerged; Getting support in the parental role describes different types of support that parents experience during the transition and Strategies to handle the situationexplain methods that parents found support through. Conclusion: It might imply a great challenge when parents get a child in need of care at neonatal care unit. The transition to home needs preparation. Parents experienced security and felt less ambivalence when they get through nursing staff got support and guidance. Parents who been involved in their child’s care in the neonatal care unit experienced the transition more joyous than parents who was not involved. The nurse specialist has an important role in facilitating the transition. To make the parents secure and safe taking care of their child at home. Further competence of parents’experiences requires in both neonatal care units and in child health services.

Sammanfattning: Syfte: Att belysa barnsjuksköterskors erfarenheter av att bedriva relationsbaserad vård för det förtidigt födda barnet och dess föräldrar. Bakgrund: Aktuell kunskapsgrund redovisar vikten av en familjecentrerad, relationsbaserad, neonatalvård i strävan efter tidig anknytning och självständigt föräldraskap. Bakgrunden redovisar även barnsjuksköterkans erfarenheter av den relationsbaserade vården. Design: En intervjustudie utifrån en kvalitativ ansats, med ett vårdarperspektiv som studiens teoretiska referensram. Metod: Data samlas in under 2015 genom öppna och semistrukturerade intervjuer med 10 barnsjuksköterskor verksamma vid neonatalavdelningar. Som stöd för intervjuerna används en intervjuguide, som testas i en pilotintervju. Materialet bearbetas i en kvalitativ innehållsanalys, och resulterar i tre kategorier, 10 subkategorier och ett tema. Resultat: Resultatet redovisas utifrån följande kategorier: att utveckla en vårdande relation, att använda relationsfrämjande arbetssätt på neonatal, att erfara svårigheter att bedriva relationsbaserad vård. Temat för resultatet är; en varsam och utmanande vägledning. Konklusion: Barnsjuksköterskornas erfarenheter av att bedriva relationsbaserad vård på en neonatalavdelning kan förstås som en varsam och samtidigt utmanande vägledning mot föräldraskap. Att bedriva relationsbaserad vård är en viktig del i att skapa föräldrar på neonatalavdelning och det finns all anledning att fortsätta att utveckla ett relationsbaserat vårdande på landets neonatalavdelningar. / Abstract: Aim: To explore pediatric nurses' experiences of practicing relationship-based care for premature infant and their parents. Background: A family centered, relationship-based, care is significant for pursuing early ties and independently parenting in the neonatal care unit. The backround also reports pediatric nurses’ experiences of relationship-based care. Design: An interview study with a qualitative approach, using caring perspective as a theoretical framework. Methods: The data is collected in 2015 through open and semi-structured interviews with 10 children nurses’ working in neonatal units. An interview guide, tested and validated in a pilot interview, is used as guidance for the interviews. The transcribed data is analysed using qualitative content analysis, and resulted in an overarching theme illustrating the latent content including three categories and 10 subcategories. Results: The findings portrayes in the following categories: development of a caring relationship, relationship promotion practices in the neonatal unit, the difficulties with practicing relationship-based care. The theme is a gentle and challenging guidence. Conclusion: Pediatric nurses' experiences in conducting relationship-based care in neonatal units can be understood as a gentle and challenging guidance on parenting. To engage in relationship-based care is an important part of creating parents in the neonatal care unit and there is every reason to continue to develop a relationship based care.