Bakgrund: Den kulturella mångfalden har ökat bland hälso-och sjukvårdens patienter. Kulturen har betydelse för patientens hälsa och det är därför betydelsefullt att sjuksköterskor kan vårda över kulturgränser. Det påverkar samspelet mellan patient och sjuksköterska och hur väl de förstår varandra.   Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter från olika kulturer.   Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Datainsamling genom semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor som arbetade på vårdcentraler. I dataanalysen gjordes en manifest innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2009).   Resultat: Två kategorier och åtta underkategorier identifierades i studien.  Kategori ett är erfarenheter av Komplexa vårdsituationer med underkategorierna; Språkliga barriärer försvårar vårdandet, Patienter har olika uttryckssätt och Patienter har varierande förväntningar på vården. Kategori två är erfarenheter av att Se individen med underkategorierna; Sjuksköterskors egenskaper påverkar bemötandet, Sjuksköterskors kunskap påverkar förståelsen, Stress och dagsform påverkar förståelsen, Organisatoriska faktorer påverkar förståelsen och Patientens sociala situation varierar.   Slutsats: Det kan uppstå komplexa situationer i vården av patienter från olika kulturer. Många faktorer så som kunskap, stress och organisation påverkar sjuksköterskors förståelse för patienter. Det är viktigt att se individen. Reflektion i ämnet bidrar till att öka sjusköterskors medvetenhet, kunskap och förståelse för kulturens betydelse i vården.   Nyckelord: Kulturell mångfald, Intervjuer, Omvårdnad, Primärvård, Sjuksköterskors erfarenheter

Bakgrund Postoperativ smärta är ett återkommande fenomen trots mängden av tillgängliga behandlingsmetoder. Otillräcklig eller utebliven postoperativ smärtbehandling orsakar ett lindande för patienten och kan leda till komplikationer som gör vårdtiden längre än nödvändigt för patienten. Den förlängda vårdtiden orsakar ytterligare lidande för patienten. Syfte Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av postoperativ smärtbehandling av patienter som vårdas på sjukhus. Metod En systematisk litteraturöversikt där 11 artiklar om sjuksköterskors erfarenheter om postoperativ smärtbehandling sammanställts. Sökningen utfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Resultat Två teman med två kategorier vardera framkom om sjuksköterskors erfarenheter av postoperativ smärtbehandling: Hindrande faktorer med kategorier Tidsperspektivets betydelse samt Hierarki i organisationen. Underlättande faktorer med kategorier Vårdrelation och Kunskap och Kompetens. Slutsats Tidsaspekten upplevdes som den mest övergripande hindrande faktorn för sjuksköterskor i den postoperativa smärtbehandlingen då det fanns flera orsaker som gjorde att tid försvann från själva behandlingen. En god mellanmänskligrelation mellan sjuksköterskor och patient upplevdes som den mest övergripande underlättande faktorn för sjuksköterskor arbete.

Bakgrund: Hot och våld inom hälso- och sjukvård är ett växande globalt problem, där sjuksköterskor som arbetar på akutmottagning förefaller löpa högst risk att drabbas. Utifrån ett systemteoretiskt perspektiv - där en förändring i en del påverkar helheten - kan hot och våld mot sjuksköterskor leda till fortsatta konsekvenser även för kollegor och patienter. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att bli utsatta för hot och våld på akutmottagning. Metod: En litteraturstudie, där tio vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades och analyserades.  Resultat: Resultatet presenterades utifrån kategorierna; Ett förändrat samhälle, Sjuksköterskan som individ påverkas, Vårdkvaliteten påverkas och Formell hantering av hot och våld, med det övergripande temat En verklighet i obalans. Många sjuksköterskor blev emotionellt påverkade av att ha utsatts för hot och våld, samtidigt framkom bristen på stöd från chefer och ledning. Hot och våld var så vanligt förekommande att det ansågs vara en naturlig del av arbetet. Dessutom sågs en generell påverkan på den vård som gavs. Slutsats: Resultatet åskådliggjorde en påverkan på vårdkvaliteten, på sjuksköterskan som individ, ofrivillig acceptans av hot och våld samt bristfälligt stöd från chefer och ledning. Genom tillämpning i kliniskt sammanhang kan förståelse skapas kring hur hot och våld erfars av sjuksköterskor.

Bakgrund: Att vara inneliggande på sjukhus innebär ofta en försämrad sömn vilket kan påverka patientens möjlighet att återhämta sig. Det ingår därför i sjuksköterskans arbetsuppgift att identifiera, utvärdera och åtgärda patientens bristande sömn genom att utföra omvårdnadsåtgärder. Den teoretiska referensramen som användes var Virginia Hendersons omvårdnadsteori relaterat till människans grundläggande behov vilket inkluderar sömn. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att utföra omvårdnadsåtgärder relaterat till sömn inom somatisk slutenvård. Metod: Allmän litteraturstudie baserad fyra kvalitativa och sex kvantitativa artiklar från databaserna, CINAHL, PubMed och Scopus. En integrerade analysmetod har tillämpats. Resultat: Analysen resulterade i fem huvudkategorier och sju subkategorier. De fem huvudkategorierna var Betydelsen av kunskap och erfarenhet hos sjuksköterskan, Personcentrerad omvårdnad för bättre sömn, Betydelsen av teamets samverkan relaterat till sömn, Anpassning av miljö: en omvårdnadsåtgärd för sömn och Läkemedel eller omvårdnadsåtgärder? De mest framträdande fynden var att sjuksköterskor utför omvårdnadsåtgärder genom teamarbete, professionellt förhållningssätt, samtal och anpassning av vårdmiljön. Läkemedelsanvändningen ansågs vara en snabb åtgärd för patientens sömnproblematik. Slutsats: Sjuksköterskorna erfara en problematik att utföra omvårdnadsåtgärder för sömn på grund av bortprioritering, tidsbrist och begränsad kännedom. Därför behövs en utveckling inom verksamheten och sjuksköterskeutbildningen för att möjliggöra tillämpandet av evidensbaserade omvårdnadsåtgärder för patienters sömn.

Introduktion/Bakgrund: Alkohol- och substansmissbruk är ett stort globalt problem. Missbruk beskrivs som ett skadligt, ohälsosamt bruk av substanser eller handlingar som kan leda till ett beroende. Personer med missbruksproblematik är extra utsatta för somatiska sjukdomar och blir därför ofta inlagda på sjukhus. Sjuksköterskor kommer därför ofta i kontakt med denna patientgrupp. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med alkohol- och/eller substansmissbruk på somatiska avdelningar. Metod: Litteraturstudien utformades enligt Roséns granskningsprocess. Valda databaser är CINAHL och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades enligt Forsbergs och Wengströms granskningsmallar. 8 artiklar bearbetades och analyserades induktivt för resultatet. Resultat: Fyra teman framkom: bristande kunskap och utbildning, bristande stöd inom organisationen, utmaningar vid vårdandet och utsatthet för hot och våld. Huvudfynden var att brist på kunskap, utbildning och stöd inom organisationen medförde svårigheter för sjuksköterskor vid vårdandet av personer med missbruksproblematik. Sjuksköterskorna mött även olika utmaningar samt utsattes för hot och våld. Slutsats: Sjuksköterskors erfarenheter av brist på kunskap, brist på stöd inom organisationen, utmaningar vid vårdandet och utsatthet för våld och utmaningar påverkade vårdkvaliteten negativt, samt äventyrade patientsäkerhet och delaktighet. Dessa erfarenheter är viktiga att ta med sig i den kliniska verksamheten för att förbättra vård- och arbetsmiljö.

No description available.

Bakgrund: Ledarskap är en del av sjuksköterskans kärnkompetenser. Sjuksköterskors ledarskap finns i många kontexter, bland annat inom slutenvården. Ledarskapet är viktigt för att det påverkar vården och omvårdnaden av patienter. Inom slutenvården utmanas ledarskapet utifrån samarbeten, förändring, organisatoriska resurser och varierande grad av kompetens hos sjuksköterskor och deras medarbetare. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av ledarskap inom slutenvården. Metod: Författarna har genomfört en litteraturstudie med induktiv ansats. Kvalitativ manifest innehållsanalys användes som metod för dataanalysen. Resultat: Fyra kategorier utgör resultatet: “Bilden av ledaren och det goda ledarskapet är komplex”, “Sjuksköterskors ledarskap påverkar samarbeten”, “Sjuksköterskors ledarskap påverkar omvårdnaden" och “Sjuksköterskors ledarskap påverkar och påverkas av förändring och kris” Slutsats: Ledarskapets komplexitet utifrån sjuksköterskors förutsättningar kräver anpassning till vårdkontext, sjuksköterskans egenskaper och omgivningens förväntningar. Ledarskapet påverkar samarbetet inom vården och utmanas under förändring och kris. Utbildning och stöd för sjuksköterskor är avgörande för att utveckla ledarskapsfärdigheter och säkerställa högkvalitativ omvårdnad. Framtida forskning bör fokusera på att utifrån sjuksköterskors perspektiv utforska olika innovativa strategier för ledarskapsutveckling samt metoder för att hantera utmaningar som kan uppstå i en miljö präglad av förändring och kris.

Sverige är ett invandringsland. Därför har Sverige ett mångfaldigt samhälle. Många som kommer till Sverige har svårigheter att behärska språket. När människor är i behov av vård men inte pratar samma språk som sjuksköterskan, blir kommunikationen utmanande. Språkbarriären förekommer när sjuksköterskan och patienten pratar olika språk. Närvaron av språkbarriären begränsar kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten. Trots dessa utmaningar strävar sjuksköterskan ändå efter att tillhandahålla vård av hög kvalitet, även när språkbarriären är närvarande. Kommunikationssvårigheter och missförstånd som uppstår på grund av språkbarriären kan ha negativa konsekvenser för patientens vård och hälsa. Syftet med studien är att belysa sjuksköterskornas erfarenheter av att kommunicera med patienter när språkbarriären är närvarande. För att uppnå detta genomförs en litteraturöversikt baserad på kvalitativa forskningsstudier. Totalt inkluderades tio artiklar i studien och utgjorde den data som analyserades. Resultatet av analysen delades i tre övergripande kategorier och tio subkategorier. Resultaten av studien lyfter fram flera utmaningar som kan uppstå till följd av språkbarriären. Resultaten visar också olika strategier för att anpassa kommunikationen efter patientens behov. Dessutom belyser studien den upplevda stressen hos sjuksköterskor i situationer med språkbarriärer. Studien framhäver även vikten av patientens delaktighet i vården för att lindra lidandet och ge patienten en känsla av kontroll över sin situation. Detta kan bidra till en mer hållbar vårdutveckling och optimal resursanvändning inom hälso- och sjukvården.

BAKGRUND: Att uppleva existentiellt lidande är en naturlig del av att vara människa. Att lindra lidande ingår i sjuksköterskors ansvarsområde. En god kommunikationsförmåga krävs för att skapa ett samtal som lindrar lidandet. SYFTE: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att möta patienter med existentiellt lidande. METOD: Litteraturbaserad studie grundad på fjorton kvalitativa vetenskapliga artiklar. RESULTAT: Ur analysen av datamaterialet framkom tre kategorier såsom: Strävan mot lindring, hinder för ett adekvat professionellt yrkesutövande och professionell och personlig påverkan med nio underkategorier. KONKLUSION: När sjuksköterskor får utbildning och kunskap i hur existentiellt lidande kan hanteras blir de betydligt bättre på att tillgodose patienters behov av detta. Avsaknad av tydliga regelverk, som betonar vikten av att se patienters existentiella lidande, gör att den delen av omvårdnaden hamnar i skymundan. / BACKGROUND: To experience the existential suffering is a natural part of being human. To relieve suffering is part of nurses' responsibility. It requires good communication skills to create an encounter to alleviate the suffering. OBJECTIVE: To elucidate nurses' experiences of meeting patients with existential suffering. METHOD: Literature-based study, based on fourteen qualitative research articles. RESULTS: Three categories emerged from the analysis: Striving towards alleviation, barriers to adequate practicing professional and professional and personal impact with nine subcategories. CONCLUSION: When nurses are educated and get the knowledge about how existential suffering can be managed, they become much better at meeting the needs of patients. Lack of a distinct regulatory framework which emphasizes the importance of recognizing patients' existential suffering, puts that part of caring in the background.

Bakgrund: Den palliativa vården upphör inte i och med att patienten avlider utan innefattar även att sjukvården finns som ett stöd till närstående i deras sorgeprocess. En kvalitetsindikator på en god palliativ vård är att närstående erbjuds efterlevandesamtal. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vilka erfarenheter sjuksköterskor inom den kommunala äldreomsorgen hade av att genomföra efterlevandesamtal. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats och en beskrivande design. Åtta sjuksköterskor som arbetade inom äldreomsorgen i en kommun i mellan Sverige intervjuades utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Data analyserades utifrån kvalitativ manifest innehållsanalys. Huvudresultat: Fyra kategorier och elva subkategorier framkom ur dataanalysen. De fyra kategorierna var; Förberedelser, Utförande av efterlevandesamtal, Innehåll i efterlevandesamtal och Samtalets betydelse för sjuksköterskan. Genomförandet av efterlevandesamtal var en viktig men oprioriterad arbetsuppgift. Förberedelserna inför ett efterlevandesamtal var individuella och samtalens innehåll varierade. Det var en balansgång att hålla samtalet professionellt utan att närstående upplevde att samtalet utfördes på rutin. Efterlevandesamtalen framkallade känslor hos sjuksköterskorna, tillförde sjuksköterskan en uppföljning av vårdtiden och bidrog till att sjuksköterskan växte i sin yrkesroll och gavs en ökad trygghet inför kommande patienter som vårdades i livets slut. Samtalet sågs även som ett avslut på relationen. Slutsats: Efterlevandesamtal behöver synliggöras som en arbetsuppgift. Sjuksköterskorna behöver ha avsatt tid för genomförandet, informeras om vad som förväntas av sjuksköterskan i samband med samtalet och få en ökad kunskap om en bra struktur för samtalet. Om det nås kan det leda till att sjuksköterskor växer i sina yrkesroller och den palliativa vården vid enheten kontinuerligt utvärderas.