Denna rapport avser att förtydliga vad läraren kan ta i beaktning i arbetet med att sporra och upprätthålla elevens motivation genom hela lektionen. Rapporten lägger fram vikten av olika faktorer för att motivera eleverna att ta till sig de kunskaper skolan tillhandahåller. Tankarna startade vid debatten om tretimmars pass som något negativt eller positivt, då vissa lärare vi stött på genom åren i skolan har utryckt svårigheter med att hålla eleven motiverad under så långa lektioner. Dock berör detta arbete inte bara tretimmars pass utan lektioner överlag. I bakgrunden presenteras vad forskningen säger om ämnet motivation. Först förklaras kort vad som menas med motivation utifrån olika forskares teorier, i övrigt avgränsas rapporten att behandla den motivation som avser lärare och elever på gymnasienivå. Litteraturstudien behandlar begrepp som inre och yttre motivation, motivationens påverkbarhet, olika sätt att undervisa, infärgningar av karaktärsämnen i kärnämnen men även vad läroplanen säger om ämnet. I resultatdelen presenteras det som framkommit vid intervjuerna av fyra lärare men även vad enkätundersökningen där femhundra elever deltagit konstaterar. Intervjusammanställningen är uppdelad i underrubrikerna; se eleven som en egen individ, tydlighet och struktur, meningsfullhet, inspirera och variation. Dessa rubriker är framtagna utifrån intervjuernas återkommande teman, där fyra gymnasielärare redogör för deras syn på vad som motiverar eleven. Enkätsammanställningen presenteras med utgångspunkt i de frågor eleverna fick svara på vid undersökningstillfället. Detta stycke klargör alltså elevernas syn på vad som motiverar dem. I diskussionsdelen har vi låtit våra egna tankar och åsikter om det berörda ämnet få utlopp. Vi har kommit fram till att läraren har väldigt stor påverkan på elevernas motivation. Vi vänder och vrider på forskningen och dess uppfattningar om vad som motiverar eleverna. Dessutom diskuteras svårigheterna med att uppnå alla motivationsfaktorer. I diskussionen ges även utrymme för tankar kring det elever och lärare utryckt i vår resultatdel, bland annat den personliga relationen med eleven, vikten av självkänsla och självförtroende samt vad tidsbristen och klasstorleken kan ha för inverkan på motivationen. Vi hoppas att rapporten kan vara ett hjälpmedel för läraren i dess arbete att motivera elever.

Syftet med denna studie är att undersöka vad det är som gör att eleverna känner sig motiverade eller omotiverade och vilka faktorer som påverkar deras motivation. Uppsatsen ger förhoppningsvis läsaren en fördjupad förståelse för elevers motivation. För att uppnå studiens syfte har jag genomfört kvalitativa intervjuer med åtta elever. Intervjufrågorna baseras på studiens frågeställningar: Vad är elevernas uppfattning om vad som gör dem motiverade? samt, Vilka faktorer påverkar elevernas motivation? Jag för även ett teoretiskt resonemang kring motivation som baserar sig på vad forskare tidigare har skrivit inom ämnet. Analysen av resultatet visar att eleverna i undersökningen i regel känner sig motiverade inför skolan och skolarbetet. Aspekter såsom engagerade lärare och elevernas mål påverkar motivationen. Roliga kurser som är praktiska och verklighetsförankrade är något som ökar elevernas motivation.  Denna studie kan ligga till grund för lärares kunskap om elevernas motivation och kan även utgöra grund för fortsatt forskning inom ämnet.

No description available.

Syftet med denna studie var att utvärdera arbetsmotivation på företaget Norstedts Juridik och att ge underlag för förbättringsarbete. Utvärderingen gjordes med hjälp av en modell för arbetsmotivation, som konstruerades med grund i teori och tidigare forskning. Modellen innefattade åtta dimensioner som tillsammans antogs utgöra arbetsmotivation. Dessa dimensioner var variation, autonomi, signifikans, feedback, utvecklingsmöjligheter, tillhörighet och lojalitet, lön och belöningssystem samt work- life balance. Dimensionerna analyserades i förhållande till de tre bakgrundsvariablerna kön, anställningstid och arbetsenhet och resultaten behandlades i statistikprogrammet SPSS. En kvantitativ studie genomfördes med hjälp av en enkätundersökning. Resultatet visade att arbetsmotivationen på Norstedts Juridik i allmänhet är hög. Högst medelvärde har dimensionerna autonomi och signifikans. Därefter följer tillhörighet och lojalitet samt feedback. Lägst medelvärden har dimensionerna work- life balance och utvecklingsmöjligheter. I en separat fråga rangordnade medarbetarna på Norstedts Juridik dimensionerna autonomi, utvecklingsmöjligheter och work- life balance som viktigast. I analysen framkom skillnader i upplevd arbetsmotivation mellan olika grupper på företaget. Fyra signifikanta samband framkom: anställningstid påverkar upplevd utvecklingsmöjlighet och arbetsenhet påverkar upplevd feedback, upplevd tillhörighet och lojalitet samt upplevd work- life balance. Bakgrundsvariabeln kön påverkade inte arbetsmotivationen. Med hjälp av de fyra sambanden kunde rekommendationer göras för riktade insatser i arbetet med att ytterligare förbättra medarbetarbetarnas arbetsmotivation. / This thesis aimed to evaluate work motivation at Norstedts Juridik, a Swedish publishing house. The evaluation was based on a proprietary model, which was built upon theory and previous research. The model design contained eight dimensions adopted to give a complete picture of work motivation. The dimensions were variation, autonomy, significance, feedback, opportunities for development, organizational commitment and work- life balance. The analyses of responses from 127 employees of Norstedts Juridik were analyzed along gender, length of employment and business unit. The result indicated an elevated level of work motivation at Norstedts Juridik. The dimensions autonomy and significance had the highest mean values, followed by organizational commitment and feedback. The lowest mean values were found on the dimensions work- life balance and opportunities for development. In a separate question, the employees at Norstedts Juridik were asked to rate the importance of the dimensions. The analysis showed that the dimensions rated as most important were autonomy, opportunities for development and work- life balance. The result also showed differences in experienced work motivation within the company. Four significant correlations were revealed; length of employment affects experienced opportunities for development and business unit affects feedback, organizational commitment and work- life balance. Work motivation was not affected by gender. The four correlations became the basis for recommendations on how to improve working conditions even further at Norstedts Juridik.

Since the deregulation of the telecommunication industry, our company has been confronted with various internal as well as external challenges. Externally, we are facing an ever-competitive market, which resorts to endless price-cutting as a business tactic. As a result, not only that we have lost market share of customers, but the profit margin has steadily deteriorated. Internally, we are challenged with an aging workforce, whose mentality is ill-adjusted for the ferocious competition industry-wide. Some employees are plagued with low moral, due in part to the uncertainty about the company¡¦s privatizing status. The net result is a clear adverse effect on the overall productivity output of our company as a whole. Despite the efforts put forth to motivate our employees, the outcome is nowhere near our expectation. This ineffectiveness, ironically is due to a combination of job security, comfortable work atmosphere and above-average wages. Our management must investigate the employee mentality in depth, so that effective motivation measures can be undertaken. The endeavor is absolutely required to promote work ethics and improve the company¡¦s competitive edge. We have recently conducted a written survey, which is aimed primarily to determining employee job satisfaction. As a part of the survey analysis, we also intend to compare job satisfaction between employees of internal and external responsibilities. The survey reveals above-average satisfaction toward teamwork, individual work, wages, collegiateship and direct supervisorship. The only below-average satisfaction rating fell into the category of rank promotion. The survey also indicates that job satisfaction differs between genders and employees of different responsibility areas. Other than gender and job nature, all employees showed insignificant differences in job satisfaction. Further, the survey reveals that (1) intrinsic motivation and cognition of equity significantly affect employee job satisfaction of both the internals and the externals, the effect being more prominent with the internals (2) extrinsic motivation shows no effect on job satisfaction in either the internals or the externals. Suggestions to the company¡GPrior to privitization, it¡¦s essential for the company to consider two factors that apparently contribute to job satisfaction, i.e., intrinsic motivation and cognition of equity. The company should implement a motivation system with appropriate measures to improve job satisfaction and work moral. These measures, as successfully employed by private sectors of the industry, may include commission, dividend and equity sharing.

The main purpose of this study was to explore the relationships between demographic variables (gender, experience of teaching, and educational background), playfulness, motivation of teaching, happiness and creative teaching among junior high school teachers. The participants in this study included 320 junior high school teachers in Kaohsiung City. The employed instruments included the Inventory of Creative Teaching Behaviors, the Inventory of Teacher Playfulness, the Inventory of Teaching Motivation, and the Inventory of Happiness. The applied analysis methods were Descriptive Statistics, One-way Multivariate Analysis of Variance, Canonical Correlation, and Discriminant Analysis. The main findings of this study were as follows: 1. The male teachers in junior high schools outperformed the female teachers in creative teaching, and the major differences were found on the dimensions of ¡§Interactive discussion and upgrading of thinking¡¨ and ¡§independent learning and challenge providing¡¨. 2. The teachers¡¦ experience of teaching and educational background did not have effects on their creative teaching. 3. The teachers¡¦ playfulness had positive effects on their creative teaching; more specifically, their playfulness in ¡§active sharing and atmosphere construction¡¨, ¡§enjoyment of trying and satisfaction obtaining¡¨, and ¡§easiness and self-recognition¡¨ had strong correlations with their creative teaching in ¡§varied teaching and motivation stimulation¡¨. 4. The teachers¡¦ motivation of teaching had positive effects on their creative teaching; more specifically, their teaching motivation of ¡§enjoying creation and problem solving¡¨ had the highest correlation with their creative teaching in ¡§independent learning and challenge providing¡¨. 5. The teachers¡¦ happiness had positive effects on their creative teaching; more specifically, their happiness in ¡§work enthusiasm and self-transcendence¡¨, ¡§Caring and optimism¡¨, and ¡§recognition and hope toward the value of life¡¨ had strong correlations with their creative teaching in ¡§varied teaching and motivation stimulation¡¨ and ¡§independent learning and challenge providing¡¨. 6. The playfulness, motivation of teaching, and happiness could jointly predict the teachers¡¦ performance in creative teaching, and the motivation of teaching and playfulness were the most powerful predictors. Finally, some suggestions were proposed for educational institutions, teachers, and further studies.

Arbetsmotivation är ett viktigt ämne att studera eftersom hög motivation hos medarbetarna leder till hög tillfredställelse och en bra prestation. De flesta teoretiker använder sig av yttre och inre motivation för att förklara begreppet. Syftet var att hitta de faktorer i den psykosociala arbetsmiljön som bäst förklarade arbetsmotivationen hos medarbetarna på ett lager. Deltagarna var 69 lagerarbetare mellan 20 och 65 år. En enkät delades ut till medarbetarna, baserat på General Nordic Questionnaire for Psychological and Social Factors at work (QPS Nordic), innehållande 11 delar som kan kopplas till motivation. Resultatet redovisades genom Pearsons korrelationer, ett t-test för beroende mätningar samt en multipel regressionsanalys, vilket visade att positiva utmaningar kunde predicera inre motivation och uppmuntrande ledarskap kunde predicera yttre motivation. Eftersom yrkesgruppen är mycket outforskad bidrar studien till viktig kunskap för att främja motivationen hos lagerarbetare samt en bra grund till framtida forskning.

The purpose of this research was to examine what motivates and influences an individual to invest in a project or company through equity-based crowdfunding. The intention was therefore to identify internal and external motivation factors and examine how external social factors such as the Internet, other individuals’ investment decisions and interaction in social groups affect an individual when he or she invests through equity-based crowdfunding. The results showed that both internal and external motivation factors are important components of an investment through equity-based crowdfunding. External motivators proved to be for example yields and helping entrepreneurs. The study showed that the internal motivators that drive an individual to invest through equity-based crowdfunding include the sense of excitement, pleasure and that the investment coincides with the own interests. The study also showed that the Internet primarily affect investors through an unrestricted flow of information and access to a social interaction. Even other individuals' investments, as an external social factor, were shown to have an impact on the study's respondents when they invest through equity-based crowdfunding. In addition, the study showed that the interaction in a close circle of friends can influence individuals in their investment decisions through equity-based crowdfunding.

Syftet med denna undersökning är att få en ökad förståelse för gymnasieelevers egen uppfattning om vad som gör ett skolämne meningsfullt i gymnasieskolan. Detta genomförs via fokusgruppintervjuer utförda med andra- och tredjeårselever från en gymnasieskola i södra Sverige. Det insamlade materialet analyseras och kategoriseras sedan utifrån de kognitiva motivationsteorierna om inre motivation, yttre motivation och prestationsmotivation. Undersökningen visade i första hand att uppfattningen av meningsfullhet hos gymnasieelever är högst individuell, men vissa generella mönster kunde utläsas. Majoriteten av respondenterna hävdade att yttre faktorer såsom praktisk nytta och användning var viktigast för en aktivitet skulle kännas meningsfull, men vid närmare granskning av deras uttalanden tycktes det snarare som att inre faktorer såsom intresse och att ha roligt hade störst påverkan i praktiken. Vidare framgick det tydligt att respondenternas svar med enkelhet kunde kategoriserat enligt de motivationsteorier arbetet utgått ifrån.

Thesis (M. Ed.)--University of Hong Kong, 1999. / Includes bibliographical references (leaves 114-121).