Syftet med studien är att bidra till kunskap om förskollärares utsagor av hur de genom ett normkritiskt arbetssätt förhåller sig till sånger i förskolan. Frågeställningen som besvarats är: Hur beskriver förskollärarna ett normkritiskt arbetssätt i relation till sång i förskolan? Den metod som används är kvalitativa och semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare. Studien har en poststrukturell utgångspunkt och analysen bearbetades utifrån en diskursanalys.  Resultatet visar att förskollärarna beskriver arbetet med normkritik i förskolan som betydelsefullt, att förskollärarnas bild av arbetssättet varierar och att sång i förskolan prioriteras olika. Resultatet visar även att det framkommer olika diskursiva teman gällande bevarandet av sånger i relation till att introducera nya sånger. Förskollärarna upplever även utmaningar men också förutsättningar i det normkritiska arbetetssättet och att det ständigt krävs reflektion och dialog för att synliggöra normer och maktförhållanden i förskolan i relation till sång som uttrycksform.

Syftet med studien var att undersöka om och hur förskolepersonalen och studenter som studerar till förskollärare och barnskötare uttrycker sin strävan att arbeta ur ett normkritiskt perspektiv. En kvantitativ forskningsansats tillämpades för att söka svar på studiens syfte, där en webbenkät som var riktad mot förskolepersonalen och studerande till förskollärare och barnskötare användes som datainsamlingsmetod. I studien tillämpades en feministiskt poststrukturalistiskt teori som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visade att förskolepersonalen ser normkritik som ett begrepp som är viktigt i förskolan men att det fanns flera svårigheter att arbeta normkritiskt samtidigt som ett normkritiskt arbetssätt innefattar många möjligheter. En slutsats som studien kom fram till var att förskolepersonalen och studerande till någon av yrkesrollerna skattade sig själva att ha en god medvetenhet om normkritik och att det normkritiska arbetssättet kan komma till uttryck främst inom miljön i förskolans verksamhet.

Studien avser att bilda kunskap om vilka normer och arbetssätt som framkommer i förskollärares samtal kring sångtexter som de sjunger med barn på förskolan. För att uppnå studiens syfte har frågeställningarna ”Hur beskrivs normer och normkritiskt arbetssätt genom samtal om sångtexter?”, ”Vilka normer framträder i sångtexter som sjungs på förskolan?”   samt ”Hur beskriver förskollärarna att sångtexter kan användas som ett arbetssätt för att motverka stereotypa normer?” besvarats.      Studien är kvalitativ och empirin har samlats in genom fokusgruppsamtal med förskollärare som valts ut genom ett ändamålsenligt urval utifrån deras kunskaper och erfarenheter. Studien är inspirerad av ett normkritiskt perspektiv och genom en tematisk analys har empirin analyserats och skrivits fram utifrån tre olika teman. Dessa teman är genus, kropp och etnicitet som handlar om vilka olika normer som förekommer i sångtexter. De andra temana är jämlikhet som förhållningssätt samt didaktiska val i förhållande till sångtexter som kopplas till resultatet av hur förskollärarna beskriver att de arbetar med sång som ett pedagogiskt verktyg för att motverka stereotypa normer redovisas. Studiens resultat visar på olika normer som förskollärarna belyser i de sångtexter som de sjunger i förskolan. I resultatet lyfts även flera betydelsefulla faktorer för det normkritiska arbetssättet där förskollärares kompetens, deras didaktiska val samt förhållningssätt har en betydande roll.