Läkemedels relaterade problem är en stor orsak till återinläggningar på sjukhus. Problemen orsakar både fysiska, psykiska och ekonomiska konsekvenser för patienten och samhället. Tidigare studier visar att många patienter har dålig kunskap om sin läkemedelsbehandling. Syftet med denna studie är att undersöka patienters upplevelser av läkemedelshantering såväl inneliggande som i den vana hemmiljön, samt att inhämta underlag för förbättringar i läkemedelshanteringen. Metoden är kvalitativ med fenomenologisk ansats och elva intervjuer har utförts. Analysen utfördes enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att patienter känner att de måste lita på det vårdpersonalen säger och gör och ser inget annat val. Bristande information leder till att patienten ifrågasätter om det verkligen är rätt medicin han eller hon får. Resultatet visar på vissa faktorer som är viktiga för att få en väl fungerande läkemedelshantering och det latenta innehållet i resultatet sammanfattas som att en väl fungerande läkemedelshantering bygger på goda kunskaper, kommunikation och delaktighet. / Drug related problems (DRP) are a major concern for hospital readmissions. These problems have physical, physiological and economical implications for the patients and for society. Research has shown that many patients´ have a lack of knowledge about their drug therapy. The aim of this study was to investigate patients´ perceptions of the medication use process in hospitals as well as in their own home environment, and in addition to establish foundations to provide a better medication use process. The research was based on eleven interviews using a qualitative method with a phenomenological approach. A qualitative content analysis was applied. The study shows that patients´ have a feeling that they have to trust their caregivers for what they say and what they do and there is no other choice. Lack of information leads to questioning if its´ the right medication he or she received. The results show that certain main factors are important for a functional medication use process. The main factor being that a good medication use process is based on good knowledge, communication and involvement. / " En säker läkemedelsprocess"

Bakgrund: Arbetet på en intensivvårdsavdelning innefattar ofta ett högt tempo och intensivvårdssjuksköterskan förväntas utöver sin kunskap inom medicin och omvårdnad, kunna hantera de psykologiska reaktionerna som kan uppstå i samband med kritiska tillstånd.Debriefing och avlastande samtal är båda verktyg för att bearbeta känslor då en svår situation inträffat. Syfte: Att belysa intensivvårdssjuksköterskors upplevelser om vad som påverkar behovet av debriefing och avlastande samtal i det dagliga arbetet. Metod: Genom ett strategiskt urval valdes totalt 10 intensivvårssjuksköterskor ut att delta i denna deskriptiva kvalitativa studie, som genomfördes på tre olika intensivvårdsavdelningar i Sverige. Halvstrukturerade intervjuer utfördes och analyserades i enlighet med Granheim och Lundmans metod för kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskorna upplevde generellt ett behov av debriefing/avlastande samtal i samband med större olyckor. Behovet påverkades av olika faktorer som presenteras i kategorierna; akut och/eller oväntad händelse, etiska dilemman, igenkännande och personligt engagemang, personliga förmågor, erfarenhet, tid och ansvar. Slutsats: Erfarenhet i yrket underlättade för sjuksköterskorna att bearbeta svåra händelser på egen hand, medan igenkännande, i form av sjuksköterskans egna livsituation och föräldraskap, ökade behovet av debriefing/avlastande samtal. / Background: The work at an intensive care unit often involves a high tempo and the specialist nurse in intensive care is expected, in addition to the medical and nursing knowledge, to deal with the psychological reactions that may arise in critical conditions. Debriefing and defusing are both tools to process emotions when a difficult situation occurred. Aim: To illustrate intensive carenurses experience of what effects the need of debriefing and defusing in the daily work. Method:This descriptive qualitative study was conducted in three different intensive care units in Sweden.Through a strategic selection were a total of 10 intensive care nurses selected to participate in semi-structured interviews. Which were performed and analyzed in accordance with Granheimand Lundman's method for content analysis. Result: Intensive care nurses generally experience aneed of debriefing/defusing for major accidents. The need is affected by various factors which are presented in following categories; acute or unexpected situation, ethical dilemmas, recognition and personal engagement, personal abilities, experience, time and responsibility. Conclusion:Professional experience made it easier for intensive care nurses to process difficult situations on their own, while recognition, such as life situation and parenthood, increased the need for debriefing/defusing.

<p>Psykiatrireformen kom 1995 och innebar att<strong> </strong>kommunerna tog över ansvaret för patienter som var placerade på psykiatriska boenden, med följden att patienterna slussades ut till hemkommunerna. Reformen innebar att sjuksköterskor inom den kommunala somatiska vården allt oftare träffar på dessa patienter. Detta leder till höga krav på denna yrkesgrupp, då det finns begränsat med kunskap inom psykiatri hos allmänsjuksköterskor. Syftet i denna litteraturstudie är att studera sjuksköterskors attityder och om dessa påverkar bemötandet och omvårdnaden av patienter med psykiska sjukdomstillstånd. En litteraturöversikt genomfördes för att belysa syftet, med en analysmetod av Friberg (2006). Vetenskapliga artiklar samlades in, genom sökning i databaserna Cinahl, PsycINFO och manuell sökning. Sjuksköterskors attityder gentemot psykisk sjuka patienter kan präglas av föreställningar att dessa patienter är aggressiva, opålitliga, introverta/apatiska och bisarra. Dessa attityder avspeglas i sjuksköterskornas omvårdnad och bemötande i negativ bemärkelse. Rädsla, fördömande, aggressivitet och avståndstagande är fyra olika förhållningssätt som sjuksköterskorna kan ha i omvårdnaden av psykiskt sjuka patienter. Det är framförallt sjuksköterskor inom den somatiska vården som har mest negativa attityder gentemot psykisk sjuka. Attityderna har en negativ roll i bemötandet och omvårdnaden. Sjuksköterskors erfarenhet och utbildning visar sig ha en positiv betydelse för omvårdnaden av psykiskt sjuka patienter.</p> / <p>The psychiatric reform act was passed in 1995 and this reform integrated patients back into their home communities and put them in contact with somatic care nurses on an outpatient basis. These changes put a high demand on the already limited resources of the municipality care profession. The objective was to determine if nurse´s attitudes influence the care for patients with mental illness. This review is based on additional science articles which were collected from the Cinahl and PsycINFO databases and manual search. The articles were analyzed with a method based on Friberg (2006). Nurses' attitudes towards mentally ill patients are influenced by perceptions that patients are aggressive, unpredictable, inward looking/apathetic and bizarre. These attitudes reflect negatively in the nurses' care and assessment. Fear, condemnation, aggression and distancing are four different approaches taken by nurses caring for mentally ill patients. In particular nurses within the somatic care have the most negative attitudes towards mentally ill patients. Misconceptions and negative attitudes have a negative impact on the care and treatment of the mentally ill. Nurses' experience combined with higher education has been demonstrated to have a positive impact.</p>

<p>Sjuksköterskor har idag en arbetsledande roll framförallt inom den kommunala hälso- och sjukvården. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelse av teamarbete kring patienten i hemvården. Bakgrund: Sedan Ädelreformen 1992 har sjuksköterskor blivit mer framträdande medarbetare i den kommunala sjukvården. Att arbeta inom kommunal hemvård är en utmaning då det krävs en stor kunskapsbredd för sjuksköterskor. Sjuksköterskors arbete regleras av lagar och författningar som betonar att hon bör ha en arbetsledande förmåga och att hon bör arbeta för teamsamverkan. Tidigare forskning tyder på att teamarbete främjar både arbetskamraters trivsel med varandra och kvalitén på vården. Metod: Kvalitativ ansats. 10 berättelser från sjuksköterskor verksamma i kommunal hemvård analyserades. Analysen gjordes med inspiration av Dahlbergs tre analysfaser.Resultat: Sex kategorier framkom under analysen: Samarbete, Kommunikation, Relation, Ansvar, Tidsbrist, Patient. Kommunikation framstår som en viktig del som både hindrar och möjliggör gott samarbete. Att se varandras kompetens och att lita på den framgick också som viktigt. Att brister i samarbetet kunde leda till att patienten ej fick den vård han/hon bör få framkom också i studien. Studien antyder att det kan vara av vikt att i framtiden belysa teamarbete inom hemvården då det tycks finnas brister i samarbetet mellan sjuksköterskor och undersköterskor, vilket kan påverka omvårdnaden.</p> / <p>Nurses today have a supervising role primarily in the community health services. Aim: To illuminate nurse’s experience of team work around the patient in home care. Background: Since Ädelreformen 1992, nurses have become a more prominent employee in the community health care. Working within the community homecare is a challenge because it requires a wide knowledgebase for nurses. Nurses are regulated by laws and constitutions that stresses her role as supervisor and her work for the team interaction. Previous research suggests that teamwork promotes both work colleagues' comfort with each other and the quality of care. Method: Qualitative approach. 10 stories from nurses working in homecare were analyzed with inspiration from Dahlberg`s three analysis phases Results: Six categories emerged in the analysis: Cooperation, Communication, Relation, Responsibility, Shortage of time, Patient. Communication appears to play an important role both as obstacles and as possibilities for teamwork. To see each other's competence and to trust it is important. Lack of cooperation could lead to patients not receiving the care he/she should get emerged in the study. The study suggests that it may be important in the future to highlight teamwork in homecare because there seems to be lack of co-operation between nurses and assistant nurses, which may affect the nursing care.</p>

<p>Läkemedels relaterade problem är en stor orsak till återinläggningar på sjukhus. Problemen orsakar både fysiska, psykiska och ekonomiska konsekvenser för patienten och samhället. Tidigare studier visar att många patienter har dålig kunskap om sin läkemedelsbehandling. Syftet med denna studie är att undersöka patienters upplevelser av läkemedelshantering såväl inneliggande som i den vana hemmiljön, samt att inhämta underlag för förbättringar i läkemedelshanteringen. Metoden är kvalitativ med fenomenologisk ansats och elva intervjuer har utförts. Analysen utfördes enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att patienter känner att de måste lita på det vårdpersonalen säger och gör och ser inget annat val. Bristande information leder till att patienten ifrågasätter om det verkligen är rätt medicin han eller hon får. Resultatet visar på vissa faktorer som är viktiga för att få en väl fungerande läkemedelshantering och det latenta innehållet i resultatet sammanfattas som att en väl fungerande läkemedelshantering bygger på goda kunskaper, kommunikation och delaktighet.<strong></strong></p><p> </p> / <p>Drug related problems (DRP) are a major concern for hospital readmissions. These problems have physical, physiological and economical implications for the patients and for society. Research has shown that many patients´ have a lack of knowledge about their drug therapy. The aim of this study was to investigate patients´ perceptions of the medication use process in hospitals as well as in their own home environment, and in addition to establish foundations to provide a better medication use process. The research was based on eleven interviews using a qualitative method with a phenomenological approach. A qualitative content analysis was applied. The study shows that patients´ have a feeling that they have to trust their caregivers for what they say and what they do and there is no other choice. Lack of information leads to questioning if its´ the right medication he or she received. The results show that certain main factors are important for a functional medication use process. The main factor being that a good medication use process is based on good knowledge, communication and involvement.</p> / " En säker läkemedelsprocess"

Ohälsa i form av stress har tilltagit under de senaste decennierna. Detta har lett till en ökning av antalet individer som årligen drabbas av sjukdomen utmattningssyndrom. Detta syndrom har nyligen accepterats som en egen diagnos men har ännu ingen konkret behandlingsmetod. En del av behandlingen kan utgöras av fysisk aktivitet. Trots detta ger inte alltid fysisk aktivitet önskvärd effekt. Detta kan till viss del bero på svårigheten att uppnå balans för individer med denna diagnos. Syftet med litteraturstudien är att beskriva individens upplevelse av fysisk aktivitet som behandling vid utmattningssyndrom. Författarna har valt att göra en litteraturstudie byggd på tolv artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Detta för att utöka kunskapen inom området. Två kategorier identifierades utifrån artiklarna: “Att leva med utmattningssyndrom” och “Fysisk aktivitet som behandlingsmetod vid utmattningssyndrom”. Nämnda kategorier belyser bland annat svårigheter i nivåanpassning av fysisk aktivitet.  Resultatet visar att om aktiviteten inte individanpassas kan detta resultera i försämring av sjukdomen.

Bakgrund: Idag lever många med kardiovaskulära sjukdomar framförallt hjärtarytmier och / eller hjärtstillestånd vilket är en av de vanligaste dödsorsakerna globalt. En hjärtstimulator vars funktion är att stimulera hjärtat till att återgå till en normal hjärtfrekvens. Personer som lever med en implanterbar hjärtstimulator upplever rädsla, oro och ångest relaterat till vardagen då man fruktar för elektriska störningar eller enhetsfel. En personcentrerad omvårdnad är viktig då det underlättar för patienter att leva ett normalt liv som möjligt.Syftet: Syftet med litteraturstudien var att belysa omvårdnadsbehov i form av stöd hos patienter som lever med implanterbar hjärtstimulator. Metod: En litteraturstudie med induktiv ansats och kritisk granskning av 11 artiklar. Resultat: Resultatet delas in i tre teman: Iformation, socialt och professionellt stöd samt Kontinuerlig uppföljning. Information skapar större förståelse samt trygghet hos patienter. Stöd från omvårdnaspersonal och närstående ökade förmågan av sjävlkännedom och självskänsla. Kontinuerliga uppföljningar förbättrade fysiska och psykologiska faktorer, som ökade livskvaliteten. Slutsats: I studien framkom det att information, stöd och kontinuerliga uppföljningar var av stor betydelse för den personcentrerade omvårdnaden. Studien redogör att utterligare kunskaper behövs inom sjuksköterskeprofessionen för att berdiva en god vård- och omsorg. / Background: Today many people live with cardiovascular disease, especially cardiac arrhythmias and / or cardiac arrest, which is one of the most common causes of global death. A pacemakers function is to stimulate the heart to return to a normal heart rate. People who live with an implantable cardiac stimulator experience fear, concerns and anxiety related to electrical disturbances and device error in everyday life. Person-centered nursing is important as it makes it easier for patients to live a normal life as possible. Purpose/aim: The aim of the literature study was to highlight the nursing needs in the form of support in patients living with the implantable cardiac defibrillator. Method: A literature study using an inductive approach and 11 articles was critically reviewed. Result: The results are divided into three themes: Information, social and professional support and Continuous follow-up. Information created greater understanding and safety for the patient. Support from nursing staff and relatives increased the ability of self-awareness and self-esteem. Continuous follow-up improved physical and psychological factors that increased the quality of life. Conclusion: The findings of the study were that information, support and continuous follow up were of great importance concerning person-centered nursing. The study reports that additional knowledge is needed in the nursing profession to be able to conduct good care and nursing.

Ett ansvarsområde för sjuksköterskor är att identifiera smärta och smärtlindra för att minska lidande. Sjuksköterskor har en viktig roll i att bemöta personer med demenssjukdom och deras behov. Detta görs genom lyhördhet, öppenhet och genom att försöka förstå även det som inte sägs. Personer med demenssjukdom upplever smärta på samma sätt som innan sjukdomens debut. Däremot har de svårt att verbalt beskriva och förmedla sig samt att lokalisera smärtan vilket innebär en större risk att bli underbehandlade. Därför har sjuksköterskor ett stort ansvar att vara extra uppmärksam på känsloyttringar runt personer med demenssjukdom. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av att smärtbedöma personer med demenssjukdom. Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie. Tio resultatartiklar valdes ut då de svarade till studiens syfte. Efter gemensam granskning skapades kategorin Samverkan i team med subkategorierna Hierarkiska glapp och Tillit och gemenskap. Den andra kategorin var Detektivarbete med subkategorierna Tolka patientens ledtrådar och Tidskrävande. Mest centralt i resultatet var att smärtbedömning av personer med demenssjukdom behövde baseras på personens icke verbala ledtrådar samt att det var ett tidskrävande moment för vårdpersonalen. / Nurses have a responsibility to identify and relieve pain in order to reduce suffering. They play an important role in facing the needs of a person with dementia. This is accomplished through sensibility, openness and by trying to understand non-verbal clues. Persons with dementia still experience pain to the same extent as they did before the disease. They find it hard to verbally express themselves and to locate their pain, therefore they are at risk of being undertreated. Nurses therefore have a major responsibility to notice persons with dementia’s emotions and expressions. The aim of the study was to describe the nursing staff´s experiences of pain assessment for persons with dementia. The study was conducted as a general literature study. The search resulted in ten articles. They were reviewed and two categories were identified. The first category was Collaboration in a team with subcategories Trust and solidarity and Hierarchical flaws. The second category was Detective work with subcategories Interpret the patient’s clues and Time-consuming. The key findings were that pain assessment of persons with dementia needed to be based on non-verbal cues and it required a lot of time from the nursing staff.

Background:The goal of palliative care is to improve the quality of life and to alleviate the patient's suffering until death. The nurse is responsible for promoting the patient's quality of life by taking into account the patient's mental, physical, social and existential needs. In palliative care, the nurse develops close relationships with both patients and relatives, which the nurse can experience as responsible and demanding. Aim:The purpose of this literature study is to examine nurses' experiences of caring for patientes with palliative care. Method: The literature study is based on the results of 13 qualitative studies that were performed using thematic analysis. Results: The results report three themes that were: to alleviate the patient's suffering, communication and relationship to the patient and relatives, emotional and practical challanges. Conclusion: The nurses felt that both pharmacological and non-pharmacological treatments are important in palliative care. Good relationships with patients and relatives are fundamental to providing good care. The work in palliative care is perceived as challenging and stressful and many nurses tried not to become too emotionally involved to be able to provide good care. / Bakgrund: Målet med den palliativa vården är att förbättra livskvaliteten och att lindra patientens lidande fram till döden. Sjuksköterskan har ansvar att främja patientens livskvalitet genom att ta hänsyn till patientens psykiska, fysiska, sociala och existentiella behov. Inom den palliativa vården utvecklar sjuksköterskan nära relationer till både patienter och anhöriga, vilket sjuksköterskan kan uppleva som ansvarsfullt och krävande. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med palliativ vård. Metod: Litteraturstudien baseras på resultatet från 13 kvalitativa studier som utfördes med hjälp av tematisk analys. Resultat: Resultatet redovisar tre teman som var: lindra patientens lidande, kommunikation och relation till patient och anhöriga, känslomässiga och praktiska utmaningar. Slutsatser: Sjuksköterskorna upplevde att både farmakologiska och icke farmakologiska behandlingar är viktiga inom palliativ vård. Goda relationer med patienter och anhöriga är grundläggande för att ge god omvårdnad. Arbetet inom den palliativa vården upplevs som utmanande och påfrestande och många sjuksköterskor försökte att inte bli för känslomässigt involverade för att kunna ge god omvårdnad.

Introduktion: Strävandet efter ett gemensamt mål utgör grunden för ett kollaborerat samarbete och bristande kommunikation ger märkbara effekter. Operationssjuksköterskan ansvarar även för samverkan och en god kommunikation med operationsteamet och andra vårdenheter. Detta för att tillgodose kontinuitet för patientens vård. Teamets olika professioner och kompetenser skapar ett gemensamt vårdande till förmån för patienten. Syfte: Syftet är att belysa operationssjuksköterskans erfarenhet av kommunikationen inom den perioperativa vården. Metod: Litteraturstudie med en integrativ översikt. 14 studier valdes ut och systematisk artikelsökning utfördes i relevanta databaser. Resultat: Kommunikationen har påvisats kunna ske verbalt eller icke-verbalt för att förmedla information. Operationssjuksköterskans erfarenheter av beteenden och bemötanden har haft en inverkan på hur kommunikationen har påverkats för patientens vårdande. Missförstånd i kommunikationen medförde otrygghet, kulturella skillnader och frångående av rutiner som hotar patientsäkerheten. Konklusion: Flera olika professioner ska kunna samarbeta, kommunicera och tillsammans ansvara för att vården som ges är patientsäker. Med förbättrad och stödjande kultur för vårdpersonalen på operationssalarna och ökat lärande inom IPC och IPL finns möjlighet till förbättrad kommunikation och patientsäkerhet. / Introduction: The pursuit of a common goal forms the basis of collaborative cooperation and lack of communication produces noticeable effects. The operating room nurse is also responsible for cooperation and good communication with the operating team and other care units so that continuity is ensured for the patient's care. The team's various professions and competencies create joint care for the benefit of the patient. Aim: The purpose is to shed light on the operating room nurse's experience of communication within perioperative care. Method: Literature study with an integrative overview. 14 studies were selected and a systematic article search was performed in relevant databases. Results: Communication has been shown to be able to take place verbally or non-verbally to convey information. The operating room nurse's experiences of behaviors and attitudes have had an impact on how communication has been affected for the patient's care. Misunderstandings in communication led to insecurity, cultural differences and deviations from routines that threatened patient safety. Conclusion: Several different professions must be able to cooperate, communicate and together be responsible for ensuring that the care that is given, is patient safe. With improved and supportive culture for the nursing staff in the operating rooms and increased learning in IPC and IPL, there is an opportunity for improved communication and patient safety.