No description available.

<p>Moderaterna är ett parti som varit en del av Sveriges politik i över hundra år och de har en historia som Sveriges representanter för högerpolitik och konservatism. Efter ett lamt röstresultat i valet 2002 beslutade de sig för att restaurera sitt parti. Under ledning av den nya partiledaren Fredrik Reinfeldt skapades "nya moderaterna" vilket kom att bli väldigt uppmärksammat och debatterat i och med de förändringar som det medförde.</p><p>Denna studie utreder dels vad förändringen till nya moderaterna innebar för partiet samt för väljarna, men även hur den påverkar svensk politik i ett större perspektiv.</p><p>Uppsatsen diskuterar även hur strategierna för att marknadsföra nya moderaterna har anpassats efter hur politisk propaganda internationellt sett bedrivs idag.</p><p>Studien är diskursanalytisk och utgår från nya moderaternas språk och hur det strategiskt används för att skapa nya diskurser och förändra redan existerande sådana.</p><p>Uppsatsen refererar till nya moderaternas egna marknadsföringsmaterial för att kunna analysera sättet de väljer att presentera sig själva på.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att studera om den regionala kontexten eller den s.k. företagsmiljön har någon påverkan på sannolikheten för nya företag att överleva de tre första åren. Utifrån en teoretisk och empirisk genomgång har jag försökt att sätta in frågan i ett sammanhang. Eftersom det är ett komplext samspel mellan de tre faktorerna individ, företag och miljö vill jag undersöka om det statistiska går att hitta några skillnader mellan de företag som överlevt de första tre åren och de som inte har gjort det. Finns det något som visar på att den regionala kontexten påverkar företags överlevnads chanser?</p><p>Med utgångspunkt i registerdata undersöks om några faktorer påverkar sannolik­heten för nya företag att överleva. Två sannolikhetsmodeller för binära val har används. Resultatet av analyserna visar att utifrån de data som används för denna studie inte gick att påvisa några skillnader. En av slutsatserna är att det är svårt att fånga s.k. mjuka faktorer d.v.s. de faktorer som ofta förknippas med den regionala kontexten och företagsklimatet i registerdata.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur studenter på ”nya lärarutbildningen” med inriktning på historia upplever sin ämnesutbildning i allmänhet och sin ämnesdidaktiska kompetens i synnerhet, samt hur de förhåller sig gentemot hur de har utbildats för att hantera ämnesdidaktiska frågor. För att svara på detta genomfördes två gruppintervjuer med tio lärarstudenter som har läst minst 40 poäng av kursen Historia för lärare, på högskolan i Halmstad. Gruppintervjuerna analyserades sedan med hjälp av den hermeneutiska metoden. Som teori används Hermansson Adlers didaktiska teoribildning samt Schüllerqvists teori om ämnesdidaktik i den ”nya lärarutbildningen”. Slutsatsen visar att svaret på problemformuleringen är väldigt komplex. Resultatet visar att studenterna upplever att de kommer att lösa de ämnesdidaktiska frågorna som de kommer att möta i sin framtida yrkesroll, men att de upplever stora brister i sina ämneskunskaper. Resultatet visar även att studenterna önskar mer ämnesdidaktik i utbildningen.</p>

<p>Ämnet som behandlas i denna uppsats är internationaliseringsprocesser och etableringsstrategier. Frågeställningen i vårt fall är hur internationaliseringsutvecklingen ser ut för större företag som förfogar över erfarenhet, resurser och kunskap när de ska träda in på nya marknader. Vi har studerat hur de valda företag har trätt in på nya marknader, vilka typer av etableringsstrategier de har använt sig av, hur arbetet bedrivs idag och moderbolagets roll när det gäller etableringsbeslut. Av de studerade företagen läggs störst fokus på Wasabröd AB då ett av del syftet är att presentera förslag på strategier vid eventuell etablering på en ny marknad för Wasa knäckebröd. Den nya marknaden som författarna undersökt och tittat närmare på förutsättningar för en Wasa etablering är den chilenska marknaden.</p><p>Uppsatsens syfte är att utforska och utvärdera tre företags etableringsstrategier, ur vilket samtliga disponerar erfarenheter, resurser och kunskap. Detta har vi undersökt genom att samla in information om de valda företagen Wasabröd AB, Procordia Food AB och Cloetta Fazer AB och genom intervjuer med nyckelpersonerna i dessa företag som har kunskap om sina företags etableringsprocesser. Uppsatsens normativa syfte handlar om att presentera konkreta förslag på hur Wasabröd AB skulle kunna gå tillväga vid en eventuell etablering i Chile. En del av det empiriska materialet skedde genom en marknadsundersökning av det chilenska folkets brödvanor samt egna observationer av den chilenska marknaden i centrala delar av landet under sommarmånaderna januari och februari.</p><p>Under studiens gång fann vi att den valda teoretiska ramen inte riktigt täckte relationerna mellan företag och moderbolag under olika stadier av internationaliseringsutvecklingen och hur de olika koncernerna bedriver sitt arbete kring nyetableringar.</p><p>Författarna är av den tro att denna uppsats kan komma att användas som underlag för vidare forskning inom ämnet, då det är av intresse att studera relationerna inom koncernen. Resultatet av denna studie visar att företag som blir inkorporerade i koncerner får en varierad självständighetsgrad samt oftast minskat handlingsutrymme. Intressekonflikter mellan företag inom samma koncern kan komma att uppstå då själva koncernen sätter policyn på själva proceduren av framtida nyetableringar som företagen kan komma att göra.</p>

<p>Nya utländska dagligvarukedjor med främmande varumärken och lägre priser har etablerats på den svenska marknaden under de senaste åren. Genom egen import och i vissa fall inköp av partier kan de hålla priserna nere och på så sätt skapa konkurrenskraft mot de etablerade butikerna och orsaka påtvingade nedskärningar för dem. Detta har i sin tur kommit att hota deras överlevnad. Då de etablerade butikerna innehar kända varumärken, till skillnad från flertalet nyetablerade, är det i deras intresse att se om konsumenter är varumärkeslojala eller vad som får konsumenter lojala. Detta leder oss in på denna uppsats problemformulering; Vilka faktorer är viktiga för att skapa lojalitet till produktnamn hos konsumenter inom den idag hårt konkurrerande dagligvarubranschen?</p><p>Syftet med denna uppsats är att genom en enkätundersökning analysera hur viktiga varumärken är för konsumenter vid inköp av dagligvaror samt undersöka vilka faktorer som skapar lojalitet hos dessa.</p><p>Undersökningen visar att flertalet respondenter anser att varumärket är viktigt vid köp av dagligvaror. Endast ett fåtal tycker inte att det är viktigt alls. Majoriteten av respondenterna köper kända varumärken ofta eller alltid, vilket visar på återköp men också preferens, engagemang och lojalitet. Då det gäller varumärkets kändhet, upplever en större del att det är viktigt än de som inte anser det vara så.</p><p>Många faktorer påverkar lojalitetsskapandet hos konsumenter. Vår undersökning visar att kvalitet är väldigt viktigt vid val av dagligvaror och detsamma gäller för butikens läge. Den sistnämnde skapar dock inte lojalitet till specifika varumärken utan till butiker, men då varumärket är viktigt tordes således den valda butiken inneha kända varumärken som även undersökningen visade. Även personal/service anser respondenterna vara viktigt och de gäller som lojalitetsskapare till butik och inte till varumärken. De tillfrågade anser även att låga priser är viktigt, men de handlar oftare kända varumärken än främmande och majoriteten anser kvalitet vara viktigt och mycket viktigt.</p><p>All denna konkurrens kan också leda till något gott och i detta fall är det till förmån för konsumenterna i form av fördelaktigare priser, större utbud och sortiment.</p>

Nya utländska dagligvarukedjor med främmande varumärken och lägre priser har etablerats på den svenska marknaden under de senaste åren. Genom egen import och i vissa fall inköp av partier kan de hålla priserna nere och på så sätt skapa konkurrenskraft mot de etablerade butikerna och orsaka påtvingade nedskärningar för dem. Detta har i sin tur kommit att hota deras överlevnad. Då de etablerade butikerna innehar kända varumärken, till skillnad från flertalet nyetablerade, är det i deras intresse att se om konsumenter är varumärkeslojala eller vad som får konsumenter lojala. Detta leder oss in på denna uppsats problemformulering; Vilka faktorer är viktiga för att skapa lojalitet till produktnamn hos konsumenter inom den idag hårt konkurrerande dagligvarubranschen? Syftet med denna uppsats är att genom en enkätundersökning analysera hur viktiga varumärken är för konsumenter vid inköp av dagligvaror samt undersöka vilka faktorer som skapar lojalitet hos dessa. Undersökningen visar att flertalet respondenter anser att varumärket är viktigt vid köp av dagligvaror. Endast ett fåtal tycker inte att det är viktigt alls. Majoriteten av respondenterna köper kända varumärken ofta eller alltid, vilket visar på återköp men också preferens, engagemang och lojalitet. Då det gäller varumärkets kändhet, upplever en större del att det är viktigt än de som inte anser det vara så. Många faktorer påverkar lojalitetsskapandet hos konsumenter. Vår undersökning visar att kvalitet är väldigt viktigt vid val av dagligvaror och detsamma gäller för butikens läge. Den sistnämnde skapar dock inte lojalitet till specifika varumärken utan till butiker, men då varumärket är viktigt tordes således den valda butiken inneha kända varumärken som även undersökningen visade. Även personal/service anser respondenterna vara viktigt och de gäller som lojalitetsskapare till butik och inte till varumärken. De tillfrågade anser även att låga priser är viktigt, men de handlar oftare kända varumärken än främmande och majoriteten anser kvalitet vara viktigt och mycket viktigt. All denna konkurrens kan också leda till något gott och i detta fall är det till förmån för konsumenterna i form av fördelaktigare priser, större utbud och sortiment.

Aim: My aim with this study is to investigate whether the co-workers in the company Arla Foods is satisfied with the communication between the company and the employees. If there are any changes to be made or if it works well as it is now. Method: I have sent out invistigationforms to 85 co-workers within Arla Foods. This forms included questions about Arla Foods internal communication and how the co-workers apprehend this. I have also made 7 interviews over the phone with co-workers on the dairys around Sweden. Including in these 7 interviews have I also talked and posed questions to representatives for the trades-union within Arla Foods. I have treated all the answers that have come back to me and from them have I made conclusions how the co-workes apprehend the companys communication. Main Results: The main results I have been able to see is that the way the co-workers prefer to have their communication is trough the intranet, the staffpaper and the information verbally from the nearest chief. The co-workers are not so interested in the market and what’s hapening within Arla Foods in Denmark. They think that on the Intranet should it be easier to find news and other things you would like to read about.

Ämnet som behandlas i denna uppsats är internationaliseringsprocesser och etableringsstrategier. Frågeställningen i vårt fall är hur internationaliseringsutvecklingen ser ut för större företag som förfogar över erfarenhet, resurser och kunskap när de ska träda in på nya marknader. Vi har studerat hur de valda företag har trätt in på nya marknader, vilka typer av etableringsstrategier de har använt sig av, hur arbetet bedrivs idag och moderbolagets roll när det gäller etableringsbeslut. Av de studerade företagen läggs störst fokus på Wasabröd AB då ett av del syftet är att presentera förslag på strategier vid eventuell etablering på en ny marknad för Wasa knäckebröd. Den nya marknaden som författarna undersökt och tittat närmare på förutsättningar för en Wasa etablering är den chilenska marknaden. Uppsatsens syfte är att utforska och utvärdera tre företags etableringsstrategier, ur vilket samtliga disponerar erfarenheter, resurser och kunskap. Detta har vi undersökt genom att samla in information om de valda företagen Wasabröd AB, Procordia Food AB och Cloetta Fazer AB och genom intervjuer med nyckelpersonerna i dessa företag som har kunskap om sina företags etableringsprocesser. Uppsatsens normativa syfte handlar om att presentera konkreta förslag på hur Wasabröd AB skulle kunna gå tillväga vid en eventuell etablering i Chile. En del av det empiriska materialet skedde genom en marknadsundersökning av det chilenska folkets brödvanor samt egna observationer av den chilenska marknaden i centrala delar av landet under sommarmånaderna januari och februari. Under studiens gång fann vi att den valda teoretiska ramen inte riktigt täckte relationerna mellan företag och moderbolag under olika stadier av internationaliseringsutvecklingen och hur de olika koncernerna bedriver sitt arbete kring nyetableringar. Författarna är av den tro att denna uppsats kan komma att användas som underlag för vidare forskning inom ämnet, då det är av intresse att studera relationerna inom koncernen. Resultatet av denna studie visar att företag som blir inkorporerade i koncerner får en varierad självständighetsgrad samt oftast minskat handlingsutrymme. Intressekonflikter mellan företag inom samma koncern kan komma att uppstå då själva koncernen sätter policyn på själva proceduren av framtida nyetableringar som företagen kan komma att göra.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur studenter på ”nya lärarutbildningen” med inriktning på historia upplever sin ämnesutbildning i allmänhet och sin ämnesdidaktiska kompetens i synnerhet, samt hur de förhåller sig gentemot hur de har utbildats för att hantera ämnesdidaktiska frågor. För att svara på detta genomfördes två gruppintervjuer med tio lärarstudenter som har läst minst 40 poäng av kursen Historia för lärare, på högskolan i Halmstad. Gruppintervjuerna analyserades sedan med hjälp av den hermeneutiska metoden. Som teori används Hermansson Adlers didaktiska teoribildning samt Schüllerqvists teori om ämnesdidaktik i den ”nya lärarutbildningen”. Slutsatsen visar att svaret på problemformuleringen är väldigt komplex. Resultatet visar att studenterna upplever att de kommer att lösa de ämnesdidaktiska frågorna som de kommer att möta i sin framtida yrkesroll, men att de upplever stora brister i sina ämneskunskaper. Resultatet visar även att studenterna önskar mer ämnesdidaktik i utbildningen.