Studier har visat att nyanlända elever som påbörjar sin utbildning efter att hen har fyllt 12 år har lägre sannolikhet att uppnå behörighet till gymnasieskolans nationella program. För att förbättra förutsättningarna och likvärdigheten för nyanlända att nå behörighet infördes den 1 augusti 2018 en ny lag i Sverige om att en individuell studieplan ska upprättas för nyanlända elever i grundskolan och specialskolan senare del. Syftet med uppsats är att undersöka om och hur lagen om den individuella studieplanen för nyanlända eleven i grundskolan och specialskolans senare del implementerats på ett antal grundskolor i Stockholm. Jag har valt fallstudie som design och flermetodsforskning för insamlandet av data. I material framträder flera likheter i informanternas arbete, så som vilket pedagogiskt underlag som användes, att det alltid var minst två professioner från skolan som samverkade samt att en majoritet av skolorna använde sig av Skolverkets mall. Undersökningen visar därmed på att delar av de problem som lagen syftar till att överkomma har fått en effekt på de undersökta skolorna. De hinder som informanterna uttryckte för att kunna implementera lagen var brist på tid, kunskap och erfarenheter inom området samt resurser i form av tekniskt stöd vid överlämnandet av ISP vid skolövergångar.

Det svenska utbildningsväsendet står inför stora utmaningar att hitta sätt för att pedagogiskt och socialt inkludera nyanlända elever och se till att de får en likvärdig utbildning, som de enligt lagstiftning har rätt till. Frågor som rör nyanlända elevers utbildning har börjat höras mer i den allmänna skoldebatten. Många rapporter har visat att nyanlända elever inte får den utbildning som de har rätt till. Arbetets syfte är att undersöka nyanlända elevers upplevelser av sin skolgång på gymnasiet. Följande frågeställningar ligger till grund för att uppnå syftet: Vilka faktorer upplever eleverna som betydelsefulla för att klara kunskapskraven på nationella program? Vilken form av stöttning anser eleverna vara viktig på Språkintroduktion för vidare studier på nationella program? Undersökningen är en kvalitativ studie med intervjuer som insamlingsmetod. Intervjuerna har analyserats med kopplingar till sociokulturell teori samt specialpedagogiska perspektiv. Studien visade på olika framgångsfaktorer för att lyckas med kraven på nationella program. Framgångsfaktorer som framkom i undersökningen var vikten av att känna en tillhörighet i skolan för att kunna ha förmågan att studera. Det visade sig också att stöttning i form av att läraren erbjuder mallar, modeller och ramar i sin undervisning var positivt. Att eleverna fick visa sina kunskaper på sitt starkaste språk (translanguaging) och muntligt ansågs även det positivt för eleverna. Lärarens förhållningssätt, attityder och val av arbetssätt visade sig ha en avgörande betydelse för nyanlända elevers möjlighet att klara kraven på de nationella programmen samt att eleverna behöver mer tid för sina inlämningsuppgifter. Min förhoppning med studien är att synliggöra vad som är framgångsfaktorer på de nationella programmen för att klara en gymnasieexamen

För att nyanlända elever ska få en likvärdig och kvalitativ undervisning är kunskap om, och strategier för att stödja, nyanlända elevers lärande viktigt. Syftet med studien är att undersöka vilka kompensatoriska strategier bildlärare använder sig av för att nyanlända elever ska nå målen i ämnet bild, angående att framställa bilder som kommunicerar. I grundskolans kursplan för ämnet bild, står att ”kunskaper om bilder och bildkommunikation är betydelsefulla för att kunna uttrycka egna åsikter och delta aktivt i samhällslivet” (Skolverket, 2022a). Sex semistrukturerade intervjuer med bildlärare utgör studiens empiriska material. Resultatet presenteras i två teman: planering av undervisning och genomförande av lektioner. Intervjuerna antyder att det är stor skillnad mellan hur mycket olika lärare anpassar sin undervisning gällande arbetet med nyanlända elever. Studiens resultat pekar på att de lärare som fått fortbildning i nyanländas lärande, använder fler arbetssätt och metoder för att stödja nyanländas lärande. Genom att implementera kunskaper om nyanländas lärande i större utsträckning i Sveriges lärarutbildningar, finns det goda chanser att skillnaderna mellan mängden av metoder och arbetssätt lärare emellan skulle utjämnas. Det skulle kunna leda till att elever ges en mer likvärdig undervisning. Det skulle även kunna medföra en större trygghet för den undervisande läraren, om den redan från början hade med sig fler verktyg och metoder för att stödja nyanländas lärande, när den börjar sin yrkespraktik.