Denna studie ämnar tillföra kunskap kring nyanställdas upplevelser av arbetsplatsintroduktion på distans. Detta redogörs genom frågeställningarna “Hur upplever anställda att introduktionen på distans påverkar socialiseringen in i organisationen?”, “Hur har den digitala introduktionen påverkat anpassningen till den nya yrkesrollen?” och “Har anställda upplevt några brister eller svagheter i och med sin digitala introducering på distans?”. Studien utgår från en kvalitativ ansats som präglas av semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Informanterna som intervjuats påbörjade sin anställning för mellan sex till åtta månader sedan. På grund av pandemin Covid-19 har informanterna introducerats och arbetat på distans. Studien tar upp en konkret genomgång av det teoretiska ramverk som vi valt att använda oss av vilket berör Van Maanen och Scheins teori om socialiseringsstrategier. Dessa strategier beskrivs i Michael Kramers (2010) bok Organizational Socialization.  Strategierna är uppdelade i sex olika kategorier: grupp och individuell, formella och informella, sekventiella och slumpmässiga, fast och varierande, seriell och disjunktiv samt avyttring och investeringsstrategin. Vi redogör sedan för den metod som används och hur vi åstadkommit vårt empiriska material. I resultatavsnittet redogörs informanternas subjektiva erfarenheter och åsikter kring arbetsplatsintroduktion på distans. Där framkommer bland annat svårigheter vad gäller att socialiseras in i sin nya yrkesroll och i organisationen i stort på grund av brister i förutsättningarna att skapa relationer. Resultatet synliggör det faktum att en genomtänkt arbetsplatsintroduktion är av stor betydelse för att de nyanställda skall få en så bra start som möjligt, framförallt när den sker på distans. Av resultatet följer sedan en analys med hjälp av det teoretiska ramverket för att koppla samman socialiseringsstrategierna med det empiriska materialet. Analysen diskuteras slutligen i diskussionsavsnittet med hjälp av tidigare forskning och återigen det teoretiska ramverket.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om lärarassistenters första tid i Uppsala kommuns pilotprojekt. Med utgångspunkt i vad som kallas resursteori har två forskningsfrågor ställts; 1) På vilket sätt har interna och externa resurser bidragit till lärarassistenternas socialisationsprocess? 2) Vilka konsekvenser får lärarassistenternas socialisationsprocess när den sker inom ramen för ett pilotprojekt? Genom semistrukturerade intervjuer studeras specifikt hur åtta projektanställda lärarassistenter i Uppsala kommun upplevt den första tiden som anställda och vilka resurser som varit betydande för deras socialisation. Resultatet visar att den första tiden i projektet varit försiktig och trevande, något som beskrivs som både positivt och negativt i form av mjukstart och trögstart. Å ena sidan främjas relationsutveckling av mjukstarten men å andra sidan hämmar trögstarten anpassningen till arbetet. Den negativa sidan visar dels hur viktigt det är att arbetsverktyg är klara och redo att användas när den nyanställde introduceras till det nya arbetet då det annars kan skapa negativa upplevelser och bidra till oro. Resultaten visar även en ömsesidighet i pilotprojektet där ingen riktigt visste vad lärarassistentrollen skulle innehålla, och därmed blev det en ny situation för samtliga parter att förhålla sig till. Det övergripande resultatet visade, genom ovan nämnda teman, att pilotprojektet utifrån ett socialisationsperspektiv präglades av en dubbel socialisation. / The purpose of this paper is to study the teacher assistants initial period in the pilot project of municipality of Uppsala. Based on resources theory as a theoretical framework two research questions were asked; 1) In what way have internal and external resources contributed to the socialization process of teacher assistants? and 2) What consequences does the pilot project have on the teacher assistants socialization process? Semistructured interviews were used to ask eight teacher assistants employed in the pilot project about how they experienced the first time in the new workplace and what resources were important for their socialization. The result shows that the initial period of the employment was cautious and tentative, which was described as both positive and negative in terms of a soft start or a tardy start. On one hand the soft start promotes relationship development, but on the other hand the tardy start inhibits adaptation to work. The negative side shows how important it is that work tools are ready to be used when the new employee is introduced to the new work, otherwise it can create negative experiences. The results also show that the pilot project was characterized by a reciprocity where nobody really knew what the teacher assistant role would contain, and thus it became a new situation for all parties to relate to. Through these themes, the overall results shows that the pilot project from a socialization perspective was characterized by a double socialization.