Syftet med uppsatsen är att undersöka individ- och familjeomsorgens (IFO) enhetschefers upplevelser av tillit, styrning och ledning för att sedan jämföra detta med Tillitsdelegationens (SOU 2019:43) förslag till förändring inom den offentliga sektorn. För att öka kunskapen om ämnet kommer frågor kring deras allmänna uppfattning om tillit, styrning och ledning att redovisas och analyseras gentemot de sju principerna från SOU 2019:43. Skillnaderna samt likheterna i dagens upplevda styrning och ledning har analyserat med organisationsteoretiska teorier för att belysa politiken, ledningen samt andra aktörers inflytande på IFO:s verksamhetsområden. Semistrukturerade intervjuer har använts för att djupare kunna få fram de upplevelser som respondenterna skildrar samt för att belysa det som de själva anser vara väsentligt. Resultatet visar att enhetschefernas organisationer har ett tydligt medborgarfokus, helhetssyn, handlingsutrymme, stödfunktioner, kunskap samt en strävan efter öppenhet. Begreppen finns inom de undersökta organisationerna, men den tidigare forskningen förespråkar att det kan utvecklas ytterligare. Uppsatsen har analyserat den tidigare forskningen från flera nordiska länder som har gått eller går igenom en tillitsreform. Materialet har analyseras tillsammans med de organisationsteoretiska aspekterna som påverkar organisationerna samt den mimik som finns i efterliknandet av andra nordiska länders utveckling. Resultatet, analysen och slutsatsen har visat att enhetschefernas upplevelser av tillit, styrning och ledning på många plan liknar den förändring som Tillitsdelegationen avser att implementera. Även om vissa likheter finns, så är de inte uttalade på samma sätt som Tillitsdelegationen har framfört och beroende på vilken enhetschef det är så finns det olika grader av upplevd tillit, både uppifrån och ner. Det har även visats att om tilliten präglar deras vardagliga arbete så är det inte alla medarbetare som är intresserade av att ha det handlingsutrymmet som tilliten för med sig. Det finns en ambivalent upplevelse tillit, styrning och ledning samt hur utveckling kan ske inom respektive organisation. En av slutsatserna som författaren kommit fram till är att en förändring, liknande tillitsbaserad styrning och ledning, inte bör påverka de undersökta organisationerna markant.

The purpose of this study is to examine how social workers work in order to enable children and young people's participation during a child protection investigation and how they experience the Convention on the Rights of the Child have changed the conditions of their work. To address the aim of the study, we have interviewed five social workers who work with children and young people at the social services office in four different municipalities in Stockholm county. To analyze the empirical data, we have used two theoretical frameworks; Shier’s Pathways to Participation and New Institutional Theory of Organizations. The results of this study indicate that social workers find it hard to define children and young people's participation, which leads to different ways of working. There are obstacles such as a parental focus and organizational conditions, such as time constraints, workload and budget cuts, which complicate social workers' work with children and young people's participation. Furthermore, we find that the Convention on the Right of the Child as a law has not had a major impact on social workers' practical work with children and young people's participation in child protection investigations.

Det drivs många utvecklingsprojekt inom offentlig sektor, men det saknas kunskap om hur dessa projekt kan bidra till ett hållbart utvecklingsarbete. Syftet med avhandlingen är att förstå och förklara hur resultat och kunskap från utvecklingsprojekt kan integreras i den ordinarie verksamheten i offentliga organisationer och bidra till långsiktiga effekter, som har ett värde för brukarna, organisationen och de anställda. I forskningen saknas en etablerad begreppsapparat för att studera hållbar utveckling i organisationer. En utmaning har därför varit att identifiera och analysera tidigare forskning, för att därigenom definiera begreppet hållbart utvecklingsarbete och viktiga förutsättningar för ett sådant arbete. Den teoretiska referensramen baseras på ett institutionellt perspektiv: nyinstitutionell organisationsteori kombineras med Giddens struktureringsteori och sociologisk professionsteori, som synliggör spänningar mellan konkurrerande styrformer som byråkrati, marknad och professionalism. Avhandlingen utgår från en interaktiv forskningsansats och består av två empiriska delar: en  kvantitativ enkätstudie som inkluderar 348 utvecklingsprojekt inom vård och omsorg samt en kvalitativ flerfallstudie av fyra utvecklingsprojekt. Studierna visar att olika faktorer främjade projekten på kort och lång sikt. Tydliga projektmål, styrning och kompetent projektledning hade betydelse för de kortsiktiga projektresultaten, men mycket begränsat påverkan på den långsiktiga hållbarheten. Istället var det ett aktivt ägarskap, och andra faktorer kopplade till ledningen i mottagarorganisationerna, som tydligast främjade ett hållbart utvecklingsarbete. Studierna visar även hur konflikter och motstånd i projekten påverkade förutsättningarna för långsiktig hållbarhet. Det gällde konflikter mellan olika yrkesgrupper, mellan ledning och professionella samt mellan byråkratiska och professionella styrformer. En slutsats är att en analysmodell för hållbart utvecklingsarbete behöver komplettera ett organisatoriskt och institutionellt perspektiv med ett professionsperspektiv. / There are many development projects in the public sector, but there is a lack of knowledge about how these projects can be made sustainable. The aim of the thesis is to explain how project results and knowledge can be integrated into public organizations and contribute to long-term effects and value for clients, organizations and employees. The scientific literature lacks an established conceptual framework for studying sustainability in organizations. Therefore, it has been a challenge to identify and analyze previous research in order to delineate and define the concept of sustainable change in organizations. The research is based on an institutional perspective: neo-institutional theory in combination with Giddens' structuration theory and sociological profession theory, which reveal tensions between three competing logics of control, i.e., bureaucracy, market and professionalism. The method is inspired by an interactive research approach and comprises two empirical parts: a quantitative survey study, including 348 development projects in health and social care, and a qualitative multi-case study of four development projects. The studies showed that different sets of factors supported short-term project success and long-term sustainability. Project-related factors, such as goal setting and project management, had little impact on sustainability. Instead, it was primarily active ownership, and other factors related to management of the recipient organization, that influenced the routinization of project results. The studies also exposed several conflicts and tensions that affected project sustainability. There were conflicts between occupational groups, between management and professionals, and between the logic of rational, bureaucratic management and the logic of occupational professionalism. Thus, understanding sustainable change in organizations requires a professional perspective to complement the organizational and institutional perspectives.