Det är mycket svårt, om inte omöjligt att göra en opartisk dokumentärfilm. I minundersökning skapade jag en särskild mall som jag sedan följde då jag genomförde endokumentärproduktion. Mallens innehåll är baserat på teoretisk forskning jag gjortinom dokumentärteori och hade som mål att eliminera de största faktorerna sombidrar till det till synes omöjliggörandet av opartiskhet. En viktig del av den teoretiskaforskning jag gjort är de teorier Stella Bruzzi ställer angående performance. Jag valdepolitik som ämne för min produktion i hopp om att få två polariserade åsikter om ettämne för att därmed utmana regissörens opartiskhet så mycket som möjligt. Filmenvisades för respondenter som fick svara på en enkät. Jag gjorde även tre djupintervjuermed respondenter. Respondenternas reaktioner visar att jag lyckades göra en nästintillhelt opartisk film, men som var tråkig att se på.

No description available.

Kultur är ett fenomen under ständig förändring. Under 1960-talet skedde en kulturell omstart i Hollywood, där de regler och produktionskoder som filmskapare följde började ifrågasättas. Detta skedde i samband med rockmusikens popularitet samt en attityd som ifrågasatt allt från konventionell etik, politik, sexualitet och religion. Denna uppsats har analyserat detta skifte från denna synvinkel: symbiosen mellan filmproduktion och rockstilen, och vad det innebar under skiftet mellan gamla och nya Hollywood. Filmerna Scorpio Rising (1963), Faster Pussycat! Kill! Kill! (1965), Bonnie and Clyde (1967), Easy Rider (1969), Invocation of my Demon Brother (1969), Mean Streets (1973) och Apocalypse Now (1979) har alla analyserats, och i det avseendet hur multimodala och semiotiska element brukats av filmskaparna på ett nyskapande och transgressivt sätt. Vår slutsats diskuterar de gemensamma nämnarna utifrån ramverket av grundad teori, och demonstrerar hur, samt varför, vissa val gjordes av filmskaparna. Resultatet av vår forskning tyder på att innovation först kommer utifrån motkultur, individualitet och provokation. Uppsatsen avrundas med en reflektion om hur uppkommande filmskapare kan framgångsrikt bryta regler på ett innovativt, provocerande och intelligent tillvägagångssätt.

<p>”Det finns idag dubbelt så många konstnärer än tidigare” , vilket enligt Dan Wolgers säkerligen har påverkat den mer liberala synen på företagande och marknadskommunikation bland den yngre generationen konstnärer. Att det är ett annat klimat än tidigare är de flesta överens om och frågan är hur detta klimat har skapat möjligheter eller hinder för konstnären att verka i företagsvärlden. Uppsatsens fokus ligger på konstnärens förmåga att kommunicera, vilket även har visat sig vara den starkaste länken mellan konstnär och företagare.</p><p>Vi har använt oss av en kvalitativ ansats med intervjuer av bl.a. konstnärerna Ernst Billgren och Dan Wolgers för att undersöka hur deras värderingar och erfarenheter överensstämmer med det teoretiska fältet inom marknadskommunikation och konst.</p><p>Vi har kunnat utläsa ett visst motstånd mot dessa företagsekonomiska intressen och det tydliga glappet mellan konst och marknadsföring gör att det uppstår ett hinder för konstnärer som vill använda sig av marknadskommunikation. Dock har vi, som många forskare, sett tecken på uppluckring av de äldre negativa attityderna till företagande, men att konstnären bör vara uppmärksam på att inte hamna i fel fack, vilket kan ske genom att konst massproduceras, i ett försök att nå ut till fler, men att den konstnärliga auran då går förlorad och verket blir mindre värdefullt i konstnärlig bemärkelse.</p><p>Vi ser möjligheter för konstnärer i form av ömsesidiga utbyten med företagsvärlden, då företagen har ett ökat behov av estetik, kreativitet och konstnärliga mervärden och konstnären vill kommunicera sin konst på marknaden samt kunna försörja sig på sin verksamhet. Uppenbarligen behövs det mer sådana samarbeten då konstnärer, som har blivit allt fler i Sverige, har svårt att både synas i mängden och försörja sig på sitt skapande.</p><p>Galleristen innebär en möjlighet för konstnären att kommunicera med marknaden. Det kan vara ett sätt för konstnären att överlåta den ekonomiska verksamheten till någon annan och därmed slippa svara för den.</p><p>Däremot har det framkommit att det finns en problematik med kravet på att konsten alltid ska uttrycka något ”nytt”. Anpassning till trender har visat sig vara ett problem i samma grad som anpassning till marknaden, vilket har framkommit genom en jämförelse mellan galleristers och konstnärers värderingar. En konstnär hävdar att konsten i sig inte är beroende av nyskapande, däremot av originalitet, medan en gallerist menar att han alltid söker efter nyskapande då han väljer konst till sitt galleri.</p>

<p>This paper consists of a comprehensive look at the advertising industry as a whole and communication mould various guises in the context of technology development. It also describes a production in the form of a commercial for a network of ten companies called The Lodge. The result is discussed based on questions on the subject communications and marketing. The discussions of this work will then be transferred to a proposal for further research.</p>

No description available.

<p><em>Titel:</em> - Gör någonting roligt! Vaddå ska vi kasta pil eller?! En studie kring betydelsefulla variabler vid skapandet av ett eget event.</p><p><em>Författare: </em>Ida Södersten och Ida Östman</p><p><em>Handledare: </em>Yvonne von Friedrichs</p><p><em>Problemformulering: </em>Hur skapar företag ett eget event och vilka variabler är av betydelse?</p><p><em>Syfte: </em>Syftet med denna studie är att analysera och öka förståelsen kring de variabler som är betydelsefulla när företag skapar ett eget event.</p><p><em>Studiens metod: </em>Kvalitativ</p><p><em>Nyckelord: </em>Eventmarknadsföring, eget event, interaktion, kommunikation, upplevelser, varumärket, nyskapande/unikt</p><p>Dagens mediemättade konsumenter söker individualiserade och värdeskapande lösningar och är inte längre lika intresserade av att lyssna på budskap som är massproducerade. Följaktligen har detta resulterat i ett behov hos företag att hitta nya sätt att differentiera sig från andra konkurrerande aktörer på marknaden och därigenom väcka konsumenternas uppmärksamhet och intresse.</p><p>Eventmarknadsföring är en strategi som har vuxit sig allt starkare de senaste decennierna och används till stor del av organisationer som ett verktyg i deras försök att differentiera sig. Ett event har olika uttrycksformer och kan arrangeras som ett <em>eget event</em> eller ett <em>sponsrat event</em>. Trots att eventmarknadsföring som marknadsföringsstrategi ökat kraftigt i popularitet bland praktiker har forskningen kring tillvägagångssättet inte hållit jämna steg.  De studier som finns inom ämnet har till stor del utförts och fokuserat på sponsrade event och egna event har inte fått lika stort utrymme i den befintliga litteraturen. Utifrån forskningen kring eventmarknadsföring, både sponsrade och egna event, hittade vi en koppling mellan eventmarknadsföring och <em>interaktion, kommunikation, upplevelser, varumärket</em> och <em>nyskapande/unikt</em>. Vi valde därför att undersöka hur betydelsefulla dessa fem variabler är när man skapar ett eget event genom att utföra intervjuer med företag som arrangerar event.</p><p>Studien visar att det är av betydelse att företaget utgår från sig själva när de skapar ett eget event och anledningen till varför de faktiskt genomför det egna eventet. Vidare är det av betydelse att de kommunicerar och interagerar innan eventet för att bygga förväntningar hos målgruppen, under eventet för att skapa en tvåvägskommunikation och därmed en starkare relation till deltagarna och efter eventet genom uppföljning och utvärdering. Upplevelsen används för att skapa en emotionell förankring till varumärket hos målgruppen och miljön som eventet utspelar sig i bör utformas med samtliga nämnda variabler i beaktande.</p>

Titel: - Gör någonting roligt! Vaddå ska vi kasta pil eller?! En studie kring betydelsefulla variabler vid skapandet av ett eget event. Författare: Ida Södersten och Ida Östman Handledare: Yvonne von Friedrichs Problemformulering: Hur skapar företag ett eget event och vilka variabler är av betydelse? Syfte: Syftet med denna studie är att analysera och öka förståelsen kring de variabler som är betydelsefulla när företag skapar ett eget event. Studiens metod: Kvalitativ Nyckelord: Eventmarknadsföring, eget event, interaktion, kommunikation, upplevelser, varumärket, nyskapande/unikt Dagens mediemättade konsumenter söker individualiserade och värdeskapande lösningar och är inte längre lika intresserade av att lyssna på budskap som är massproducerade. Följaktligen har detta resulterat i ett behov hos företag att hitta nya sätt att differentiera sig från andra konkurrerande aktörer på marknaden och därigenom väcka konsumenternas uppmärksamhet och intresse. Eventmarknadsföring är en strategi som har vuxit sig allt starkare de senaste decennierna och används till stor del av organisationer som ett verktyg i deras försök att differentiera sig. Ett event har olika uttrycksformer och kan arrangeras som ett eget event eller ett sponsrat event. Trots att eventmarknadsföring som marknadsföringsstrategi ökat kraftigt i popularitet bland praktiker har forskningen kring tillvägagångssättet inte hållit jämna steg.  De studier som finns inom ämnet har till stor del utförts och fokuserat på sponsrade event och egna event har inte fått lika stort utrymme i den befintliga litteraturen. Utifrån forskningen kring eventmarknadsföring, både sponsrade och egna event, hittade vi en koppling mellan eventmarknadsföring och interaktion, kommunikation, upplevelser, varumärket och nyskapande/unikt. Vi valde därför att undersöka hur betydelsefulla dessa fem variabler är när man skapar ett eget event genom att utföra intervjuer med företag som arrangerar event. Studien visar att det är av betydelse att företaget utgår från sig själva när de skapar ett eget event och anledningen till varför de faktiskt genomför det egna eventet. Vidare är det av betydelse att de kommunicerar och interagerar innan eventet för att bygga förväntningar hos målgruppen, under eventet för att skapa en tvåvägskommunikation och därmed en starkare relation till deltagarna och efter eventet genom uppföljning och utvärdering. Upplevelsen används för att skapa en emotionell förankring till varumärket hos målgruppen och miljön som eventet utspelar sig i bör utformas med samtliga nämnda variabler i beaktande.

”Det finns idag dubbelt så många konstnärer än tidigare” , vilket enligt Dan Wolgers säkerligen har påverkat den mer liberala synen på företagande och marknadskommunikation bland den yngre generationen konstnärer. Att det är ett annat klimat än tidigare är de flesta överens om och frågan är hur detta klimat har skapat möjligheter eller hinder för konstnären att verka i företagsvärlden. Uppsatsens fokus ligger på konstnärens förmåga att kommunicera, vilket även har visat sig vara den starkaste länken mellan konstnär och företagare. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats med intervjuer av bl.a. konstnärerna Ernst Billgren och Dan Wolgers för att undersöka hur deras värderingar och erfarenheter överensstämmer med det teoretiska fältet inom marknadskommunikation och konst. Vi har kunnat utläsa ett visst motstånd mot dessa företagsekonomiska intressen och det tydliga glappet mellan konst och marknadsföring gör att det uppstår ett hinder för konstnärer som vill använda sig av marknadskommunikation. Dock har vi, som många forskare, sett tecken på uppluckring av de äldre negativa attityderna till företagande, men att konstnären bör vara uppmärksam på att inte hamna i fel fack, vilket kan ske genom att konst massproduceras, i ett försök att nå ut till fler, men att den konstnärliga auran då går förlorad och verket blir mindre värdefullt i konstnärlig bemärkelse. Vi ser möjligheter för konstnärer i form av ömsesidiga utbyten med företagsvärlden, då företagen har ett ökat behov av estetik, kreativitet och konstnärliga mervärden och konstnären vill kommunicera sin konst på marknaden samt kunna försörja sig på sin verksamhet. Uppenbarligen behövs det mer sådana samarbeten då konstnärer, som har blivit allt fler i Sverige, har svårt att både synas i mängden och försörja sig på sitt skapande. Galleristen innebär en möjlighet för konstnären att kommunicera med marknaden. Det kan vara ett sätt för konstnären att överlåta den ekonomiska verksamheten till någon annan och därmed slippa svara för den. Däremot har det framkommit att det finns en problematik med kravet på att konsten alltid ska uttrycka något ”nytt”. Anpassning till trender har visat sig vara ett problem i samma grad som anpassning till marknaden, vilket har framkommit genom en jämförelse mellan galleristers och konstnärers värderingar. En konstnär hävdar att konsten i sig inte är beroende av nyskapande, däremot av originalitet, medan en gallerist menar att han alltid söker efter nyskapande då han väljer konst till sitt galleri.

No description available.