<p>Vi har undersökt hur tio kvinnor som yrkesarbetar ser på fenomen som feminism, kvinnligt/manligt och jämställdhet. Dessa teman speglas sedan mot kvinnornas erfarenhet av arbetsliv och privatliv. Kvinnorna är alla sammanboende, har barn och är mellan 30-40 år gamla. Vi har gjort en förstudie i form av en gruppintervju samt genomfört semistrukturerade intervjuer med de tio kvinnorna, efter vissa justeringar av den ursprungliga intervjuguiden. Vår teoribildning utgår bland annat från Bourdieus tankar om manlig dominans samt en hel del andra teorier, varav flera feministiska sådana.</p><p> Våra respondenters uppfattning om feminism är i huvudsak negativ, trots att de egentligen inte hade någon klar uppfattning om vad feminism egentligen innebär. Däremot uttryckte de många feministiska tankar. Kvinnlighet förknippas framför allt med omvårdnad och utseende/stil. Manligt är handling, ordnad ekonomi och kraftfullhet.</p><p> Våra respondenters spontana uppfattning är att de lever jämställda liv, men vid en djupare eftertanke upplever de orättvisor; framför allt gällande karriärmöjligheter och lönebildning i arbetslivet. Att de även har det ojämställt inom privatlivet verkar inte beaktas i samma omfattning.</p>

Vi har undersökt hur tio kvinnor som yrkesarbetar ser på fenomen som feminism, kvinnligt/manligt och jämställdhet. Dessa teman speglas sedan mot kvinnornas erfarenhet av arbetsliv och privatliv. Kvinnorna är alla sammanboende, har barn och är mellan 30-40 år gamla. Vi har gjort en förstudie i form av en gruppintervju samt genomfört semistrukturerade intervjuer med de tio kvinnorna, efter vissa justeringar av den ursprungliga intervjuguiden. Vår teoribildning utgår bland annat från Bourdieus tankar om manlig dominans samt en hel del andra teorier, varav flera feministiska sådana. Våra respondenters uppfattning om feminism är i huvudsak negativ, trots att de egentligen inte hade någon klar uppfattning om vad feminism egentligen innebär. Däremot uttryckte de många feministiska tankar. Kvinnlighet förknippas framför allt med omvårdnad och utseende/stil. Manligt är handling, ordnad ekonomi och kraftfullhet. Våra respondenters spontana uppfattning är att de lever jämställda liv, men vid en djupare eftertanke upplever de orättvisor; framför allt gällande karriärmöjligheter och lönebildning i arbetslivet. Att de även har det ojämställt inom privatlivet verkar inte beaktas i samma omfattning.

Pandemin som utbröt 2020 i världen har resulterat i olika följder, varav en är att mängden distansarbete har ökat. Distansarbete kan bland annat ge möjlighet till ökad flexibilitet i livspusslet. Historiskt sett har kvinnor tagit större ansvar för det obetalda arbetet än män. Med det i bakgrund syftar denna studie till att undersöka om distansarbetet upplevs ha lett till en ökning av det obetalda arbetet, samt om det råder en könsskillnad i denna fråga. Tidigare forskning har gjorts inom området främst nationellt, vilket visar på skilda resultat. Därav finns en begränsad kunskap inom området, rörande en fråga som är högst aktuell i dagens samhälle. Frågeställningarna har besvarats genom en kvantitativ studie, där respondenterna fick besvara en enkät med totalt 22 frågor (N=96). Resultatet visar att 11.4% av respondenterna upplever en ökning av hemmasysslor under pandemin, jämfört med innan. Det fanns ingen signifikant könsskillnad i detta. Framtida forskning bör fokusera på att undersöka fler geografiska områden med större populationer. Vidare finns flera intressanta infallsvinklar som bör tas i beaktning till kommande forskning, såsom karriärmöjligheter och hälsoeffekter.

Jämställdhet handlar enligt Jämställdhetsmyndigheten (2024) om att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Det centrala målet för Sveriges jämställdhetspolitik är dessutom att kvinnor och män ska ha lika rättigheter att forma sina egna liv och kunna påverka samhället i stort. För att kunna uppnå målet har regeringen satt upp sex delmål, varav ett innebär att det obetalda hem- och omsorgsarbetet ska vara jämnt fördelat mellan män och kvinnor (SCB 2022, s 3). År 1993 undersökte Holmberg dynamiken mellan mäns överordning och kvinnors underordning bland unga, jämställda par i Sverige. Med Holmbergs studie i åtanke blev vi nyfikna att undersöka hur fördelningen av hemarbete hos par som bor tillsammans ser ut idag, drygt 30 år senare. Uppsatsens syfte är undersöka hur synen på och fördelningen av hemarbete i heterosexuella parförhållanden som delar hushåll har förändrats och om det finns någon skillnad av fördelningen av hemarbete i olika generationer. Även vad som vara manligt och kvinnligt bland de olika generationerna kommer att undersökas och om det har någon påverkan när det gäller fördelningen av hemarbete. Vi kommer också undersöka om hemarbetet har någon betydelse för balansen mellan privatliv och arbetsliv.  För att kunna besvara studiens frågeställningar redovisas begrepp som jämställdhet, normer, genus och generation under studiens teoretiska referensram. Kortfattat kan normer beskrivas som en accepterad standard alternativt ett beteende eller ett sätt att göra någonting på som de flesta människor kommit överens om är rätt (Cambridge Dictionary, 2024). Det kan alltså förklaras som det normala i samhället. Genus beskriver Johansson och Lalander (2018, s.65) som de förväntningar som finns kopplade till kön. Enligt författarna är genus socialt konstruerat och skapat genom interaktion mellan människor. I samband med redovisningen av genus presenterades även två olika genusteorier; habitus och genussystemet. Även begreppet Work-Life balance presenterades, vilket vi har valt att benämna som balansen mellan arbetsliv och privatliv. Även olika definitioner av begreppet generation har presenteras och den koppling som finns mellan ungdomsgenerationen och samhällsförändringar. Även Holmbergs studie från år 1993 presenteras mer ingående under detta kapitel.  Med hänsyn till studiens syfte och för att få en djupare förståelse valde vi att använda en kvalitativ metod bestående av intervjuer och dagböcker. Totalt genomfördes åtta användbara intervjuer med respondenter tillhörande olika generationer. Med hjälp av den teoretiska referensramen kunde vi sedan analysera och diskutera studiens resultat. Resultatet indikerar på att det fortfarande finns ett existerande genussystem mellan det manliga och kvinnliga könet som påverkar fördelningen av hemarbete. Resultatet visar även att fördelningen av hushållsarbete påverkas av individernas Work-life balance, inte minst hos studiens två äldre par och deras berättelse om hur det var under deras uppväxt och arbetsliv. Det är även tydligt att fördelningen av hemarbete varierar mellan generationerna, men främst kan vi dra slutsatsen att fördelningen skiljer sig över tid. Avslutningsvis har en diskussion förts angående resultaten av studien samt dess styrkor och svagheter. Diskussionen avslutas med att föreslå potentiella framtida forskningsområden.