Cancer är en sjukdom som kan drabba vilket barn som helst. När det inträffar påverkar det inte bara barnet utan även hela familjen. Tidigare forskning beskrev hur föräldrar upplevde sitt barns cancer och vilka känslosamma konsekvenser det ledde till. Denna studie ville få fram hur hela förloppet upplevdes, från cancerbeskedet till att barnet avled. Detta var för att få en djupare kunskap och förståelse av vad dessa föräldrar upplevde och gick igenom. Syftet med studien som byggde på självbiografier, var att analysera föräldrars upplevelser av att leva med ett barn som får diagnosen cancer och förlora barnet. Genom analys framträdde fem huvudteman med elva tillhörande underteman. Resultatet visade att föräldrarna sökte efter stöd när det gällde den emotionella läkningen och sjukvårdspersonalen och närstående hade då en betydande roll. Föräldrarna upplevde gång på gång ovisshet och att hela tiden slitas mellan hopp och förtvivlan utlöste många känsloreaktioner. Livet utanför sjukhuset stannade inte upp, utan kampen om den vanliga vardagen fanns hela tiden i föräldrarnas samvete. Den nya kunskapen som har framträtt om föräldrars upplevelser, kan appliceras i professionen och bidra till en mänskligare och mer professionell vård.

Bakgrund: I Sverige insjuknar årligen cirka 30 000 människor i stroke. Medelåldern för män är cirka 74 år och för kvinnor cirka 78 år. Ätsvårigheter är vanligt efter stroke och det har visat sig att incidensen ökar med stigande ålder. Nära hälften av alla som drabbas kan besväras av: ätsvårigheter, tuggsvårigheter, ansamling av mat i kind, läckage av mat från munhålan, svårigheter med att förstå att maten skall tuggas och sväljas ner. Syfte: Belysa och sammanställa forskning som beskriver patienters upplevelser av ätsvårigheter efter insjuknande i stroke.  Metod: En litteraturöversikt har genomförts för att besvara studiens syfte, där sammanlagt sex vetenskapliga artiklar inom området har analyserats. Resultat: Fem teman framkom vid analysen och dessa var: känslor och upplevelser under ätandet, hantering av mat, sociala relationer, förlust av ätfunktioner och att vara beroende. Denna kunskap kan öka sjuksköterskans förståelse för hur patienter upplever sin matsituation och därmed finna individanpassade lösningar i det kliniska arbetet.

Bakgrund Omkring 50 000 personer har diagnosen schizofreni i Sverige. Insjuknande sker oftast i 18- 30 års ålder. Gemensamt för alla med diagnosen schizofreni är att de alla har psykotiska episoder med dålig sjukdomsinsikt och bristfällig följsamhet till ordinationer. Eftersom schizofreni är en sjukdom som påverkar hela familjen har alltmer forskning fokuserat på den börda den utgör för hela familjen. Familj och övriga närstående är en resurs och viktiga samarbetspartners i behandlingsarbetet. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa närståendes upplevelser av att leva med en person som drabbats av schizofreni. Metoden som användes var en litteraturstudie. Tjugo vetenskapliga artiklar analyserades och sammanställdes i sex kategorier. Resultatet visade att närstående har många olika känslor runt sjukdomen schizofreni, de mest förekommande var skuld och sorg. Det skapade ångest att se en familjemedlem utveckla ett bisarrt beteende. Hela familjen blev lidande. I diskussionen tas behovet av vidare forskning om närståendes upplevelser upp.

Bakgrund: Hjärttransplantationer är idag ett rutinmässigt ingrepp och överlevnaden efter en hjärttransplantation har genom tiderna förbättrats. I Sverige blev det först möjligt att genomföra en hjärttransplantation då ändringen av dödsbegreppet från hjärtdöd till hjärndöd infördes. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevelser av livskvalitet efter en hjärttransplantation. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie som omfattade 14 vetenskapliga artiklar. Vid granskningen av dessa artiklar skapades två huvudkategorier vilka var; patienters upplevelser av psykisk livskvalitet och patienters upplevelser av fysisk livskvalitet. Resultat: Resultatet visade att en hjärttransplantation kan innebära en stor omställning för patienten, både psykiskt och fysiskt. De hjärttransplanterade patienterna upplevde en relativt dålig psykisk livskvalitet då de ofta kände sig nedstämda och deprimerade en tid efter operationen. Även den fysiska livskvaliteten visade sig vara försämrad i jämförelse med övrig befolkning. Ett flertal studier visade att kvinnor hade ofta mer omfattande psykiska besvär såsom dåligt självförtroende, nedstämdhet, depression och ångest än män. En del hjärttransplanterade patienter upplevde skuldkänslor, ångest och sorg över donatorns död men även förlust av det egna hjärtat. Slutsats: Med kunskapen att hjärttransplanterade patienter upplevde sin psykiska och fysiska livskvalitet som låg kan sjuksköterskor vara ett stort stöd och förebygga detta genom adekvat rehabilitering, patientundervisning, rådgivning samt ge dessa patienter möjligheter att träffas i grupp.

Leukemi är en livshotande sjukdom som drabbar cirka tusen vuxna personer i Sverige varje år. Patienter med leukemi behandlas i första hand med cytostatika för att sjukdomen ska gå i remisson och i vissa fall fortgår behandlingen med stamcellstransplantation för att ge möjlighet till förlängt liv eller bot av sjukdomen. Stamcellstransplantation innebär att man slår ut patientens benmärg och ersätter denna med ny benmärg. Syftet med studien var att beskriva upplevelser för och efter stamcellstransplantation hos patienter som diagnostiserats med leukemi. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visar att patientens situation är komplex och att patienten tvingas handskas med fysiska, psykiska, sociala och existentiella upplevelser som ofta är påfrestande. Upplevelserna visade sig variera över tid och i intensitet. Mer forskning behövs inom området och då särskilt kvalitativ forskning. Kompetenshöjande utbildning för de sjuksköterskor som möter dessa patienter i sitt arbete skulle kunna bidra till ökad kvalitet på omvårdnaden.

No description available.

The purpose of this study is to investigate four students in grades six by interviewing them. It will find out how they personally perceive their own learning in group work and why they work in groups. In my investigation, I will rely on these two questions: How do my subjects reflect on their own learning during group work? Why do my subjects think that they work in groups? For my study, I selected four students from the same school, two girls and two boys, who are 11 to 12 years old. The interviews were individual because I wanted to get a deeper view of how students perceive their own learning in groups and why they are working with a group of other students. Within my thesis, I have focused on the social constructivist theory. Other terms used are "life-world", the "horizon of understanding" and "learning by doing". The study shows that students develop their social and democratic skills, along with their individual knowledge and learning when they work together in a group. Students agreed that language is the key to communicating and understanding the knowledge of social interaction. They felt that their individual learning was strengthened and developed as they shared their knowledge and experiences. Students felt that they learn many things, but above all to work together and explain things to each other, both of which are very important concepts. Students also felt that the democratic learning develops the most when they are happier and will practice listening to and respecting each other's thoughts and ideas in social relationships. The results show that students think that they should learn to work with everyone. Students agree that it is important that they help each other to understand, whether Swedish is their mother tongue or an additional language. Moreover, students feel that they learn how theory and reality are related better, when they understand in a concrete way.

No description available.

Bakgrund: Kejsarsnitt kan utföras både som ett planerat respektive akut ingrepp. Allt fler kvinnor önskar genomgå planerat kejsarsnitt. En förlossning är en individuell upplevelse. För att sjuksköterskan ska kunna bemöta en kvinnlig patient på bästa sätt, bör hon förstå kvinnans upplevelse i samband med kejsarsnitt. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser i samband med kejsarsnitt. Metod: En litteraturstudie av vetenskapliga artiklar. Analys av resultatet inspirerades av innehållsanalys. Resultat: Utifrån analysen skapades fyra huvudteman: känslomässiga reaktioner, bemötande, kommunikation och delaktighet. Kvinnorna hade upplevelser av både vänligt och okänsligt bemötande från personalen. Flera kvinnor upplevde att personalen var stressad och att det var för stor personalomsättning. Upplevelsen av bristande kommunikation förekom till större del än upplevelsen av god kommunikation. Kvinnorna upplevde sig delaktiga när de kände att de hade kontroll och var trygga i situationen. Kvinnans upplevelser beskrevs innehålla många olika känslor såsom rädsla, glädje och besvikelse. Slutsats: Kvinnans upplevelse är komplex och består egentligen av flera delar som är sammanvävda till en helhet. Kvinnans upplevelse kan vara både positiv och negativ. Det är för sjuksköterskan viktigt att förstå kvinnans upplevelser, särskilt de negativa som kan påverka kvinnan under lång tid. Genom att lyssna kan sjuksköterskan se och förstå hela patienten.

Sjuksköterskeyrket har historiskt setts som ett typiskt kvinnligt yrke och än idag finns det kvar en föreställning om att män inte lämpar sig för yrket. Manliga sjuksköterskor utmanar därför samhällets normer om vad en man ska arbeta med. Syftet med studien var att belysa hur manliga sjuksköterskor upplever sin yrkesroll ur ett genusperspektiv. Studien genomfördes som en litteraturstudie där åtta vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet. I resultatet framkom det att manliga sjuksköterskor ansåg att yrkets passade dem, förmågan att bry sig om andra människor kunde blandas med kunskaper om teknik, kemi samt biologi. Manliga sjuksköterskor såg sin fysiska styrka som en fördel jämfört med deras kvinnliga kollegor. Manliga sjuksköterskor ville dock bli accepterade av sina kvinnliga kollegor för sina professionella omvårdnadskunskaper och inte enbart för sin fysiska styrka. Resultatet visade även att manliga sjuksköterskor kunde uppleva ett motstånd för sitt yrkesval. Många manliga sjuksköterskor hade även blivit avrådda att utföra basal omvårdnad på kvinnliga patienter då det ansågs finnas en risk att det skulle uppfattas som sexuella närmanden. Mer forskning och ett aktivt arbete inom hälso- och sjukvården behövs för att göra det mer accepterat för män att utbilda sig till och arbeta som sjuksköterska. Inom utbildningen bör det även finnas ett genusperspektiv som inkluderar män.