Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer hos kvinnor. Vid diagnos är det inte bara kvinnan som drabbas utan även närstående. Detta kan skapa obalans i det vardagliga livet vilket även påverkar hela familjens välbefinnandet. Syfte: Syftet med studien är att belysa närstående upplevelser efter att en familjemedlem fått diagnosen bröstcancer. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes. Detta genom att systematiskt analysera tidigare forskning. Både kvantitativ och kvalitativ forskning inkluderades. Databaser som använts vid datainsamlingen är CINAHL, PubMed och PsycINFO. Till denna studie inkluderades sju artiklar, fem kvantitativa, en kvalitativ samt en mixed method. Dessa granskades utifrån Forsberg och Wengström (2013) granskningsmallar. Resultat: Resultatet genererade fyra kategorier; Kommunikationens betydelse för familjens sammanhållning, Förmågan att anpassa sig, Behov av att finnas till och Den psykiska påfrestningen. Slutsats: Resultatet visar att kommunikationen är centrum för välbefinnande. För att hela familjen ska må bra under sjukdomsförloppet krävs en öppen kommunikation. Även den psykiska påfrestningen kan minska vid en öppen kommunikation samt att närstående får känna sig delaktiga i vården. Genom detta kan  närstående ha det lättare att hantera och acceptera situationen.

Bakgrund: I Sverige diagnostiseras runt 2800 kvinnor varje år med gynekologisk cancer. Vid behandlingarna påverkas kvinnans reproduktionsorgan vilket medför en stor förändring i kvinnans liv. Till följd av den höga femårsöverlevnaden lever många kvinnor med följderna efter behandlingar av gynekologisk cancer. Kunskap om kvinnans upplevelser kan hjälpa sjuksköterskan att få ökad förståelse för kvinnan och därmed ge kvinnan ett bättre stöd. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser efter avslutad behandling av gynekologisk cancer. Metod: Metoden var en litteraturstudie med kvalitativ design baserad på åtta vetenskapliga artiklar. De vetenskapliga artiklarna analyserades med Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom det att kvinnorna upplevde en förändring i att vara kvinna samt att de inte kände igen sina kroppar. Kvinnorna upplevde även en påverkan på deras sex och samliv, rädsla för återfall samt omvärdering av livet.  Slutsats: Efter behandling av gynekologisk cancer påverkades kvinnorna både fysiskt och emotionellt. Genom att sjuksköterskan visar empati, lyhördhet och respekt samt skaffar sig kunskap och förståelse för kvinnorna och deras upplevelser, kan ett bättre möte och en förbättrad omvårdnad åstadkommas.

Introduktion Med ökande ålder ökar också antal personer med demens i befolkningen. Det gör att fler anhöriga får anta rollen som vårdare och ställs inför svåra beslut. När personen med demens flyttat till gruppboende är det viktigt att anhöriga också får stöd och hjälp då den nya situationen kan vara påfrestande för deras hälsa. Syftet var att belysa anhörigas upplevelse efter att en person med demenssjukdom flyttat till gruppboende.Metod Denna litteraturstudie utgick från Polit och Becks (2012) nio-stegsmodell. Artiklar söktes fram med hjälp av sökord i CINAHL och PubMed samt valda inklusions- och exklusionskriterier. Samtliga 13 artiklar kvalitetsgranskades enligt Forsberg och Wengströms (2013) granskningsmall. Databearbetning utgick från en tematisk analys för att bilda beskrivande teman.Resultat Fem teman sammanställdes som kopplades till anhörigas upplevelser: att våga släppa taget, att mista kontakten med personen med demens, att livet inte blir som planerat, att inte längre kunna vårda och att sakna stöd från andra.Slutsats Anhöriga känner ett behov av stöd och det är viktigt att sjuksköterskor uppmärksammar detta. Det är viktigt med förståelse från vårdpersonal för att anhöriga kan ha svårt att släppa sin roll som anhörigvårdare trots att personen med demens flyttat till gruppboende. Genom att delge kunskap om sjukdomen och flytten samt att finnas där som stöd till de anhöriga kan sjuksköterskan bidra till att förebygga ohälsa.

Abstract In this study the native language teachers' experiences in focus, regarding formativeassessment methods and conditions for formative assessment in teaching. The study had aqualitative approach. The sample consisted of four teachers interviewed. The interviewswere semi-structured and the questions were asked using an interview guide andsupplementary questions. The experiences that the teachers expressed about a greater clarityon goals and overall picture of students' development. Formative assessment also affectedthe planning of teaching when it gave structure. Increased quality and motivation werehighlighted as positive effects of formative assessment, while adapting to different studentsin the group could be a challenge. Native language teachers felt that the application ofdifferent strategies and techniques in teaching helped them in the interaction with thestudents. When the terms of the conditions for the use of formative assessment in teaching experienced native language teachers to aspects such as time, collegial cooperation, students' ability to adapt to the new way of working and different levels of knowledge of pupils, played the role. Many of these assumptions are consistent with previous research on formative assessment. The interviews took off native language teachers in the future conditions more specifically has to do with the subject mother tongue, such as the time available for the subject, the placement after school, volunteerism, teaching facilities and group size. / <p>2016-11-29</p>

Introduktion: Kolorektalcancer är en den tredje vanligaste cancerformen i Sverige och anses även vara ett globalt hälsoproblem. Det är en sjukdom som innebär stora livsförändringar för patienterna. Patienterna kan uppvisa olika symtom beroende på var cancertumören är lokaliserad. Med hjälp av kirurgi och kemoterapi kan patienterna behandlas. Sjuksköterskan kan ge god omvårdnad i form av bra bemötande, individanpassad information samt andra specifika omvårdnadsåtgärder. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att leva med kolorektalcancer. Metod: En litteraturstudie där Polit och Becks (2012) niostegsmodell har använts. Sökning av artiklar genomfördes systematiskt med hjälp av databaserna CINAHL och Pubmed. Artiklarna som valdes ut och inkluderades i litteraturstudien granskades med hjälp av Polit och Becks (2012) granskningsmallar utifrån att de svarade på litteraturstudiens syfte och hade rätt inklusionskriterier. Efter tre urval återstod tio artiklar; sju kvalitativa och tre kvantitativa. Resultat: Resultatet framställde kategorier som lyfter fram patienters upplevelser av att leva med kolorektalcancer. Kategorierna består av: känslomässiga reaktioner, behov av information och kommunikation, behov av stöd med underkategorierna socialt stöd och stöd av sjuksköterskan, fysiska effekter samt attityder till förändring. Slutsats: Patienterna som lever med kolorektalcancer hade både positiva och negativa upplevelser av sjukdomsförloppet. Information, kommunikation och stöd var viktiga faktorer som sjuksköterskan hade möjlighet att påverka för att främja patienternas hälsa. Med hjälp av egenvård och användning av copingstrategier kunde patienterna finna sig i att leva med kolorektalcancer.

Introduktion: En katastrof är omöjlig att förutse, däremot kan varje sjukvårdsinrättning samt varje individ genom övningar och planering förbereda sig till bästa förmåga. Socialstyrelsens definition av en katastrofsituation är den som tillämpats i denna studie. Argument kan ges för att katastrofer i Sverige eller Norden är något osannolikt. Den senaste katastrofsituationen skedde dock 2011 i Norge, en katastrofsituation som ställde enorma krav på sjukvården. Socialstyrelsen ställer krav på att samtliga landstingen ska ha en katastrofmedicinsk beredskap oavsett sannolikheten för en katastrof. Syfte: Syftet med studien är att belysa sjuksköterskestudenters upplevelse av att vara förberedd inför en katastrofsituation. Metod: Studien utformades efter en empirisk kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes på totalt deltog 16 sjuksköterskestudenter som läste termin 6. Data analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys. Studien ingick i ett forskningsprojekt där ytterligare tre studier ingick. Resultat: Resultatet av sjuksköterskestudenters upplevelse för katastrof vissas genom två huvudkategorier; En känsla av ovisshet med följande underkategorier: Känslan av att det inte kommer att hända, En känsla av att vara otillräcklig, Att vara ansvarig och Att inte ha kontroll på situationen. Den andra huvudkategorin var; Att känna trygghet i sin kunskap med följande underkategorier: En önskan att utvecklas och Att inte lita på sin egen kunskap. Slutsats: Slutsatsen i studien visar att sjuksköterskestudenter inte upplever sig förberedda inför att medverka i en katastrofsituation. Denna upplevelse grundar sig i en känsla av ovisshet och att känna trygghet i sin kunskap. Finns en önskan hos deltagarna att simuleringstillfällen likt HLR även skulle genomföras utifrån olika situationer för att få en insikt i hur de skulle reagerar när tillgängliga resurser är otillräckliga till det aktuella vårdbehovet.

Bakgrund: Sjuksköterskor möter många olika individer. 780 000 individer över 18 år i Sverige uppskattades 2009 - 2011 ha ett drogmissbruk eller drogberoende. Alla har rätt till samma vårdkvalité oavsett livssituation och bakgrund. Människor med drogberoende känner sig ofta stigmatiserade av samhället. Vilket område Sjuksköterskan än jobbar inom kommer sjuksköterskan någon gång möta patienter med drogmissbruk. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med drogmissbruk inom sjukvården samt beskriva de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod: denna studie är en beskrivande litteraturstudie. Två stycken databaser användes under sökningen, 12 vetenskapliga artiklar användes i resultatet. Dessa granskades upprepade gånger och sammanställdes. Huvudresultat: Sjuksköterskor beskrev ofta negativa erfarenheter av att vårda patienter med drogmissbruk.  Sjuksköterskor beskrev att de ofta upplevde en rädsla och oro inför våldsamma och hotfulla situationer. Att patienter med drogmissbruk hade eget ansvar över sitt liv och hälsa beskrevs av en del av sjuksköterskorna. En del av sjuksköterskorna beskrev att de tyckte att det var viktigt att vara en förespråkare för patienter med drogmissbruk. Slutsats: Alla människor har samma rätt till vård och att uppleva hälsa oavsett livssituation och bakgrund. Att leva med drogmissbruk är inget som ska inverka på omvårdnadskvalitén som ges till patienterna. För att utveckla vården och minska patienternas upplevelse av stigmatisering behövs mer och regelbunden utbildning för sjuksköterskor och andra professioner.

I denna uppsats undersöktes elevers upplevelser av att tala inför sin klass. Studien grundar sig på 5 enskilda, semi-strukturerade intervjuer med gymnasieelever från en skola i sydvästra Sverige. Deras svar tolkades utifrån tre kategorier: (1) Hur upplever eleverna att prata inför en grupp med människor? (2) Vad tror de att det kan bero på om de känner sig talängsliga? (3) Vad använder sig elever av för strategier för att underlätta för sig själva när de ska tala inför sin klass? Resultatet visade att oro inför att tala inför klassen är högst vanligt. Två av eleverna nämnde att alla i deras klass känner sig oroliga och detta alltså är normen i klassen. Vad gäller bakgrunden till deras oro så var det ganska så varierat men en koppling mellan fler som lyssnar och större oro verkar ändå finnas hos ett flertal elever. Även deras strategier varierade ordentligt med allt från att förbereda sig minutiöst och kunna allt utantill till att inte se någon mening med att förbereda sig alls. I diskussionen presenteras några kortare förslag på hur man skulle kunna försöka ta sig an att hjälpa dessa elever och förhoppningsvis göra det enklare för dem både i och efter skolan. En större studie av detta, kompletterat med intervjuer utav elevernas lärare hade nog kunnat ge en djupare förståelse och vara till stor nytta i skolan.

Bakgrund: Höga känslomässiga krav på sjuksköterskan kan bidra till uppkomsten av stress. Vid långvarig stress kan koncentration, planering och uppmärksamhet påverkas negativt. Stress uppstår ur en obalans mellan krav och förmåga och kan leda till långtidssjukskrivningar och hög omsättning på personal. Syfte: Studiens syfte var att belysa sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress. Metod: En kvalitativ intervjustudie grundad på sex semistrukturerade intervjuer. Analysen av det transkriberade materialet gjordes utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra kategorier sammanfattade resultatet: otillräckliga resurser, risker för patientsäkerheten, negativ påverkan på sjuksköterskan och strategier för att hantera stress. Sjuksköterskorna upplevde otillräckliga resurser på arbetsplatsen i form av underbemanning och tidsbrist. Stressen upplevdes orsaka bristande helhetssyn med risker för patientsäkerheten. Sjuksköterskorna påverkades negativt av stressen både privat och i det professionella förhållningssättet. Att vara trygg i yrkesrollen och att ha ett stöttande arbetsklimat upplevdes som viktiga faktorer för att hantera stress. Slutsats: Sjuksköterskorna fick svårt att bibehålla ett professionellt förhållningssätt då arbetsrelaterad stress gjorde att de var tvungna att välja mellan patientens fysiska och emotionella behov. Stressen påverkade sjuksköterskorna negativt och ledde till en sämre helhetsbild av patienten, då patientnära arbete prioriterades bort och fokus låg på administrativa och medicinska arbetsuppgifter, vilket kunde bli en fara för patientsäkerheten.

Titel: Att leva med övervikt – Upplevelser av bemötande i vården. Bakgrund: Övervikt och fetma klassas idag som ett folkhälsoproblem som kan medföra många olika sorters sjukdomstillstånd. Personer som lever med övervikt eller fetma lever även med sociala konsekvenser som att de stigmatiseras och diskrimineras i samhället. Studier visar att vårdpersonal upplever övervikt och fetma som ett svårt område, samt att de har fördomsfulla tankar om dessa patienter. Personer med övervikt upplever sig vara utsatta och stigmatiserade, och dessa känslor återkommer även i bemötandet i vården. Syfte: Belysa personers upplevelser av att leva med övervikt eller fetma och hur de blir bemötta av vårdpersonal. Metod: En litteraturstudie av åtta artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna granskades, analyserades och sammanställdes systematiskt. Resultat: Personers upplevelser av att leva med övervikt eller fetma beskrivs med negativa erfarenheter inom både sociala sammanhang samtidigt som svårigheter märks inom vården. I vissa fall framkom positiva upplevelser av bemötande i vården och från vårdpersonal, samt positiva tankar om sin vikt. Konklusion: De fördomar som personer med övervikt möter i samhället återkommer även i vården och bygger på sociala strukturer. Nyckelord: Övervikt, fetma, patienters upplevelser, bemötande, sjukvård.