Etik i finansiell ekonomi är ett växande forskningsämne och investerare är mer medvetna om den etiska dimensionen av deras investeringar än tidigare. Här uppstår problem när traditionell förståelse för hur aktier prissätts möter en ny mjuk faktor som man tidigare inte har räknat med. Förståelsen för hur etiska överväganden påverkar kapitalmarknaden är i dagsläget bristande, i synnerhet när det kommer till oetiska aktier. I den här uppsatsen undersöker vi huruvida det lö­nar sig eller inte att investera i oetiska aktier på den nordiska marknaden. Det rör sig om bolag aktiva inom spel, tobak, vapen, alkohol och olja, verksamheter som anses moraliskt tvivelaktiga. Vi finner överavkastning i Sverige och Finland samt för branscherna tobak, alkohol och spel. Sammantaget måste dock hypotesen om att oetiska investeringar ger överavkastning i de nordisk­a länderna förkastas, eftersom att majoriteten av urvalet inte ger överavkastning.

Corporate Social Responsibility (CSR), företegets sociala ansvar saknar en universell definition. Det är upp till varje individ och företag att själva välja definition och ansvarsområde. Allt flera företag väljer att kommunicera sitt sociala ansvar genom CSR- rapporter även kallade hållbarhetsrapporter. Det teoretiska ramverket visar att företag som agerar på en oetisk marknad har en tendens att offentliggöra sitt CSR- arbete i högre grad än etiska företag. Syftet med denna studie är observera om det finns en skillnad i kommunikationen av CSR-arbete mellan etiska företag och företag som agerar på en oetisk bransch. Syftet besvaras genom en textanalys som är uppdelat i två delar, en ordsökning och en djupgående analys på utvalda CSR- rapporter. Empiriska resultaten visar att det inte finns en större skillnad mellan etiska företag och företag som agerar på en oetisk marknad kommunikation av CSR eller i vilken omfattning rapportering sker med undantag för tobaksbranschen.

Företags oetiska handlingar får ständig uppmärksamhet i media. I och med ett ökat fokus på etik och CSR i vårt samhälle tycks även uppmärksammandet kring händelserna öka. Syftet med studien är att kartlägga vilken effekt offentliggörandet av oetiska handlingar begångna av företag på Stockholmsbörsen får på dess aktiekurs , samt huruvida effektskillnader kan förklaras utifrån grad av moralisk indignation och brottens karaktär . Detta har genomförts genom att studera 37 oberoende oetiska handlingar begångna under åren 2010 - 2016 med hjälp av en eventstudie. Studien finner ett genomsnittligt signifikant kursfall på -1,89% för företagens aktiekurser vid offentliggörandet i media. Dock kunde inga signifikanta effektskillnader observeras utifrån moralisk indignation eller brottens karaktär. Inte heller vilken kombination av dessa som får störst procentuell påverkan kan fastställas. Det signifikanta kursfallet leder till slutsatsen att investerarna väljer att sälja sina aktier vid offentliggöranden.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka om en manipulation av mekanismerna moraliskt rättfärdigande, språklig omskrivning och förskjutning av ansvar, från Banduras (1999) teori om moraliskt frikopplande, påverkar bedömningen av oetiska beteenden. I studien användes en flerfaktoriell experimentell design. 195 försökspersoner fördelades slumpmässigt till åtta olika grupper (en kontrollgrupp och sju experimentgrupper). Försökspersonerna fick läsa texter om två oetiska beteenden, tortyr och mobbning. Åtta versioner av texterna användes, en utan manipulation av mekanismerna (kontrollbetingelse), tre versioner där respektive mekanism manipulerades enskilt, tre versioner där mekanismerna manipulerades i parvisa kombinationer och en sista version där alla tre mekanismerna manipulerades samtidigt. Försökspersonerna fick sedan bedöma hur acceptabla/oacceptabla beteendena var. Datan analyserades via två tre-vägs variansanalyser med bedömning av tortyr respektive mobbning som beroendevariabler.  Resultaten visar att en manipulation av mekanismen moraliskt rättfärdigande har en stark signifikant effekt på bedömningen av mobbning och en medelstark effekt på bedömningen av tortyr. Resultaten visar även att en manipulation av mekanismen förskjutning av ansvar har en signifikant men svag effekt på både bedömningen av tortyr och mobbning. Vad gäller mobbning bedömde deltagarna beteendet som mindre acceptabelt med manipulation än utan manipulation. Språklig omskrivning hade inte enskilt någon effekt vare sig i tortyr eller mobbningsbeteendet. Däremot uppvisades en signifikant interaktionseffekt mellan moraliskt frikopplande och språklig omskrivning vad gäller beteendet tortyr.  Resultaten visar att en manipulation av mekanismer för moraliskt frikopplande påverkar bedömningen av oetiskt beteende. / The purpose of the present study is to examine whether a manipulation of the mechanisms moral justification, euphemistic labeling and displacement of responsibility, from Banduras theory (1999) of moral disengagement, influences the assessment of unethical behavior. The study utilized a factorial experimental design. 195 participants were randomly assigned to eight different groups (one control group and seven experimental groups). The participants read a text about two unethical behaviors, torture and bullying. Eight versions of the texts were used, one without manipulation of any independent variable (control condition), three with manipulation on each mechanism, three with manipulation were made in pairs and the last version where all three mechanisms were manipulated toghether. The participants then got to determine whether the the behavoir is accepteble or unacceptable. The data were analyzed via Anova with assessment of torture and bullying as dependent variables. The result show that a manipulation of the mechanism of moral justification has a strong significant effect on the assessment of bullying and a medium effect on the assessment of torture. The result also show that a manipulation of the mechanism displacement of responsibility has a significant but weak effect on both the assessment of torture and bullying. Regarding bullying, participants rated the behavior as less acceptable with manipulation than without manipulation. Euphemistic labeling alone had no effect on eighter torture or bullying. However a significant interaction effect was found between moral justification and euphemistic labeling regarding to the behavior of torture.

Purpose: The purpose of this thesis is to analyze how different portfolio compositions on the Stockholm Stock Exchange perform in relation to its risk between the years 2008-2020. The thesis analyzes how an unethical portfolio performs in comparison with a value portfolio, growth portfolio, random portfolio and OMX30 index. Theory: This thesis is based on the effective market hypothesis, Portfolio theory, Holding Period Returns, Sharpe ratio, Fama & French's three factor model and Oparat T-test. Method: A quantitative study with a deductive approach. The study collected data between 2008-01-01 and 2020-12-31 to see what portfolio construction generated the most returns. Results: The unethical portfolio generated the worst returns in relation to its risk. The random portfolio had the highest returns, however the value portfolio generated the best returns in relation to its risk. Conclusion: The conclusion for this thesis can be seen as that it is not worthwhile to invest in Swedish unethical companies listed on Nasdaq. To increase returns, investors should review other securities to invest in as unethical stocks neither maximize profits nor contribute to a better planet. However the unethical portfolio has a higher return than the OMX30 index. / Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera hur olika portföljsammansättningar på Stockholmsbörsen presterar i relation till dess risk mellan åren 2008-2020. Där uppsatsen analyserar hur en oetisk portfölj presterar i jämförelse med en värdeportfölj, tillväxtportfölj, slumpmässig portfölj och OMX30 index.  Teori: Denna studie grundar sig i den effektiva marknadshypotesen, Portföljteori, Holding Period Returns, Sharpekvot, Fama & Frenchs tre faktors modell och Oparat T-test. Metod: En kvantitativ studie med ett deduktivt förhållningssätt. Forskningen har bestått av datainsamling för aktier under perioden 2008-01-01 till 2020-12-31 för att undersöka vilken portföljsammansättning som genererar högst avkastning.  Resultat: Den oetiska portföljen genererar minst avkastning i relation till dess risk. Den slumpmässiga portföljen genererar högst avkastning men värdeportföljen genererar högst avkastning i relation till dess risk. Slutsats: Slutsatsen för denna uppsats kan ses som att det inte är lönt att investera i svenska oetiska bolag noterade på Nasdaq. För att höja avkastningen bör investerare se över andra värdepapper att investera i då oetiska aktier varken vinstmaximerar eller bidrar till en bättre planet. Den oetiska portföljen har en högre avkastning än OMX30 index dock.

Experiences of bureaucracy in courts have been a bit controversial in previous research. There are contradictions about how bureaucratised the courts are in Sweden and what the consequences are. On the other hand, is bureaucracy claimed to run the risk of unethical proposals being made and the official to prevent it, but on the other hand that the courts are not bureaucratic but rather superfluous. Another study is for bureaucracy where it is considered that unclear regulations makes the work difficult. The study is intended to investigate further what it looks like in the district Court of Sweden, in order to provide a perspective on how the officials themselves experience it, in order to increase the understanding of what the organizational form should be. Since there are contradictions, it is interesting to investigate it.