Friskolereformens införande i början på 1990-talet utgjorde ett paradigmskifte i svensk utbildningpolitik. Trots att reformen infördes för över trettio år sedan är den fortfarande högaktuell i den samtida debatten. I föreliggande uppsats studeras argumentationen i den svenska friskoledebatten. Studiens syfte är att generera kunskap om argumentationens karaktär med fokus på hur förespråkare respektive kritiker ramar in sina argument samt hur dessa kan förstås i ljuset av offentliga värden. Studien är en kvalitativ textanalys i form av en argumentationsanalys. Argumentationsanalysen används för att systematiskt redogöra för argumenten i debatten och klargör hur dessa är uppbyggda och förhåller sig till varandra. Med utgångspunkt i gestaltningsteorin idenfieras hur förespråkare respektive kritiker ramar in sina argument. Vidare används offentliga värden som teoretiska referenspunkter i analysen samt för att kontextualisera debatten. De offentliga värdena hämtas från Public Value Management, New Public Management och Lennart Lundquists offentliga etos.  Studiens resultat visar att förespråkare av friskolor tenderar att rama in sina argument i relation till valfrihet och kvalitet. I dessa argument dominerar ekonomivärden och New Public Management-orienterade värden såsom konkurrens och sparsamhet. Kritiker tenderar istället att rama in sina argument i relation till segregation och idén om marknads/koncernskolan. Kritikernas argument diskuteras framförallt i ljuset av Public Value Management och värdeskapande möjligheter.

Under året som gått så har pandemin drabbat hela världen, Sveriges strategi är att begränsa smittspridningen, det har skett en stor ökning på Gotland varav det saknas forskning på hur Gotland påverkats av pandemin. Undersökningens syfte är att undersöka hur kommunikationen mellan Regeringen och Gotland har fungerat, hur mycket resurser sjukvården på Gotland har haft för att kunna anpassa sig till Covid-19 pandemin och att undersöka hur legitim Covid-19 strategin anses vara på Gotland. Genom kvalitativa intervjuer så undersöks problemet med hjälp utav Lundquist implementeringsstrategi som rör implementering och legitimitet. I undersökning så framkommer resultat om att problemet ligger i Regeringens kommunikation och Regeringens beslutsfattande. Det framkommer att det finns saker att jobba på gällande kommunikationen, att det varit problem med resurser inom sjukvården i form av personal samt skyddsmaterial samt att vissa beslut från Regeringens sida inte har varit optimala. Slutsatserna blir att Regeringen har vissa saker att förbättra gällande sin kommunikation med regioner och kommuner, att det numera inte längre är problem med skyddsmaterial men att anställda inom vården är utslitna. En slutsats blir också att det finns vissa saker som Regeringen skulle kunna förbättra för att deras beslut skall kunna bli mer legitima.

No description available.

No description available.

The aim of this thesis is to examine the implementation process of the re-organisation reformof the Swedish police in 2015 and how it has impacted the efforts to implement the reformand how the police as an organisation was affected by the implementation process. This wasachieved through the review of agency documentation and decisions, as well as relevantresearch material. This empirical material is explained using a theoretical framework with afocus on implementation theory. Professional implementation and bureaucraticimplementation are the main implementation models used to analyse the empirical material.

Lekmän i domstol som utnämns efter politisk tillhörighet är en förekommande företeelse inom moderna rättsstater. Detta i Sveriges fall, anrika system och individerna vars uppdrag är att agera folkliga representanter inom rättsväsendet kommer sporadiskt under kritik. Detta på grund av utslag i olika domar och kritik kommer både från medialt och politiskt håll. Uppsatsen här har som syfte att analysera hur detta omtalas från politiskt håll via deras kanaler, samt hur deras åsikter kan förklaras med hjälp av representationsteoretiska begrepp. Uppsatsen besvarar dessa frågor genom att använda sig av kvantitativ analysmetoder genom att sammanställa data från samtliga motioner som omnämner politiskt tillsatta nämndemän, detta för att bilda en generell uppfattning vad rådande åsikter är från politiskt håll. Därefter lyfts samtliga motioner som har en signifikans och får sitt textinnehåll kvalitativt analyserat för att besvara vad som kan vara skäl för rådande åsikter. Här kategoriseras motionerna utifrån Hanna Pitkins representationsteorier för att avgöra vad för typ av representativa brister som uppmärksammas inom motionerna. Resultatet påvisar att diskursen bland riksdagsmän lutar mot en överhängande andel negativa motioner från politiskt håll mot det rådande systemet med politiskt tillsatta nämndemän. De upplevda representativa brister som är påfallande i motionerna är ansvarsutkrävande, deskriptiva samt symbolisk representation medan de fåtal positiva som omnämns omfattar symbolisk och deskriptiv representation. Trots denna överhängande negativa diskurs råder det inte någon särskilt omfattande diskussion för att lyfta ett positivt perspektiv kring detta utan utredningarna påtalar vissa brister och positiva aspekter medan den överhängande mängd negativa motioner påtalar andra typer av representativa brister. Detta kan vara en grund till att diskursen har kvarstått då det inte precis har skett varken några reformer rådande uppdragets grund eller att motargument och diskussioner presenterats för att motverka att diskursen ter sig som den gör.

No description available.

Etableringen på den svenska arbetsmarknaden för nyanlända har genom åren varit problematisk, främst för nyanlända kvinnor. För denna grupp har det tagit särskilt lång tid innan de kunnat förvärvsarbeta. Tidigare studier har redovisat att det kan bero på en sämre form av integrering i det svenska samhället, eftersom kommunerna hade det fullständiga ansvaret för detta. För tio år sedan fick Arbetsförmedlingen uppdraget att ansvara för de nyanländas etablering med mer fokus på arbetsmarknaden. Under senare tid har det visat sig att i de etableringsinsatser som myndigheten erbjuder, råder det en skillnad i könsfördelningen mellan dem. Syftet med denna studie är att undersöka och förstå de strukturella orsakerna som påverkar nyanländas kvinnors väg till etablering på den svenska arbetsmarknaden genom deras deltagande på etableringsprogrammet. I studien finner vi att det finns flera olika strukturella bidragande faktorer som påverkar de nyanlända inom etableringsprogrammet. Dessa omfattar den svenska välfärdsmodellen, arbetsmarknaden, Arbetsförmedlingens ledning samt arbetsförmedlarna. Det visar att mekanismer skapas av arbetsförmedlare på grund av olika förutsättningar som gör att de måste anpassa sitt arbete. Dessa förutsättningar handlar bland annat om hög arbetsbelastning, tryck från ledningen och resursbrist. Mekanismerna påverkar nyanlända kvinnor på det sätt att deras intressen och behov undermineras samt att deras deltagande i vissa insatser inte särskilt hjälper deras inträde på arbetsmarknaden.

The purpose with this essay was to investigate whether citizens' trust in the police in the Västra Götaland region is high or low and to investigate why this is. This makes it possible with the help of secondary data retrieved from the SOM institute. And for this to be as good as possible we use a quantitative method. After that we tested our four variables using a Chisquare test. Thereafter to investigate further we performed Kendall’s tau_b to be tested on the variables that we would like to see correlation for. We can state that there is a connection between degree of education and trust in the police as well as gender and trust in the police. There is also a connection between the age-groups and high trust in the police. We then compare our results with Putnam's and Rothstein's theories and previous research on the subject of trust in the police.

Idea-born – public partnership (IPP) is a state-initiated form of cooperation that are supposed to make it easier for civil society to cooperate with the public sector to solve complex social problems. The study explores how municipalities organize collaboration through IPP and examine opportunities and obstacles with the form of collaboration. Theoretically, the study is guided by concepts from Emerson et al' (2012) model of collaborative governance. The study adopts a qualitative research strategy, and the material was collected from semi-structured interviews with people who work in both the public and idea-based sectors. The results of the study show that the interaction through IPP is complex. There is no predetermined template – IPP becomes what the parties make it. Since there is no uniform definition, there is also no given organization. The parties establish the organization deemed necessary to achieve the purpose of the collaboration. IPP can be preceded by time- and resource consuming processes or be a fast track to collaboration. Likewise, the IPP organization differs in terms of incentives for collaboration, number of participating parties, duration, steering groups, meeting frequency, meeting constellations and personnel administration. The study also shows that the respondents experience following opportunities with IOP; the actors complement each other; share and maximize resources and that the municipality can employ coordinators who are responsible for the IPP work. The obstacles appear to be inadequate procedural and institutional arrangements; lack of knowledge; insufficient dialogue and that trust is damaged by the voice function of civil society.