English Title: Municipalities and the problem of Demos - An analysis of the principles behind the refuse collection fees. This is a bachelor’s thesis with the aim to study how different input variables e.g. the number of collections and the municipality´s costs may form the refuse collection fee. But also other input variables may affect some parts of the refuse collection fee like the democratic influence or the value of the real estate. Especially the relationship between permanent residents and the non-permanent residents fee are studied. The democratic view is considered, as a property owner in a Swedish municipality not automatically is allowed to vote, unless the person is a permanent resident of that particular municipality. If the citizen owns property in many municipalities, it will become impossible to have a full democratic influence in any municipalities but one -The municipality where he or she lives the majority if his time. The analysis shows that the relative value of the real estate surprisingly has some impact on the refuse collection fee which is proven to be statistically significant.

In autumn 2017, a news scandal surfaced in the Latvian media about a potential subsidy scam by the renewable energy generating companies. The scandal bought the attention of the Latvian government towards the renewable energy policy in Latvia with thoughts to research the existing support system and potentially change it to a new one. This situation provided the ground for reviewing the Latvian renewable energy policy in a comparison study with another European Union (EU) member country with an example of a good renewable energy policy implementation. Sweden was selected as the subject for the studies. This study was performed through a qualitative empirical data review, using documents and journal articles as the main information sources. The study has shown that both Sweden and Latvia take a leading position within the EU when it comes to the renewable energy share in the final energy mix regardless of the considerable gap in the quality of governance index that has an impact on the sustainable development of a country. A comparison of Latvian and Swedish policy also shows a difference in the policy consistency and stability. Lack of coherent policy terminology throughout the different authoritative information sources, more frequent policy revisions than in Sweden and general lack of data availability summarizes the situation in Latvia. The research has identified that the main difference between Latvian and Swedish renewable energy policy is the administrative processes surrounding it. In general, it can be said that Sweden has a more transparent system with less bureaucracy whereas in Latvia the process is more complex and therefore is more susceptible to corruption.

Från liberalism till realism i svensk migrationspolitik efter flyktningskrisen 2015

No description available.

Open Innovation är ett relativt nytt arbetssätt som innebär att organisationer tar in extern kunskap med syftet att utveckla interna processer och vidga den egna kompetensen. Studien utgår ifrån ett kvalitativt perspektiv där relevanta teorier hämtats ifrån tryckt litteratur, vetenskapliga artiklar samt empiri som består av en omvärldsanalys samt intervjustudie med ett antal individer med varierande kunskap inom områdena; Open Innovation samt medborgardialog kopplat till offentlig förvaltning. Det framkom i studien att faktorer som transparens, verktyg samt process är viktiga byggstenar i en Open Innovation-process. Utifrån studien har författarna tagit fram en metod som skall synliggöra hur de olika områdena samverkar med varandra och vilka verktyg som kan tillämpas i processen (se nedan). Författarna fann genom studien att hanteringen utav de idéer och förslag som hämtas från Open Innovation-processer är den viktigaste delen i processen. Utan en bra hantering utav förslagen tappar Open Innovation-processen sitt värde och förtroendet för förhållningssättet tappas.

Utbildning är en central del av samhället. På senare år har offentlig sektor genomgått en rad förändringar vad gäller styrreformer samt förändrade huvudmannaskap, främst inom skolverksamheter. Genom det fria skolvalet har den kommunala verksamheten mött nya utmaningar. Den kommunala skolan drivs då av förändring och av att genom positionering utnyttja sina gränser samt även anpassa sitt förhållningssätt gentemot samhället.   I denna studie undersöks hur en kommunal grundskola genererar positivt värde för elever och personal med syftet att urskilja faktorer som är betydelsefulla för en skolas värdeskapande. Metoden för studien har varit att intervjua chefer samt lärare om deras syn på vad i skolans verksamhet som är värdeskapande samt hur en skola kan utveckla sitt handlingsutrymme. Studien har genomförts på den kommunala grundskolan Odenskolan, belägen i Odensbacken, Örebro Kommun.   I den teoretiska referensramen behandlas kännetecken för offentliga organisationer samt koncepten New Public Management samt Public Value Management. Vidare behandlas även en modell som synliggör en skolas möjligheter till handlingsutrymme.   Empirin presenterar den studerade organisationen Odenskolan samt de övergripande mål som reglerar skolans verksamhet. Sedan följer resultatet av de genomförda intervjuerna.   Vår analys visar på att det finns ett flertal faktorer som är centrala för att en skola skall generera värde mellan eleven, brukaren, personalen och organisationen. Främst är det aspekter av legitimitet och förhållningssätt mot det övergripande samhället som är centralt för värdeskapande arbetssätt. Det framkommer att skolans arbete genererar värde men att flertalet faktorer kan utvecklas hos organisationen. Vidare synliggörs att dessa faktorer är beroende av givna förutsättningar för att kunna utnyttja och tänja organisationens gränser.   Vår studie visar att det finns ett flertal faktorer som kan urskiljas när det gäller värdeskapande aktiviteter mellan elever, personal och organisationen. De främsta faktorerna är samarbete, samhällsperspektiv samt värdesättande av individen som resulterar i en pedagogisk och organisatorisk modell som är betrodd och förankrad både inom organisationen och i det lokala samhället. / Education is a central part of society. For a long time the operating actor has been the local government. In recent years the public sector has undergone a series of changes and reforms in terms of governance and power structure. Moreover, the local school units have been facing challenges with the introduction of the free school choice. Public schools are therefore challenged to manage their new position, expand their capacity and adapt to society.   The present study examines how a local school unit generates positive value for students and staff in order to identify factors that are important to a schools value creation. The methodology for this study has been to interview the managers and teachers, and elicit their views regarding which schools activities create value and how a school can develop its capacity and acting space. The study has been carried out at the local elementary school Odenskolan, located in Odensbacken,Örebro  Municipality.   In the theoretical framework we are discussing characteristics of public organizations, and the concepts New Public Management and Public Value Management. We are also looking at a model which depicts a school's ability to capacity and acting space development. The empirical study presents the studied organization Odenskolan and the overall objectives of the school. The results of our interviews are following thereafter. Our analysis shows that there are several factors which are central to a school in order to generate value for the student, the staff and the organization. These are mainly issues of legitimacy and society-oriented approaches. It turns out that the schools work generates value, but most factors can be developed in the organization. Furthermore, it is demonstrated that these factors are dependent on given conditions in order for the organization to exploit and stretch its boundaries.   Our study shows that there are several distinctive factors in terms of value creation activities between students, staff and organization. The main factors are collaboration, social-oriented mindset and appreciation of the individual, which together result in a trusted and deeply rooted educational and organizational model both within the organization and in the local community.

Sammanfattning   I denna uppsats behandlas den historiska utvecklingen av den svenska lagstiftningen kring arbetarskydd inom en tidsperiod som sträcker sig från andra hälften av 1800-talet fram till 1960-talet. Med begrepp lånade från Rolf Torstendahl kan uppsatsen sägas röra sig från tiden för ’den organiserade kapitalismen’ fram till tiden för ’den participatoriska kapitalismen’. Särskilt intresse ägnas åt att arbetarskyddslagstiftningen först år 1963 utvidgades till att också omfatta de anställda i den offentliga förvaltningen. Denna utvidgning av arbetarskyddslagen problematiseras utifrån det faktum att politiker inte bara är förtroendevalda till uppgift att företräda medborgarna, utan också är arbetsgivare åt dem som arbetar i det allmännas tjänst. Genom att betrakta lagstiftning som en institutionalisering av värderingar utgår uppsatsen från antagandet att aktörers handlingsutrymme begränsas av olika hinder som uppställs av ’det institutionella arvet’. Den empiriska undersökningen inriktas på riksdagens behandling åren 1943 till 1963 av frågan om huruvida arbetarskyddslagens tillämpningsområde skulle utvidgas till att omfatta den offentliga förvaltningen eller inte. Materialet utgörs i detta avsnitt av sådant riksdagstryck som motioner, propositioner och riksdagsprotokoll. I detta material återfanns ingen diskussion som tog upp frågan om politikers roll som arbetsgivare. Denna roll verkar inte ha varit något som politikerna själva reflekterade över. Att utvidgningen av arbetarskyddslagens tillämpningsområde till att omfatta den offentliga förvaltningen inte skedde år 1949 utan först år 1963 förklaras huvudsakligen av dels det institutionella arvets betydelse, dels det faktum att den år 1949 bildade myndigheten arbetarskyddsstyrelsen var drivande i frågan.   Nyckelord: arbetarskyddslagen, institutionella hinder, offentlig förvaltning, rörelse, verksamhet, politiker som arbetsgivare.

Den här studien bidrar till attöka kunskapen inom området systemlösningsmigrationer genomatt ta reda på vad som går att lära av tidigare genomförda migrationsprojekt. Studien genomförs genom att utföra fallstudier på avrapporterade migrationsprojekt som har utfört en migration från att använda proprietära systemlösningar till att använda systemlösningar baserade på öppen källkod. Efter en urvalsprocess kvarstod tre migrationsprojekt aktuella för analys utifrån ett riskperspektiv. Det var migrationsprojektet LiMux i Tyskland,ett projekt inom det franska gendarmeriet och ett projekt som utfördes bland skolorna i Bolzanoprovinsen i Italien. Resultatet av studien visar bland annat att alla tre migrationsprojekten upplevde risken att inte kunna ta egna IT-beslut före den utförda migrationen. Detta berodde på att de före migrationen använde sig av proprietära systemlösningar, vilka de upplevt varit orsaken till detta. Den här risken säger de sig nu ha kunnat undvika genom att använda systemlösningar baserade på öppen källkod. De risker som förvaltningarna upplevt efter utförd migration kan sammanfattas med att det är risker som medför kortsiktiga problem för förvaltningarna. De räknar med att riskerna kommer att minska och problem kommer att lösas allt eftersom tiden går. Till exempel upplevde de att de har varit tvungna att anlita extern support för att lösa tekniska frågor relaterade till den nya systemlösningen. De säger dock att de i framtiden räknar med att själva ansvara för supporten när personalens kompetens har höjts inom förvaltningarna. Studien visar också att en modell, BRW Migration Model for desktop OSS, kan användas för att minska riskerna vid en migrationsprocess. Detta görs genom att följa de nio steg som modellen beskriver som viktiga för en lyckad migrationsprocess.

Dagens snabbföränderliga organisationer eftersträvar ofta att hålla sig konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden, vilket tenderar att ställa allt högre krav på effektiv kunskapsspridning. I många fall väljer organisationer att använda projektformen för att färdigställa uppgifter. Projektformens temporära karaktär innebär ytterligare hantering av erfarenheter och lärdomar, i synnerhet då det finns en risk att erfarenheterna går till spillo i samband med projektavslutet. Av denna anledning finns det många metoder och teorier som förklarar hur organisationen ska fånga upp lärdomarna och sprida dessa mellan projekten. En metod består av att rutinmässigt och strukturerat upprätta så kallade slutdokument, där bland annat erfarenheterna skall kunna fångas upp, lagras och arkiveras. Studiens syfte är att peka på tendenser kring hanteringen av slutdokument samt vilka möjligheter det finns att sprida och ta del av erfarenheter och lärdomar på Karlstads universitet. Två forskningsfrågor har formulerats för att kunna besvara studiens syfte: Hur ser hanteringen av slutdokument ut på Karlstads universitet? Hur upplevs möjligheten till att sprida och ta del av lärdomar mellan projekt på Karlstads universitet? En kvalitativ metod har tillämpats där vi utförde fem stycken intervjuer med projektledare på Karlstads universitet. Det empiriska materialet har sedan analyserats med utgångspunkt från vår teoretiska referensram som bland annat berör olika koordineringsmekanismer, slutrapporten och framförallt kunskapsöverföringen och den problematik som kan uppstå kring detta fenomen. Resultatet pekar på att de informella kanalerna upplevs starka inom organisationen, där tät kontakt utgör en betydande roll för kunskapsöverföringen. Det upprättas slutdokument enligt en formell mall, vilket är en förhållandevis ny rutin för organisationen. Denna utveckling har betraktats som mycket positiv eftersom det bidrar till att en erfarenhetsbank byggs upp. Vi har dock kunnat se tendenser att det finns svårigheter att tillgå slutrapporterna genom intranätet, delvis därför att projekthanteringen har tenderat att bli en ”IT-fråga”. Vi har även kunnat tyda en efterfrågan av ett mer strukturerat intranät som placeras centralt i organisationen. Avslutningsvis har vi kunnat urskilja tendenser som pekar på att ett projektkontor skulle fungera som ett potentiellt hjälpmedel till strukturen och viss problematik som respondenterna upplever. / Today's fast-changing organizations often strive to stay competitive in the labor market, which tends to place increasing demands on the efficient dissemination of knowledge. In many cases, an organization chooses to use the project format to complete the tasks. A projects temporary nature means additional handling experience and lessons learned, especially when there is a risk that the experience is wasted when a project is finished. For this reason, there are many methods and theories that explain how the organization should capture the lessons learned and disseminate them between projects. One method consists of routine and structured creation of final reports, which includes the experience to be captured, stored and archived. The purpose of the study is to identify trends regarding the handling of the final document and the options available to spread and share experiences and lessons learned at Karlstad University. Two research questions were formulated to answer the purpose of the study: How does the handling of the final document work at Karlstad University? How does project managers perceive the opportunities to distribute and share lessons learned between projects at Karlstad University? A qualitative approach has been applied where we performed five interviews with project managers at Karlstad University. The empirical data were then analyzed on the basis of our theoretical framework of matters, including various coordination mechanisms, the final report and in particular the transfer of knowledge and the problems that may arise regarding this phenomenon. The results indicate that the informal channels perceived strong within the organization, where close contact had a significant role in knowledge transfer. The final document is made from a formal template, which is a relatively new procedure for the organization. This development has been seen as very positive because it contributes to a wealth of experience in the organization. However, we have been able to see trends that there are difficulties in accessing the final reports through the organization systems, partly because project management has tended to be a “IT-matter”. We have also been able to see a demand for a more structured system that is placed centrally in the organization. Finally, we have been able to discern some tendency’s that indicate that a project office would serve as a potential tool to the structure and certain problems that the respondents are experiencing.

Background and problem: The technological development in recent times has created new norms for daily life. Therefore, the public sector is currently going through a process of digitalization to meet the needs of modern citizens. However, the process has proven to be extremely challenging for municipalities across the nation. As studies have shown there are significant differences between municipalities regarding their efforts related to digitalization. Purpose: The purpose of this study is to develop an understanding of how municipalities are working on digitalization and why there are significant differences between them. Furthermore, the study aims to gain knowledge about the organizational structures, strategies and solutions that have been implemented by municipalities to achieve their objective. Method: To fulfil the purpose of the study, a comparative case study of two separate municipalities has been conducted. Furthermore, two additional departments with each respective municipality have been included to provide additional depth and variation in this study. The empirical information has been collected through semi-conducted interviews and public documents. Conclusions: Digitalization in municipalities is an on-going process, which is complicated in its nature since it represents enormous organizational changes. In order to deal with the challenges of digitalising, municipalities in both cases in this study have developed their own strategies, which are based on an translation of the national strategy for digitalization. Furthermore, both municipalities have created similar organizational structures to lead the process of digitalization. However, it has been concluded in this study that digitalization of municipalities is largely driven by individual enthusiasm, instead of formal structures. There are certain additional factors, which affect digitalization in both municipalities and ultimately create differences between them, these factors include – organizational history and maturity, degree of centralisation, resources, decision-making and trust amongst decision-makers.