Polismyndigheten har i årtionden präglats av en machokultur och även om synen på kön och könsidentitet förändrats med tiden påvisar studien att den gamla kulturen lever kvar. Myndigheten har en tydlig hierarkisk styrning med strikta regler och förhållningssätt, men som i alla organisationer förekommer informella osynliga maktrelationer även här. Syftet med denna studie är att undersöka om skillnader finns i upplevelse av osynliga maktrelationer till följd av könsidentitet alternativt ålder samt undersöka samband. Studiens teoretiska utgångspunkter är den institutionella makten, det kulturella perspektivet samt fyra härskartekniker som utgör grunden, för att undersöka skillnader i upplevelse av osynliga maktrelationer. Till hjälp har tre forskningsfrågor med tillhörande noll- samt alternativa hypoteser formulerats. Studien utgår från en kvantitativ metod där en enkät förmedlades till medarbetare inom Polismyndigheten, vidare genomfördes en kompletterande intervju för att erhålla djupare förståelse för det kvantitativa resultatets utfall. Resultatet visar en markant skillnad mellan kvinnor och mäns upplevelser, dock inte mellan olika åldersgrupper. Vidare visar resultatet ett signifikant samband mellan kvinnor och osynliga maktrelationer, men eftersom urvalet är litet i förhållande till myndigheten går resultatet inte generalisera till populationen och vidare forskning bör ske för att kunna dra generella slutsatser. / For decades the Police Authority has been characterized by a macho culture, and although the perception on sex and gender identity has changed over time, the study shows that the old culture still lives on. The authority has an obvious hierarchical governance with strict rules and approaches, but as in all organizations, informal invisible power relationships exist here as well. The purpose of this study is to examine whether differences exist in the perception of invisible power relationships as a result of gender identity or age, and to investigate -relationships. The theoretical starting points of this study are institutional power, the cultural perspective and four suppression techniques are the basis for exploring differences in the perception of invisible power relationships. To help, three research questions and associated hypotheses have been formulated. The study is based on a quantitative method in which a questionnaire was communicated to employees within the Police Authority, and a supplementary interview was conducted to gain a deeper understanding of the outcome of the quantitative result. The results continue to show a significant connection between women and invisible power relationships, but since the selection is small in relation to the authority, the result does not generalize to the population and further research should be done in order to be able to draw general conclusions.

Coronapandemin tog världen med storm och med den blev vaccination mot viruset ett faktum. I Göteborg påvisades skillnader i statistik på vilka som vaccinerade sig, där en utmärkande grupp som hade lägre vaccinationsgrad än övriga var boende i särskilt utsatta områden som präglas av en socioekonomisk utsatthet. Det är även konstaterat att socioekonomiskt utsatta grupper lider större risk att bli smittade och även dö av covid-19 än övriga samhällsgrupper. Därför gjordes denna kvalitativa studie med fokus på att se vad Västra Götalandsregionen tillsammans med Göteborgs stad har implementerat för åtgärder för att öka vaccineringsgraden i dessa områden. Syftet med denna kvalitativa studie blev därmed att identifiera vilka insatser som har gjorts, men även att ta reda på varför insatserna ansågs vara nödvändiga. Vidare är syftet även att ta reda på tjänstepersonernas reflektioner kring arbetet. Det teoretiska perspektivet har varit att se hur region och kommun har arbetat för att stärka tilliten utifrån teorin om socialt kapital och effektiva institutioner. För att ta reda på detta har fyra intervjuer skett med företrädare för regionen och kommunen för att få olika synfallsvinklar. Resultatet visade att insatser som införts för att öka vaccinationsgraden har varit med fokus på information och kommunikation med målgruppen där personer med kultur- och språkkompetenser har varit på plats i dessa områden för att informera och skapa tillit. Både region och kommun har skapat arbetsgrupper som arbetar med dessa frågor för att hjälpas åt i ett samverkansprojekt. Regionen anlitade även mobila vaccinatörer som skulle finnas på plats i dessa områden. Respondenternas reflektioner av arbetet var att de varit nöjda med sina insatser men de har även stött på vissa hinder som till exempel tidsbrist och att de mobila vaccinatörerna upphörde att vaccinera under en viss tid. / The corona pandemic took the world by storm and with it, vaccination against the virus became a fact. In Gothenburg, differences were shown in statistics on who was vaccinated, where a distinct group that had a lower vaccination rate than the others were living in particularly vulnerable areas that are characterized by a socio-economic vulnerability. It has also been established that socio-economically vulnerable groups suffer a greater risk of becoming infected and also dying from covid-19 than other social groups. Therefore, this qualitative study was done with a focus on seeing what the Västra Götaland region is together with the City of Gothenburg has implemented measures to increase the vaccination rate in these areas. The purpose of this qualitative study was thus to identify which efforts have been made, but also to find out why the efforts were considered necessary. Furthermore, the purpose is also to find out the employees' reflections on the work. The theoretical perspective has been to see how the region and municipality have worked to strengthen trust from outside the theory of social capital and effective institutions. To find out, four interviews were conducted with representatives of the region and the municipality to get different points of view. The results showed that efforts introduced to increase the vaccination rate have focused on information and communication with the target group, where people with cultural and language skills have been in place in these areas to inform and create trust. Both the region and the municipality have created working groups that work with these issues to help in a collaborative project. The region also hired mobile vaccinators who would be on site in these areas. The respondents' reflections on the work were that they were satisfied with their efforts, but they have also encountered certain obstacles such as lack of time and that the mobile vaccinators stopped vaccinating for a certain period of time.

Den offentliga sektorn utgör en stor del av Sveriges ekonomi. Sektorn präglas av ständigt hårdare krav från både politiker och allmänheten. Mellanchefer inom den offentliga sektorn har huvudrollen i att arbeta med dessa krav. Studier kring mellanchefers roll i offentliga verksamheter är begränsade. Denna studien handlar om hur mellanchefer beskriver deras ledarskap och om de har någon betydelse för den offentliga förvaltning. Grundad i en hermeneutisk metod syftar studien till att tolka, förstå och förmedla mellanchefers upplevelser. Studien har en induktiv ansats för att skapa och öka förståelse kring ledarskapsbeteenden samt dess betydelse inom den offentliga sektorn genom att utgå ifrån empirisk data och kvalitativa samtal. Undersökningen visar att mellanchefer förespråkar en viss situationsanpassning, men även att de ser sig själva som förebilder gentemot deras medarbetare. Via integrering och etablerat förtroende från medarbetare kan mellanchefer påverka styrning i den offentliga verksamheten. / The public sector makes up a large part of Sweden's economy. The sector is characterized by ever tougher demands from both politicians and the public. Middle managers in the public sector have the main role in working with these requirements. Studies on the role of middle managers in public enterprises are limited. This study is about how middle managers describe their leadership and whether they have any significance for the public administration. Based on a hermeneutic method, the study aims to interpret, understand and convey the experiences of middle managers. The study has an inductive approach to create and increase understanding of leadership behaviors and its importance in the public sector by starting from empirical data and qualitative dialogs. The survey shows that middle managers advocate a certain adaptation to the situation, but also that they see themselves as role models for their employees. Through integration and established trust from employees, middle managers can influence governance in the public sector.

Syftet med denna studie är att undersöka om mänskliga rättigheter, närmare bestämt jämställdhet, inkludering och icke-diskriminering, implementeras av svenska myndigheter på lokal nivå. Uppsatsen är en fallstudie som undersöker hur Jönköpings Kommun arbetar med frågor om mänskliga rättigheter för att ge en bild av arbetet och samarbetet mellan regering och myndighet. Studien genomfördes med hjälp av semi strukturerade intervjuer med fyra representanter från statliga och kommunala myndigheter i Jönköping där vi träffat individer som arbetar med dessa delar. Resultatet visar att det grundläggande arbete myndigheterna bedriver inom området mänskliga rättigheter och den genomgripande effekten av detta arbete, vilket framgår av alla myndigheter i vår studie. I slutsatsen dras det att det finns rättighetsbaserat arbete hos de myndigheter, vilket antyder en motiverande aktivitet gentemot offentliga verksamheters arbetsplatser och mänskliga rättigheter. Arbetet har påvisat en struktur och strategi som påbörjar internationellt och rör sig mot det nationella och slutligen kommunala. / The purpose of this study is to investigate whether human rights, more specifically equality, inclusion, and non-discrimination, are implemented by Swedish authorities at the local level. The essay is a case study that examines how Jönköping municipality works with issues of human rights in the local government authorities in Sweden in practice to give a picture of the work and cooperation between the government and the authority. We have used qualitative methods and had interviews with four representatives from state and municipal authorities in Jönköping where we have met individuals who work with these parts. In our results, we have drawn attention to the basic work the authorities carry out in the area of human rights and the pervasive effect of this work, which is evident in all the authorities in our study. We have been able to conclude that there is rights-based work in the authorities we have worked with, which is in line with the principles, laws, and regulations that the Swedish state has worked on together with the authorities.

Studien undersöker hur kommunala tjänstemän, som arbetar med tillsyn av fristående förskolor, genomför tillsynen och om lojalitetskonflikter uppstår i deras arbete relaterat till demokrati-, rättssäkerhets-, effektivitets- och professionsvärden. Syftet med studien är att, genom intervjuer med totalt 17 tjänstemän, öka den empiriska kunskapen om två relativt outforskade delar av den kommunalaförvaltningen: tjänstemäns uppfattningar om lojalitetskonflikter och kommuners tillsyn av fristående förskolor. Resultaten visar att sättet tillsynen genomförs i stort följer samma process i alla intervjuade kommuner och att tillsynsstilen kännetecknas av föranmälda besök, med fokus på rådgivning och dialog snarare än formella sanktioner. Dock finns skillnader i kommunernas bedömningar, vilket väcker frågor om huruvida förskolorna behandlas lika i tillsynen. Vidare betonar de intervjuade tjänstemännen värdet lydnad inför lag och menar att de generellt inte upplever lojalitetskonflikter. Däremot ser många av dem principiella problem och potentiella konfliktområden kopplat till sitt arbete. De lojalitetskonflikter som främst har identifierats rör värdena lydnad inför lag och lojalitet till överordnad respektive hänsyn till samhällsmedlemmar. Avsaknaden av lojalitetskonflikter kan förklaras av den tillsynsstil som används, som fokuserar på dialog, och det faktum att förskolorna generellt anses ha hög kvalitet enligt de intervjuade tjänstemännen. Båda dessa faktorer kan göra det mindre sannolikt att lojalitetskonflikter uppstår, men andra faktorer diskuteras också i uppsatsen. / This thesis investigates how municipal civil servants, working with inspection of private preschools, conduct their work and whether loyalty conflicts arise relating to values of democracy, rule of law, efficiency, and professionalism. Through interviews with 17 civil servants, the aim of the study is to increase the empirical knowledge about two relatively unchartered parts of municipal administration: civil servants’ perception of loyalty conflicts and municipalities’ inspection of private preschools. The study finds that how the inspection is conducted largely follows the same process in all the interviewed municipalities and that the inspection style is characterized by scheduled visits, focusing on counseling and dialogue rather than formal sanctions. However, there are differences between the municipalities regarding their assessments, which raises questions about whether different preschools are treated equally. Furthermore, the interviewees emphasize the value obedience to the law and say that they do not generally experience conflicts of loyalty. However, many find that there are fundamental or theoretical issues and possible conflicts relating to their work. The loyalty conflicts that are found in the study are mainly identified as conflicts between the values obedience to the law, loyalty to superiors and consideration of community members. The lack of experienced conflict may be explained by the style of inspection being used, which focuses on dialogue and finding consensus, and the fact that the preschools generally are of high quality according to the interviewed civil servants. Both factors make it less likely that conflicts regarding the aforementioned values arise, but other factors are also discussed.

Sweden has historically been perceived as a country free from corruption. However, Swedish municipalities break this perception and appear to be more susceptible to corruption than our nordic neighbors’. Public procurement processes are one factor that has gained traction in the wider research domain as an area of potential risk. Public procurement processes are prone to corrupt behavior, since they not only entail large financial stakes, but also foster interactions between public and private actors. Therefore, this study intends to investigate the relationship between public procurement and corruption in the context of Swedish municipalities. This is the focal point of this study, but it also addresses other potential factors that previous literature assumes either increase or decrease corruption, such as population size, female representation, media coverage, operational size, and educational level. This study also aims to analyze complementary methods for measuring corruption. The effect that public procurements have on corruption is estimated by analyzing previously scientific literature, collecting procurement data, and utilizing a municipal corruption index, created with the help of a dataset from Statskontoret, which has not yet been released publicly. The additional variables are analyzed in a similar manner, to deduce their respective effects. The study presents results based on bivariate and multiple regression analyses that indicate a positive correlation between public procurement and corruption.

Människans krav på att själv få bestämma över sina intressen och angelägenheter har gamla anor. Kampen mellan centralmakt och lokalmakt går att finna redan under medeltiden. För att den tveeggade relationen mellan politik och offentlig förvaltning ska fungera väl så är det av essentiell betydelse att dessa demokratiska organ i stor utsträckning verkar i symbios. Detta ställer inte bara kompetenskrav på de tjänstemän som utgör den offentliga förvaltningen. Det är likaså av essentiell betydelse att samarbetet mellan styrande organ och verkställande organ kan kommunicera väl, samt fattar rättssäkra och demokratiska beslut innan de förankras i befolkningen. Oavsett innebär den dikotomiska uppdelningen mellan politik och förvaltning ett stort ansvar för de som ska förvalta politikens förtroende, och ett stort ansvar gällande medborgarnas förtroende och offentlig legitimitet. I denna studie granskas hur tjänstemän på kommunal nivå uppfattar statlig styrning och kommunal styrning. Idéen är sprungen ur tidigare forskning som påvisar att kommunala tjänstemän tycker att de besitter bäst förmåga att tolka och implementera politiska beslut i jämförelse med kommunen. De tycker också i större utsträckning att staten besitter högre grad av legitimitet att styra i jämförelse med den egna kommunen med hänvisning till professionalism och kompetens. Vad den tidigare forskningen dock inte fokuserar på är vilka värden som ligger till grund för tjänstemännens uppfattningar, varpå denna studie syftar till att expandera förståelsen och kunskapen inom detta vetenskapliga fält. Studien använder sig av kvalitativ metod genom intervjuer för att kartlägga vilken form av styrning som de tillfrågade tjänstemännen föredrar samt vilka värden som ligger till grund för deras lojalitet. Studiens resultat visar att ju närmare den lokalpolitiska maktens kärna som de tillfrågade tjänstemännen befinner sig, desto större är benägenheten att föredra kommunal styrning. De tillfrågade tjänstemännen som verkade längre ifrån den lokalpolitiska maktens kärna, det vill säga de tjänstemän som verkade närmare medborgarna, var mer benägna att föredra statlig styrning. Författarna till denna uppsats har från start haft som mål att bidra med kunskap inom ett vetenskapligt område som till stor del är outforskat. Vi hoppas att denna studie har nyanserat perspektiv på politisk styrning och hur förvaltningshierarkin kan påverka de offentliga tjänstemännens uppfattningar beroende på deras position, befogenheter och handlingsutrymme inom ramen för deras profession.

Denna uppsats utforskar förändringar i styrning och ledning inom svensk offentlig förvaltning, med särskilt fokus på ansvarsprincipen i kontexten kring krishantering. Genom en narrativ analys av Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps policydokument undersöks hur ansvarsprincipen har formulerats och utvecklats under perioden 2014 till 2024. Resultaten visar att ansvarsprincipen har genomgått betydande förändringar. Före Covid-19-pandemin präglades den svenska förvaltningen av decentralisering och ett starkt fokus på kommunalt självstyre. Pandemin blottade dock allvarliga brister i denna modell, såsom fragmentering, bristande samordning och otydlig ansvarsfördelning. Studien identifierar att under pandemin och andra kriser har det funnits en ökad betoning på samverkan och tydligare ansvarsfördelning. MSB:s roll som samordnande myndighet har blivit alltmer central, med ett starkare fokus på att bygga resiliens och effektiv krisberedskap. Trots detta kvarstår utmaningar, särskilt när det gäller att implementera en mer integrerad och adaptiv styrningsmodell som kan hantera framtida kriser effektivt. Slutsatsen är att en effektiv krishantering inom svensk offentlig förvaltning kräver en balanserad integration av både centraliserade och decentraliserade styrningsmodeller. En sådan balanserad modell innebär en tydlig ansvarstagande nationell strategi, där både formella strukturer och institutioner samt bredare processer för styrning inkluderas. Detta gör det möjligt att bättre hantera komplexa och varierande kriser genom att utnyttja fördelarna med både samordning och flexibilitet. Trots att samhällsfrågor har blivit alltmer komplexa och kräver ökad expertis, kvarstår statens roll som central. Detta innebär att en blandad modell av styrning är nödvändig för att möta samtidens utmaningar effektivt genom att säkerställa en omfattande och inkluderande styrning. / This thesis explores changes in governance and management within Swedish public administration, with a particular focus on the principle of responsibility in the context of crisis management. Through a narrative analysis of the Swedish Civil Contingencies Agency's (MSB)policy documents, the formulation and evolution of the responsibility principle from 2014 to 2024 are examined. The results show that the responsibility principle has undergone significant changes. Prior to the Covid-19 pandemic, Swedish administration was characterized by decentralization and a strong focus on municipal self-governance. However, the pandemic exposed serious flaws in this model, such as fragmentation, lack of coordination, and unclear allocation of responsibilities. The study identifies that during the pandemic and other crises, there has been an increased emphasis on collaboration and clearer allocation of responsibilities. MSB's role as a coordinating authority has become increasingly central, with a stronger focus on building resilience and effective crisis preparedness. Despite this, challenges remain, particularly in implementing a more integrated and adaptive governance model capable of effectively managing future crises. The conclusion is that effective crisis management within Swedish public administration requires a balanced integration of both centralized and decentralized governance models. Such a balanced model entails a clear, responsible national strategy that includes both formal structures and institutions as well as broader governance processes. This approach enables better handling of complex and varied crises by leveraging the advantages of both coordination and flexibility. Although societal issues have become increasingly complex and require greater expertise, the state's role remains central. This implies that a mixed model of governance is necessary to effectively address contemporary challenges by ensuring comprehensive and inclusive governance.

During the last decades, there has been a shift towards two opposite political tendencies. On the one side, a focus on economical values has increased, and on the other side there is more focus on democratic values like gender equality. A common solution on a municipal level is to appoint intersectoral strategist to work cross sectorial to mainstream a gender perspective into every sector. The strategist’s unique positions are yet rarely explored. The focus of this essay is to explore the strategist’s professional position on an organisational- and sociology angle. The essay takes a phenomenological stand, and some interviews with local level strategists explore the position. The questions in focus in response to which public sector tendencies the profession emerged, what kind of discretion are characteristic for the strategists? According to the result, strategists can be seen as a pre-profession – that is a profession on the coming. The profession as such has emerged in accordance to the opposite political trends that emerged in governing (or governance) the public administration, where horizontal perspectives are supposedly mainstreamed into organisations with mainly vertical governing. The strategist’s responsibilities and discretion differs, even though a certain degree of discretion is necessary for the profession as such. In this discretion, different ways to undo gender are explored by the strategists. That is mainly done in the horizontal processes.

The purpose of the thesis is to understand and analyze the present situation of gender equality in politics in the Philippines, investigate women's opportunities to be politically active and to exercise political influence. Finally find out if there is a difference in horizontal and vertical positions between women's and men's representation in politics and investigate further possibilities and problems that might be associated with women's political representation in the Philippines. The empirical material for this thesis has been gathered through qualitative interviews with male and female politicians from Manila, the capital of the Philippines. The theoretical framework is divided into different parts which are used to analyse various points from the empirical material. In this chapter, we included theories about differences between gender experiences and why women should be politically active. As well as the meaning of an overrepresentation of a certain group in politics and the possible reasons to women’s underrepresentation in politics as well as the arguments about women's presence in politics, and also the horizontal and vertical segregations. To analyse the empirics from a theoretical point of view, we have divided the results into three sub-categories which are the respondents' attitude to the present situation of gender equality in politics, women's opportunities to be politically active and to make political influence and the horizontal or vertical divisions between women and men's positions in politics.  The results from this thesis shows that women are as competent as men in the political field, and they have a lot of experiences to contribute with in politics that benefit all the citizens, but it is easier for women to come in politics if they are a part of a political clan. But these women, who replace their family members, usually pursue those members’ decision, but do not act according to their own will.