Syftet med denna uppsats var att undersöka om det är möjligt att förutse var de okända fångstgropar befinner sig i landskapet med hjälp av karaktärsdragen från de kända lämningarna. Målet med detta arbete är att identifiera och registrera okända fångstgropar för att skydda dem från att skadas av skogsbruket. Denna studie förhåller sig till ett undersökningsområde (kommunerna Karlskoga och Degerfors) men diskuterar även andra fångstgropar i Sverige. Under detta arbete har de kända fångstgroparna nyttjats på flera olika sätt; med hjälp av terrängskuggning granskades området vid fångstgroparna i syfte att se om det fanns ytterligare gropar i närheten samt att studera hur en grop kunde synas i terrängskuggningen. Sedan fältbesöktes de kända fångstgroparna för att kunna sammanställa deras karaktärsdrag och med hjälp av detta, samt tidigare forskning och kartanalyser kunde fem karaktärsdrag uppmärksammas. I slutändan upptäcktes åtta okända fångstgropar, varav tre är kvalitetssäkrade av Ulf Eriksson, arkeolog på Skogsstyrelsen och är/kommer bli registrerade i Kulturmiljöregistret. Uppsatsen diskuterar också det nuvarande kunskapsläget om fångstgropar till olika bytesdjur, samt jakt- och fångstmetoderna vargskall och varggård. Detta har dessvärre inte kunnat nå en slutsats då det fanns alldeles för många osäkra faktorer i tidigare forskning som påverkade uppsatsen negativt. / This paper aims to investigate whether it is possible to predict the location of the unknown pits in the landscape using the characteristics of the known remains. The goal of this work is to identify and register unknown pitfalls to protect them from being damaged by forestry. This study relates to an investigation area (the municipalities of Karlskoga and Degerfors) but also discusses other catch pits in Sweden. During this work, the known catch pits have been used in several different ways; with the help of terrain shading, the area at the trapping pits was examined to see if there were additional pits nearby and to study how a pit could be seen in the terrain shading. The known trapping pits were then visited in the field to be able to compile their characteristics. With the help of previous research and map analyses, five characteristics could be noticed. In the end, seven unknown trap pits were discovered, three of which are quality assured by Ulf Eriksson, archaeologist at the Swedish Forest Agency. The thesis also discusses the current state of knowledge about trapping pits for various prey animals, as well as the hunting and trapping methods wolf hunting and wolf enclosure. Unfortunately, this has not been able to reach a conclusion as too many uncertain factors in previous research affected the essay negatively.

The study examines the occurrence of children born out of wedlock in four parishes belonging to the current Karlskrona municipality during the period 1875–1925. The parishes surveyed are Fridlevstad, Rödeby, Tving and Karlskrona city-parish. The period is divided into two parts where the first includes the years 1875–1890 and the second part includes the years 1910–1925. The proportion of children with unknown/known fathers, the mothers' occupations, the fathers' occupations, and the mothers' age are also used as survey variables. The proportion of known fathers increases significantly between the study periods, which could be explained by a reduced internal social control, while the study shows that the introduction of a child welfare officer in 1918 resulted in an increased proportion of known fathers. The mothers' occupational designations change between the periods, for example, the proportion of maids decreases while other occupations are added. In the city-parish, professions such as washerwoman and waitress are added during the second period. The proportion of women working in the industry also increases between the survey periods. The increased proportion of professions, especially in the city-parish, could be linked to the demographic transition. As more people settle in a city, new needs emerge and thus also new occupational categories. The age of the mothers decreases between the study periods. When it comes to class affiliation, it can be noted that most of the fathers and mothers belonged to the working class. However, the proportion of fathers belonging to the middle class was higher than the proportion of mothers belonging to the middle class.

The ever-growing demand of wireless traffic poses a challenge for current cellular networks. Each new generation must find new ways to boost the network capacity and spectral efficiency (SE) per device. A pillar of 5G is massive multiple-input-multiple-output (MIMO) technology. Through utilizing a large number of antennas at each transmitting node, massive MIMO has the ability to multiplex several user equipments (UEs) on the same time-frequency resources via spatial multiplexing. Looking beyond 5G, cell-free massive MIMO has attracted a lot of attention for its ability to utilize spatial macro diversity and higher resilience to interference. The cell-free architecture is based on a large number of distributed access points (APs) jointly serving the UEs within a coverage area without creating artificial cell boundaries. It provides a promising solution that is focused on delivering uniform service quality throughout the mobile network. The main challenges of the cell-free network architecture lie in the computational complexity for signal processing and the huge fronthaul requirements for information exchange among the APs. In this thesis, we tackle some of the inherent problems of the cell-free network architecture by providing distributed solutions to the power allocation and mobility management problems. We then introduce a new method for characterizing unknown interference in wireless networks. For the problem of power allocation, a distributed learning-based solution that provides a good trade-off between SE performance and applicability for implementation in large-scale networks is developed with reduced fronthaul requirements and computational complexity. The problem is divided in a way that enables each AP (or group of APs) to separately decide on the power coefficients to the UEs based on the locally available information at the AP without exchanging information with the other APs, however, still attempting to achieve a network wide optimization objective.  Regarding mobility management, a handover procedure is devised for updating the serving sets of APs and assigned pilot to each UE in a dynamic scenario considering UE mobility. The algorithm is tailored to reduce the required number of handovers per UE and changes in pilot assignment. Numerical results show that our proposed solution identifies the essential refinements since it can deliver comparable SE to the case when the AP-UE association is completely redone. Finally, we developed a new technique based on a Bayesian approach to model the distribution of the unknown interference arising from scheduling variations in neighbouring cells. The method is shown to provide accurate modelling for the unknown interference power and an effective tool for robust rate allocation in the uplink with a guaranteed target outage performance. / Den ständigt växande efterfrågan på trådlös datatrafik är en stor utmaning för dagens mobilnät. Varje ny nätgeneration måste hitta nya sätt att öka den totala kapaciteten och spektraleffektiviteten (SE) per uppkopplad enhet. En pelare i 5G är massiv-MIMO-teknik (multiple-input-multiple-output). Genom att använda ett stort antal antenner på varje mobilmast har massiv MIMO förmågan att kommunicera med flera användarutrustningar (eng. user equipment, UE) på samma tid/frekvensresurser via så kallad rumslig multiplexing. Om man ser bortom 5G-tekniken så har cellfri massiv-MIMO väckt stort intresse tack vare sin förmåga att utnyttja rumslig makrodiversitet för att förbättra täckningen och uppnå högre motståndskraft mot störningar. Den cellfria arkitekturen bygger på att ha ett stort antal distribuerade accesspunkter (AP) som gemensamt serverar UE:erna inom ett täckningsområde utan att dela upp området konstgjorda celler. Detta är en lovande lösning som är fokuserad på att leverera enhetliga datahastigheter i hela mobilnätet. De största forskningsutmaningarna med den cellfria nätverksarkitekturen ligger i beräkningskomplexiteten för signalbehandling och de enorma kraven på fronthaul-kablarna som möjliggör informationsutbyte mellan AP:erna. I den här avhandlingen löser vi några av de grundläggande utmaningarna med den cellfria nätverksarkitekturen genom att tillhandahålla distribuerade algoritmlösningar på problem relaterade till signaleffektreglering och mobilitetshantering. Vi introducerar sedan en ny metod för att karakterisera okända störningar i trådlösa nätverk. När det gäller signaleffektreglering så utvecklas en distribuerad inlärnings-baserad metod som ger en bra avvägning mellan SE-prestanda och tillämpbarhet för implementering i storskaliga cellfria nätverk med reducerade fronthaulkrav och lägre beräkningskomplexitet. Lösningen är uppdelat på ett sätt som gör det möjligt för varje AP (eller grupp av AP) att separat besluta om effektkoefficienterna relaterade till varje UE baserat på den lokalt tillgängliga informationen vid AP:n utan att utbyta information med de andra AP:erna, men ändå försöka uppnå ett nätverksomfattande optimeringsmål. När det gäller mobilitetshantering utformas en överlämningsprocedur som dynamiskt uppdaterar vilken uppsättning av AP:er som servar en viss UE och vilken pilotsekvens som används när den rör sig över täckningsområdet. Algoritmen är skräddarsydd för att minska antalet överlämningar per UE och förändringar i pilottilldelningen. Numeriska resultat visar att vår föreslagna lösning identifierar de väsentliga förfiningarna eftersom den kan leverera jämförbar SE som när AP-UE-associationen görs om helt och hållet. Slutligen utvecklade vi en ny Bayesiansk metod för att modellera den statistiska fördelningen av de okända störningarna som uppstår på grund av schemaläggningsvariationer i närliggande celler. Metoden har visat sig ge en korrekt modell av den okända störningseffekten och är ett effektivt verktyg för robust SE-allokering i upplänken med en garanterad maximal avbrottsnivå. / <p>QC 20230503</p>