Global ETD Search

1	Omöjlighetsläran i svensk rätt / The principle of initial impossibility in Swedish law Möller, Maria January 2003 (has links) Avtalsrätten vilar på principen att avtal skall hållas. Den som vägrar att uppfylla sitt avtalslöfte kan tvingas att fullgöra sina skyldigheter och betala skadestånd genom tvångsåtgärder av myndighet. Men precis som för principer i allmänhet, så har även denna princip ett flertal undantag. En teoretisk motivering för att befrias från en avtalsförpliktelse är den tyska Omöjlighetsläran som växt fram på grundval av den romerska rättsgrundsatsen - impossibilum nulla obligatio est. Denna lära förespråkar attvid förekomst av objektiv ursprunglig omöjlighet, dvs. avtalsprestationen har ända sedan avtalsingåendet varit omöjligt att fullgöra för alla och envar i gäldenärens ställning, skall avtalet anses som ogiltigt. Detta medför även att gäldenären befrias från skyldigheten att fullgöra avtalsprestationen ifråga, och vid en eventuell kännedom om omöjligheten, endast behöver ersätta motpartens negativa kontraltsintresse. Omöjlighetsläran sägs ha legat till grund för dröjsmålsreglerna i 1905 års köplag. Vid en analysering av dessa regler framkommer däremot att det snarare rör sig om en sammanblandning av Omöjlighetsläran och den till viss del snarlika läran om Force majeure. Omöjlighetslärans betydelse inom svensk rätt kom sedan att förändras dramatiskt i och med införandet av den nya köplagen 1990. Läran kritiserades som alltför sträng med sitt krav på absolut och objektiv omöjlighet. Denna uppsats försöker emellertid avslutningsvis påvisa att det fortfarande finns ett behov och användningsområde för Omöjlighetsläran i framtida svensk rätt i form av en oskriven kontraktsrättslig princip. Law Omöjlighetsläran objektiv omöjlighet ursprunglig omöjlighet absolut omöjlighet Force majeure Förutsättningsläran RÄTTSVETENSKAP/JURIDIK LAW/JURISPRUDENCE RÄTTSVETENSKAP/JURIDIK
2	Omöjlighetsläran i svensk rätt / The principle of initial impossibility in Swedish law Möller, Maria January 2003 (has links) <p>Avtalsrätten vilar på principen att avtal skall hållas. Den som vägrar att uppfylla sitt avtalslöfte kan tvingas att fullgöra sina skyldigheter och betala skadestånd genom tvångsåtgärder av myndighet. Men precis som för principer i allmänhet, så har även denna princip ett flertal undantag. En teoretisk motivering för att befrias från en avtalsförpliktelse är den tyska Omöjlighetsläran som växt fram på grundval av den romerska rättsgrundsatsen - impossibilum nulla obligatio est. Denna lära förespråkar attvid förekomst av objektiv ursprunglig omöjlighet, dvs. avtalsprestationen har ända sedan avtalsingåendet varit omöjligt att fullgöra för alla och envar i gäldenärens ställning, skall avtalet anses som ogiltigt. Detta medför även att gäldenären befrias från skyldigheten att fullgöra avtalsprestationen ifråga, och vid en eventuell kännedom om omöjligheten, endast behöver ersätta motpartens negativa kontraltsintresse. Omöjlighetsläran sägs ha legat till grund för dröjsmålsreglerna i 1905 års köplag. Vid en analysering av dessa regler framkommer däremot att det snarare rör sig om en sammanblandning av Omöjlighetsläran och den till viss del snarlika läran om Force majeure. Omöjlighetslärans betydelse inom svensk rätt kom sedan att förändras dramatiskt i och med införandet av den nya köplagen 1990. Läran kritiserades som alltför sträng med sitt krav på absolut och objektiv omöjlighet. Denna uppsats försöker emellertid avslutningsvis påvisa att det fortfarande finns ett behov och användningsområde för Omöjlighetsläran i framtida svensk rätt i form av en oskriven kontraktsrättslig princip.</p> Law Omöjlighetsläran objektiv omöjlighet ursprunglig omöjlighet absolut omöjlighet Force majeure Förutsättningsläran RÄTTSVETENSKAP/JURIDIK LAW/JURISPRUDENCE RÄTTSVETENSKAP/JURIDIK
3	Trösklar : Ett samtal om kronotopia och kroppar i en konstnärlig praktik Yasdani, Sarah Maria January 2020 (has links) Med utgångspunkt i min konstnärliga praktik behandlar jag begreppet kronotopi; tröskelfenomen, tidrum i relation till kroppar. Tiden tjocknar, laddar rummet och svarar på tidens rörelser. Texten ställer sig frågan hur skillnad kan fördela tid. Jag situerar mig i relation till Laura Marks såkallade haptiskta seende, Jennifer M. Barker om taktilitet samt Deleuze och Merleau-Pontys arbeten om varseblivning, med en förhoppning om att komma närmare en idé om samtidighetens omöjlighet. En samling frågor producerar genomgående språk och texten bär på möjligheten att låta oss befinna oss kvar i vissa tankeobjekt som framskrivs genom tidrummet. Det tankeobjekt som behandlas i texten är föremålet fönster. Fönstret som en tröskel, som en teknik, som ett tillstånd, som en tanke, som en kropp, som ett öga, som en perceptionsgräns, som ett språk, som en dikt, som en bok. Jag önskar sträcka ut våra intima utrymmen genom att försätta oss i ett precist tillstånd, i en förtjockad tid. Kronotopi kronotopia kropp tröskelfenomen koreografi tidrum tid trösklar skillnad spegel samtidighetens omöjlighet omorganisering fönster filosofi fantasi förtjockad tid haptisk syn perceptionsram varseblivning medvetande Arts Konst

1

Page generated in 0.0312 seconds