<p>Olika omgivningsreaktioner mot moskéer och muslimska bönelokaler har tidigare inte systematiskt undersökts i Sverige. Tidigare motsvarande studier består huvudsakligen av attitydundersökningar i befolkningen samt av fallstudier utförda i andra länder än i Sverige. Studien är en enkätundersökning som inventerar muslimska församlingars erfarenheter av omgivningens såväl negativa som positiva grannreaktioner riktade mot moskéer och muslimska bönelokaler i Sverige. Från vilka grupper har stöd respektive motstånd funnits och i vilka former? Finns det något samband med vilken typ av moské (offentlig moské eller källarlokal) samt i vilket område denna finns och grannreaktionernas art och styrka? Populationen för enkätundersökningen har utgått från ett adressregister över islamiska församlingar och föreningar i Sverige, som erhållits från Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund (SST). Resultatet visar att församlingarna anger att de har fått mest stöd från kommun och privatpersoner, och då främst i form av ekonomiska bidrag och gåvor. Vad gäller motstånd uppger en liten andel att de mött väldigt mycket motstånd då främst från media och privatpersoner. Man uppger att media ofta skriver negativt om islam. Motstånd från privatpersoner handlar ofta om olika former av hotelser och protester men det har även förekommit vandalisering mot församlingens lokal. Studien visar att inget samband finns mellan graden av motstånd och moskéns karaktär, moskéns närområde, moskéns/bönelokalens utformning, församlingens eller kommunens beskrivningar. Det har alltså inte framkommit något gemensamt mönster som rationellt kan förklara grad av motstånd. Där starkt motstånd förekommit finns kvar en lägre skattning av situationen för församlingen idag.</p>

Olika omgivningsreaktioner mot moskéer och muslimska bönelokaler har tidigare inte systematiskt undersökts i Sverige. Tidigare motsvarande studier består huvudsakligen av attitydundersökningar i befolkningen samt av fallstudier utförda i andra länder än i Sverige. Studien är en enkätundersökning som inventerar muslimska församlingars erfarenheter av omgivningens såväl negativa som positiva grannreaktioner riktade mot moskéer och muslimska bönelokaler i Sverige. Från vilka grupper har stöd respektive motstånd funnits och i vilka former? Finns det något samband med vilken typ av moské (offentlig moské eller källarlokal) samt i vilket område denna finns och grannreaktionernas art och styrka? Populationen för enkätundersökningen har utgått från ett adressregister över islamiska församlingar och föreningar i Sverige, som erhållits från Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund (SST). Resultatet visar att församlingarna anger att de har fått mest stöd från kommun och privatpersoner, och då främst i form av ekonomiska bidrag och gåvor. Vad gäller motstånd uppger en liten andel att de mött väldigt mycket motstånd då främst från media och privatpersoner. Man uppger att media ofta skriver negativt om islam. Motstånd från privatpersoner handlar ofta om olika former av hotelser och protester men det har även förekommit vandalisering mot församlingens lokal. Studien visar att inget samband finns mellan graden av motstånd och moskéns karaktär, moskéns närområde, moskéns/bönelokalens utformning, församlingens eller kommunens beskrivningar. Det har alltså inte framkommit något gemensamt mönster som rationellt kan förklara grad av motstånd. Där starkt motstånd förekommit finns kvar en lägre skattning av situationen för församlingen idag.

<p>Under många år kämpade kvinnor i Sverige för ett mera amningsfrämjande samhälle och man ville gå ifrån idén om att amma på särskilda tider. Idag framförs kritik mot att kravet på amning är ensidigt ifrån Barnavårdscentralen. Syftet med den här studien har varit att få en bild av hur dagens mödrar ser på amning. Studien har utförts med kvalitativ metod i form av intervjuer med tio kvinnor. Resultatet visar att kvinnorna är beroende av omgivningens stöd men när det handlar om mötet med barnsjuksköterskan så är ett samtal där båda är delaktiga att föredra mer än att barnsjuksköterskan enbart ska agera som en expert.</p>

Under många år kämpade kvinnor i Sverige för ett mera amningsfrämjande samhälle och man ville gå ifrån idén om att amma på särskilda tider. Idag framförs kritik mot att kravet på amning är ensidigt ifrån Barnavårdscentralen. Syftet med den här studien har varit att få en bild av hur dagens mödrar ser på amning. Studien har utförts med kvalitativ metod i form av intervjuer med tio kvinnor. Resultatet visar att kvinnorna är beroende av omgivningens stöd men när det handlar om mötet med barnsjuksköterskan så är ett samtal där båda är delaktiga att föredra mer än att barnsjuksköterskan enbart ska agera som en expert.

Denna kvalitativa textanalys tar fram och analyserar de uttryck som lärarna skriver i åtgärdsprogrammen kopplade till individen eller omgivningen. Syftet är att undersöka vad läraren skriver ifråga om vem som är den s k problembäraren i varje ärende och hur åtgärderna utformas efter detta.  En skola för alla är ett uttryck som myntades redan år 1980 och innebär att alla elever har rätt till likvärdig utbildning efter individuella behov och förutsättningar. Detta uttryck innebär också att skolan inte ska försöka anpassa eleven efter omgivningen utan istället anpassa omgivningen efter eleven. Tidigare forskning visar på att det varit för stort fokus på individen i arbetet med åtgärdsprogrammen.  Vi valde textanalysen som metod eftersom vi var intresserade av att se vad läraren skrev. Vi samlade in tio åtgärdsprogram från tre enheter och tolkade uttrycken läraren använde i dokumenten. Ifrån den tidigare forskningen har vi lyft fram vikten av att se till helheten, både individ och omgivning, och också de faktorer som är gynnsamma för lärandet såsom kommunikation, elevinflytande, elevnära undervisning och inkludering.  Vårt resultat visade på ett övervägande individfokus i de åtgärdsprogram vi studerat. Elevens eget ansvar är stort och många gånger är åtgärderna uteslutande på individnivå helt utan att hänsyn tagits till omliggande faktorer. Dock finns små tendenser till utveckling mot ett större fokus på den kontext eleven befinner sig i då vi i enstaka fall kunnat hitta uttryck för att läraren har insikt i omgivningens påverkan.

Studiens syfte är att undersöka unga mammors erfarenheter av omgivningens attityder mot ett ungt föräldraskap och hur det påverkat dem. Intervjupersonerna är mödrar som fick barn eller blev gravida innan de fyllt 20 år. Resultaten visar att de flesta mödrar på något vis möts av negativitet till sin ålder och mödraskapet från sin omgivning. Negativiteten kommer till största del från den egna familjen där mamman blir ifrågasatt om hon klarar av ett barn och ifrån andra äldre mödrar rörande deras uppfostring av barnen. Negativiteten är dock inget som påverkar dem märkbart utan de lär sig att hantera motgångar och att vända det negativa till något positivt. Alla hade dock en positiv upplevelse av mötet med socialtjänsten.

Syftet med studien var att undersöka hur individer, som fått en ADHD-diagnos i vuxen ålder, idag beskriver sin och omgivningens interaktion under livets gång, i huvudsak med fokus på självbild. Studiens datainsamlingsmetod var semistrukturerade intervjuer. Under bearbetningen av intervjumaterialet skapades ett övergripande tema kallat självbild, omgivning &amp; ADHD. Materialet har även brytits ner i kategorier och underkategorier. Resutatet analyserades med utgångspunkt i George Herbert Mead och Herbert Blumers symboliska interaktionism samt Erving Goffmans teoribildning om Stigma. Resultatet visar att alla informanter sett det som övervägande positivt att få diagnosen ADHD och att alla var öppna med att prata om sin ADHD-diagnos med andra. Resultatet visar även att alla känt sig "dumma" under uppväxten samt att skolmiljön inte varit anpassad för dem. Samtliga beskrev att de som barn varit utfrysta eller mobbade. Alla pratade även om att de under barndomen varit jobbiga, stökiga eller bråkiga. Informanterna beskrev att de hade behövt hjälp tidigare i livet. De beskrev också en förbättrad självkänsla i vuxen ålder i koppling till någonting de åstadkommit i sitt liv. Informanterna pratade även om negativa upplevelser av bemötande från myndigheter. Upplevelserna och bemötandet var på olika vis kopplade till deras ADHD.

Syftet med studien var att undersöka distriktlagstränarnas syn på hur ungdomar i J/H förbereds tekniskt, taktiskt och socialt för att spela fotboll på elitnivå samt förslag på förändringar för att uppnå högre resultat. Metod: Fyra distriktstränare för pojkar och flickor i J/H intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Genom innehållsanalys kondenserades svaren för att korta ner intervjun men samtidigt behålla kärnan i budskapet. Intervjuerna innehöll fem teman talang, tidiga avhopp från fotbollen, budskap/lärande, omgivning och satsning mot elit. Resultatet från studien visade att talang är subjektivt och svårt att definiera. Tränarens roll är av stor betydelse för spelarnas utveckling och det är viktigt att se, höra och bekräfta varje individ i ett lag. Fotboll i barn och ungdomsår ska fokusera på individuell utveckling och prestation och inte resultat. Konklusion: För att ungdomsspelare skall fortsätta sin utveckling och ta steget till elitfotboll i J/H krävs det utbildade tränare, en bra förståelse för vad som krävs att bli elitspelare och att spelaren underkastar sig en stor mängd träning.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hurorganisationer som arbetar med jämställdhet förhåller sig till feminism. Vidare var det även av intresse för oss att se hur de valda organisationernas begreppsdiskussioner kring feminism och jämställdhet hängde ihop med hur man inom organisationerna förhöll sigtilltitulering och marknadsföring. De teoretiska utgångspunkter vi hade var institutionell teori, intersektionalitet och tidigare forskning som berörde feministisk titulering och marknadsföring. Då vi samlade in vår empiri använde vi oss av ett kvalitativt angreppssätt och utförde semistrukturerade intervjuer med sju respondenter som representerarfem organisationer. Dessa organisationer valde vi med hjälp av ett målstyrt urval där vi hade som krav att de uttryckligen skulle arbeta med jämställdhet.De huvudsakliga resultaten studien visade var att det inte finns några direkt enhetliga åsikter om vare sig de begrepp som diskuterades eller titulering och marknadsföring kopplat till feminism. Detta varken mellan organisationerna och framförallt inte inom dem. Vad gäller omgivningen verkar Umeå som stad att organisera sig i, enligt respondenterna, vara en öppen och tolerant stad.

Bakgrund: I sjukgymnastik med ett beteendemedicinskt perspektiv beaktas bland annat sociala omgivningsfaktorers betydelse för patientens rörelsebeteende. Till social omgivning hör exempelvis människor i ens närhet, samhällsstrukturer, normer och attityder. Sociala omgivningsfaktorer ingår i Socialkognitiv teori (SCT) som beskriver interaktionen mellan individ, beteende och omgivning.   Syfte: Att undersöka hur sjukgymnaster på en klinik i Bangkok, Thailand, uppfattade och beaktade sociala omgivningsfaktorer vid undersökning, analys och behandling av patienters problem.   Metod: Studien var en kvalitativ tvärsnittsstudie med deskriptiv design. Ett bekvämlighetsurval om fem informanter och semistrukturerade intervjuer användes. Databearbetningen utfördes med en kvalitativ innehållsanalys. Utifrån transkriberingarna togs meningsbärande enheter fram som utvecklades till koder och delades in i kategorier.   Resultat: Under intervjuerna berättade informanterna hur de använde sig av kunskapen om sociala omgivningsfaktorer i undersökning, analys och behandling av patienters problem. De faktorer som främst togs upp var familjens, arbetets och ekonomins betydelse. Informanterna visade en osäkerhet gällande begreppet sociala omgivningsfaktorer, men det framkom att de hade en uppfattning kring vad begreppet kunde innebära.   Slutsats: Resultatet visade på att informanterna tog viss hänsyn till sociala omgivningsfaktorers betydelse i det sjukgymnastiska arbetet med patienter. Informanternas uppfattning av betydelsen av sociala omgivningsfaktorer kunde kopplas till begrepp inom SCT.