Osämja mellan människan och rovdjuren har funnits sedan vi slutade jaga och började bruka jorden och bedriva lantbruk. En av de absolut viktigaste faktorerna som bestämmer vart en art förekommer, hur stark en stam är och hur den förändras över tiden, är predation. I svensk historia har både rådjurs (Capreolus capreolus) och rödräven (Vulpes vulpes) båda populationer varit nära nationell utrotning. Syftet med uppsatsen är att ta reda på om räven har någon påverkan på rådjurspopulationen. Detta görs genom att analysera avskjutningsstatistik från viltdata.nu i tre olika län med liknande klimat och innehåller samma arter av predatorer. Analysen gjordes med korrelationsanalys. Dock var det inget utav resultaten som visade någon signifikans. Dessa olika resultat i de olika län tyder på att det finns andra faktorer än räven som påverkar rådjurspopulationen. / A conflict between humans and predators has existed since man stopped hunting and started with agriculture instead. We know today that one of the most important factors influencing the distribution and abundance of a species is predation. Over the last two? centuries, both the roe deer (Capreolus capreolus) population and the red fox (Vulpes vulpes) population have been very close to extinction in Sweden. The purpose of this study was to determine if the red fox population affects the roe deer population. This was done by analyzing hunting statistics from viltdata.nu in three different regions with similar climate and with the same type of carnivores. The analysis was performed using correlation analysis. None of the relationships between roe deer and the fox in the three different areas was significant. This indicates that there are factors other than predation by fox that influence the deer population.

Bakgrund Det finns många olika motiv till att individer väljer att äta växtbaserat. De främsta motiven är egenhälsan och etiska aspekter i form av djurrätt, men även minskad klimatpåverkan. Den största barriären till att övergå till en mer växtbaserad kosthållning är informationsbrist om kosthållningen. Näringsinnehållet skiljer sig mellan mejeriprodukter och växtbaserade alternativ, vilket kan leda till brister om mejeriprodukter helt eller delvis utesluts ur kosten. Syfte Syftet med studien var att undersöka skillnader i attityd och kunskap om mejeriprodukter kontra växtbaserade alternativ hos unga vuxna i åldrarna 18–30 år. Metod Studien var kvantitativt designad och genomfördes via webbenkät i september 2020 med 125 deltagare. Enkäten innehöll bakgrundsfrågor, kunskap- och attitydpåståenden. Data analyserades med IBM SPSS Statistics 27. Signifikansnivån p <0,05 valdes.  Resultat 117 svar analyserades, majoriteten var kvinnor, personer mellan 18–24 år och kosthållningen blandkost. Signifikanta skillnader sågs för påståendena om hälsa, etik och smak mellan kosthållningarna blandkost och vegetarian (p=0,011, p=0,023, p<0,001) samt blandkost och vegan (p<0,001, p=0,042, p=0,008). Samtliga kosthållningar var över lag mer benägna att hålla med om de påståenden som var positivt vinklade för deras kosthållning. 50-87 % svarade fel eller vet ej på kunskapspåståendena, förutom på påståendet Kalcium förekommer naturligt i mejeriprodukter där majoriteten svarade rätt. Inga signifikanta skillnader sågs mellan åldersgrupperna gällande kunskap och attityder. Slutsats Attityderna till mejeriprodukter kontra växtbaserade alternativ skiljer sig beroende på kosthållning, framförallt mellan omnivorer och veganer. Kunskapen om näringsmässiga skillnaderna mellan mejeriprodukter och växtbaserade alternativ var låg hos blandkost och pescetarian och vegetarian och vegan. / Background The motives for consuming plant-based diet vary, the main ones being health related and animal-welfare. Decreasing environmental impact also ranks quite high. The biggest perceived barrier to follow a plant-based diet is the lack of information regarding the diet. The nutritional content of plant-based dairy-alternatives differs from dairy-products. If dairy-products are partially or completely excluded from the diet there is a risk of nutritional deficiencies. Objective The aim of the study was to investigate the difference in attitude towards and knowledge of dairy-products and plant-based alternatives in 18-30-year-olds. Method A web-based survey was conducted in September of 2020 with 125 participants. The survey consisted of three sections with questions regarding background, knowledge of nutritional differences and attitudes towards dairy-products and plant-based alternatives. The data was analysed through IBM SPSS Statistics 27. The significance level was set to p<0,05. Results 117 participants' answers were in the final analysis. Most of them were women and omnivorous. Significant differences in attitude towards health, ethical aspects and taste preferences could be seen between omnivores and vegetarians (p=0,011, p=0,023, p<0,001) as well as omnivores and vegans (p<0,001, p=0,042, p=0,008). In general, the different dietary preferences were prone to agree with statements that agreed with their diet. 50-87% answered incorrectly or “Don’t know” at the knowledgestatements, except Calcium naturaly occurs in dairy products where the majority answered correctly. No significant differences were found between the age groups regarding knowledge or attitude. Conclusion Attitudes towards dairy-products and plant-based dairy-alternatives significantly differ depending on diet. The biggest differences were seen between omnivores and vegans. Knowledge about the nutritional differences between dairy-products and plant-based dairy-alternatives was low among both omnivore and pescatarian and vegetarian and vegan.