Syftet med litteraturstudien var att beskriva sällskapsdjurets betydelse för äldre personer som bor på vård- och omsorgsboenden. Vidare var syftet även att beskriva den metodologiska aspekten undersökningsgrupp samt dess urval. Metoden utgick från designen beskrivande litteraturstudie. 12 artiklar inkluderades genom sökningar i databaserna Cinahl och PubMed samt genom manuell sökning. Huvudresultatet visade att sällskapsdjurets betydelse var till stor del positivt för äldre personer som bor på vård- och omsorgsboenden. Det framkom tre rubriker genom att studera resultaten i valda artiklar: fysisk-, psykisk- och social betydelse. De äldre personernas motorik ökade, de upplevde mindre ensamhet, blev bättre i sin kommunikation och aggressioner minskade samt att de blev gladare. Flertalet äldre personer uppgav att de upplevde en högre livskvalitét. En viss svårighet återfanns i artiklarna med att bevisa de fysiska påverkningarna som sällskapsdjuren åstadkom, så som kortisolnivåer, blodtryck, hjärtfrekvens och syrgasmättnad. Äldre personer med tidigare djurintresse visade ett större engagemang när de träffade sällskapsdjur och de ville gärna umgås en längre tid än de äldre personerna utan tidigare djurintresse. Slutsatsen om sällskapsdjurets betydelse har i föreliggande litteraturstudie visat sig till stor del vara positivt för äldre personer som bor på vård- och omsorgsboende. Sällskapsdjuret kan påverka den äldre personen fysiskt, psykiskt samt socialt. De kan uppleva mindre ensamhet, mindre depressions symtom, högre livskvalitet och en ökad glädje. Hunden har visat sig vara det sällskapsdjur som använts mest.

Bakgrund: Många äldre personer drabbas av demenssjukdomar och antalet personer som kommer drabbas av demenssjukdomar förväntas öka. Symptomen vid demenssjukdomar kan variera och medföra olika svårigheter i vardagen. Kognitiva funktionsnedsättningar är vanligt, vilket leder till att personen blir mer beroende av omgivningen. Arbetsterapi innebär att arbeta utifrån personens behov och önskan. Sociala aktiviteter är viktiga för att personen ska uppleva en känsla av sammanhang och gemenskap. Syfte: Att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av arbete med sociala aktiviteter för personer med demens på vård- och omsorgsboenden. Metod: Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Tio arbetsterapeuter på vård- och omsorgsboenden med inriktning demens intervjuades. Kvalitativ innehållsanalys användes för dataanalys. Resultat: I resultatet framkom ett tema; “Utmanande och givande”, fyra kategorier; “Teamarbetets betydelse”, “Personcentrerad vård”, “Hinder och möjligheter i miljön” och “Meningsfull vardag”. Kategorierna representerade de delar som arbetsterapeuter beskrev utmanande och givande i arbetet med sociala aktiviteter för personer med demens på vård- och omsorgsboenden. Slutsats: Studien visar att arbetsterapeuter har en viktig roll på vård- och omsorgsboenden med inriktning demens i skapandet av sociala aktiviteter. Ett fungerande teamarbete skapade bättre förutsättningar för att kunna arbeta personcentrerat. De sociala aktiviteterna ansågs vara viktiga för att personerna skulle uppleva meningsfullhet. Resultatet visar att samtliga arbetsterapeuter ansåg att miljön på olika sätt påverkade personen i utförandet av sociala aktiviteter.

Bakgrund: Den äldre befolkningen ökar i samhället och inom gruppen beskrivs även äldre mulitsjuka personer med omfattande vårdbehov som många gånger innebär en flytt till ett vård- och omsorgsboende. Inom vård- och omsorgsboende för äldre ska omvårdnadsbehovet tillgodoses utifrån den enskilda individens behov samt även medföra livskvalitet för äldre personer. Upplevelse av livskvalitet är individuell men påverkas av exempelvis fysisk och psykisk hälsa. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vad som har betydelse för livskvalitet för äldre personer som bor på vård- och omsorgsboende samt att beskriva undersökningsgrupperna i studierna. Metod: Beskrivande litteraturstudie med en sammanställning av 13 vetenskapliga artiklar som beskriver studier med kvalitativ och kvantitativ ansats. Systematiska litteratursökningar gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Resultat: Livskvalitet för äldre personer som bor på vård- och omsorgsboenden beskrevs inverkas av många olika delar. Tillexempel inverkade relationer till familj och vänner, meningsfulla aktiviteter att göra samt relationen till omvårdnadspersonalen. Miljön och boendet i sig sågs också inverka på livskvaliteten. Slutsats: Livskvalitet för de äldre på vård- och omsorgsboenden är ett komplext system där många delar spelar stor roll och vilka dessa delar är avgörs personligen av individen själv. Upplevelser och beskrivningar av sociala relationer, fysiska aktiviteter, individanpassning, god hälsa och en trygg miljö är att alla dessa delar är betydande för äldres livskvalitet på vård- och omsorgsboenden. Att lyssna till den äldre personen och ta hänsyn till dennes beskrivning och individuella önskemål är en stor del för att förbättra arbetet kring livskvalitet. / Background: The elderly population is increasing in society and within this group there are older people described with extensive care and nursing needs that often mean moving to a nursing home. The individual’s needs for care and nursing should be met within these nursing homes, and it should also bring quality of life for the elder. Perceived quality of life is individual but influenced by, for example, physical and mental health. Purpose: The purpose with this literature review was to describe what is of importance for quality of life for the elderly living in nursing homes and to describe the samples in the studies. Method: Descriptive literature review with a compilation of 13 scientific articles that describe studies of both qualitative and quantitative approaches. Systematic literature search were made in the Cinahl and PubMed databases. Results: Quality of life of elderly people living in nursing homes were described being affected by many different parts. Relationships with family and friends, meaningful activities to do, the relationship to nursing staff as well as the environment and the accommodation were all instances that had an impact on quality of life. Conclusion: Quality of life for the elderly living in nursing homes is a complex system where many parts play a major role and which these parts are, is determined by the individual. Experience and descriptions of social relationships, physical activities, personalization, good health and a safe environment are that all these parts are to be included and are significant for their quality of life in nursing homes. Listening to the elder person and to take into account his or her description and individual preferences is an important part of improving the work on quality of life.

INTRODUKTION: Människor har länge varit intresserade av naturen och dess påverkan på mänskligheten. Ur ett historiskt perspektiv har naturen och omgivningens relevans spelat en viktig roll inom sjukvårdsyrket. Genom Florence Nightingales synsätt och metodiska arbete fastställdes sambandet mellan vårdmiljön och patienternas hälsa. Samtida forskning och den teoretiska referensramen Attention Restoration Theory (ART) visar både på fysiologiska och psykologiska fördelar när människor vistas i naturområden i jämförelse med stadsmiljöer. Med denna bakgrund är det ytterst viktigt för sjuksköterskor och andra hälsovårdspersonal att vara medvetna om utevistelsens betydelse för personer som bor på vård- och omsorgsboenden. SYFTE: Syftet var att beskriva betydelsen av utevistelse för personer som bor på vård- och omsorgsboenden. METOD: Studiens design är en beskrivande litteraturöversikt vars resultat baserades på 12 vetenskapliga artiklar. RESULTAT: I allmänhet förknippades utevistelse med positiva fördelar enligt de boende. De värderade utevistelse högt och att vistas utomhus genererade känslor av glädje, harmoni, frihet och välbefinnande. När de inte hade möjlighet till utevistelse kunde de uppleva känslor av besvikelse och minskat välbefinnande. De främsta motiveringarna till utevistelse var att få frisk luft, solljus, njuta av grönskan och uppleva samhörighet med andra människor. De boendes orientering till tid och rum blev bättre när de kunde se förändringar i naturens olika årstider under hela året. Resultatet visar att en strukturerad och väl genomtänkt trädgård med riklig grönska förbättrade de boendes humör samt stärkte deras känsla av frihet, oavsett begränsningar i den fysiska förmågan. Trädgårdarna var inte alltid utformade och anpassade till de boendes behov. För många hinder till utevistelse kunde leda till att de boende valde att stanna inomhus, trots att de egentligen ville och behövde besöka trädgården. SLUTSATS: Om sjuksköterskor och annan hälso- och sjukvårdspersonal inkluderade en tillfredsställande utomhusmiljö och regelbundna utevistelser i omvårdnadsperspektivet, bidrog det med förbättrad livskvalitet och återhämtning samt stärkte de boendes känsla av harmoni. Det fanns dock ett behov av mer frekventa utevistelser och mer fri tillgänglighet till trädgården för de boende. Författarna vill därmed bidra med inspiration till vidare forskning att utöka evidensen om vilken betydelse utevistelse har för personer som bor på vård- och omsorgsboenden. / INTRODUCTION: Humans have long been interested in nature and its impact on humanity. From a historical perspective, the nature and the relevance of the environment has played an important role within the healthcare profession. Through Florence Nightingales approach and methodological work, the link between the nursing environment and the patients’ health was established. Contemporary research and the Attention Restoration Theory (ART) shows both physiological and psychological benefits when humans integrate with natural areas compared to urban environments. With this background, it is utmost important for nurses and other healthcare professionals to be conscious of the value of nature and its meaning for people who live in residential facilities. AIM: The aim of this literature study was to describe the value of outdoors visits and its meaning/importance for people who live in residential facilities. METHOD: The design of this study is a descriptive literature review and includes 12 scientific articles in the results. RESULTS: In general, the value of outdoor visits was associated with positive benefits. The residents valued outdoor visits highly and that outdoor stays generated feelings of joy, harmony, freedom and wellbeing. In contrast, when they did not have the opportunity to visit the garden, they experienced feelings of disappointment and reduced wellbeing. The main reasons for outdoor visits were to get fresh air, sunlight, enjoy the vegetation and experience togetherness. The orientation to time and space became better when the residents could see changes in nature's different seasons throughout the year. It was shown that a structured and well thought out garden with abundant vegetation improved the resident’s mood as well as strengthened their sense of freedom, regardless of any restrictions on their physical ability. Unfortunately, the gardens were not always designed and adapted to the needs of the residents. Too many barriers regarding outdoor visits could cause that the residents may choose to stay indoors although they wished to and needed to visit the garden. CONCLUSION: If nurses and other healthcare professionals includes a satisfying outdoor environment and outdoor visits on a regular basis in the perspective of caring, it contributes resident’s quality of life, recovery and stimulates their sense of harmony. However, there is a need for more frequently outdoor visits and more freely accessibility to the garden for the residents. Therefore, the authors of the present literature study hope to inspire future research to increase the evidence of natures impact on and value for people living in resident facilities.

Avfall är en viktig fråga som Sveriges kommuner är skyldiga att arbeta med enligt lagstiftningen. Skellefteå kommun har i sin avfallsplan upprättat ett mål om att klättra uppför avfallstrappan. Detta vill de göra genom att se till att alla kommunala verksamheter har avfallssortering. Väldigt lite kunskap fanns i dagsläget över vård- och omsorgsboendenas sortering och därför utfördes semistrukturerade intervjuer på tio av kommunens tjugo boenden. Denna information skulle sedan mynna ut i en bilaga till en avfallsstrategi med förslag och exempel på hur sortering kan införas inom verksamheten. Landets övriga kommuner kontaktades för att samla ihop goda exempel från liknande arbeten. Resultaten visade att det fanns brister i kunskap över hur man sorterar, vem som bär ansvar i olika frågor samt att tillgänglighet är en faktor till huruvida sortering sker eller inte. Förslag till förbättringar blev bland annat att bidra med information, skapa fullt utrustade miljörum, införa miljöombud och markera kärl tydligt. I bilagan gavs tips på utformning av sorteringsmöbler som skulle passa de förhållanden som råder i vård- och omsorgsboendena (golvstående kärl på hjul som byggs på höjden ansågs vara bäst lämpade), utformning av skyltar samt information som kunde vara till hjälp för boendena i sitt arbete framåt.