Omsorgsbegreppet är för tillfället ett pågående samtalsämne i förskolan. Likaså sker för närvarande revideringar i förskolans läroplan, där bland annat omsorgsarbetet är ett understödjande motiv. Syftet med den rådande studien är att ta reda på vilken syn respondenterna har kring omsorgens innebörd, hur de uppfattar sin egen roll i omsorgssituationer, samt hur de tolkar att omsorgen förändrats under det egna yrkeslivet. Genom en kvalitativ forskningsansats har åtta verksamma förskollärare intervjuats. Studien knyter an till anknytningsteorin (Bowlby, 2010). Slutsatsen redogör bland annat för att omsorg är ett flertydigt begrepp som i stor utsträckning förknippas med omvårdnad. Omsorg över tid tycks ha försvunnit till följd av att utveckling och lärande fått mer omfattande utrymme i förskolan. Dessutom förefaller omsorg i nutid i viss mån utebli, till följd av allt fler arbetsuppgifter för förskollärare

Den här undersökningen beskriver vad som karakteriserar bedömning som en grupp högstadieelever upplever som utvecklande, samt vilken betydelse lärares omsorg kan ha för detta förfarande. Enligt forskning är kommunikationen mellan elever och lärare viktig när det gäller bedömning. Stor vikt läggs idag vid formativ bedömning som betydande faktor för elevers lärande i skolan. Formativ bedömning kräver ett samarbete mellan eleven och läraren. I undersökningen intervjuades elva elever i årskurs 9. Undersökningen visar att tydlig kommunikation mellan elever och lärare är av stor betydelse för att bedömningen ska upplevas som utvecklande. En utvecklande bedömning upplevs när läraren tydligt visar på elevers styrkor och svagheter. I undersökning framkommer också att elever känner sig bekräftade och upplever bedömning som utvecklande när läraren tar sig tid till bedömningen. Resultatet analyserades utifrån Noddings omsorgsetiska teori. Omsorg från lärares sida visade sig då ha stor betydelse för att bedömningen ska upplevas som utvecklande; för att elever ska uppleva en vilja att lära sig. Det vi kallar ”omsorgsfull bedömning” riktas både mot vad eleven kan i nuläget och mot hur eleven kan ta ett steg framåt. Vidare riktas den såväl mot eleven som individ som mot elevens prestationer.