<p>Demenssjukdom hör till de vanligaste folksjukdomarna. ...</p>

<p>Postoperativt illamående drabbar en tredjedel av dem som genomgår en operation med generell an-estesi. En av riskfaktorerna för att drabbas av post-operativt illamående och kräkning (PONV) är att vara kvinna i fertil ålder, hos vilka det är tre gånger vanligare än hos män. PONV kräver ökad medici-nering och tillsyn av personal, vilket leder till ökade kostnader. Postoperativt illamående har troligtvis funnits sedan anestesin började användas i mitten av 1800-talet. Under åren som följt har säkrare me-toder för narkos utvecklats men problemet med postoperativt illamående förekommer fortfarande och har fått benämningen ”the big little problem” Postoperativt illamående är speciellt vanligt efter cancer mammae operationer, bukoperationer och gynekologiska ingrepp. Syftet med litteraturstudien var att belysa omvårdnadsåtgärder i samband med postoperativt illamående hos kvinnor i fertil ålder. Studien gjordes med en induktiv ansats där tio kvantitativa artiklar analyserades. Resultatet av lit-teraturstudien visade att det inte finns mycket att tillgå för att behandla och förebygga uppkomsten av postoperativt illamående hos kvinnor i fertil ål-der. Evidensbaserade omvårdnadsåtgärder kan ge sjuksköterskan kunskap om hur problemet med PONV bäst behandlas. Studier inom ämnet är dock begränsade och därför borde forskning inom området utökas.</p>

<p>Obesitas och övervikt är ett växande problem bland befolkningen och tenderar att söka sig allt längre ner i åldrarna. Levnadsvanor och genetiska orsaker är starkt bidragande orsaker till uppkomst av obesitas. Allvarliga följdsjukdomar som diabetes typ 2, hjärt- och kärlsjukdomar och vissa former av cancer får konsekvenser för individens hälsa, livskvalitet och ekonomi, samt drar med sig stora kostnader för samhället. Syftet var därför att ur ett omvårdnadsperspektiv belysa hur ett promotivt och/eller ett preventivt arbetssätt kan bidra till att motverka obesitas. Studien genomfördes som en litteraturstudie där artiklar om promotiva och preventiva åtgärder granskades utifrån syftet och därefter utvärderades och diskuterades. Resultatet pekar på att en kombination av utbildning om nutrition och fysisk aktivitet tillsammans med miljöanpassning krävs för att skapa ett hälsofrämjande beteende vilket gynnar en sund och hälsosam vikt hos befolkningen. Orems utvecklingsteori om balanserad egenvård har tillämpats som teoretisk referensram. Då livsstilsförändringar behöver göras utifrån patientens förutsättningar är det enligt Orem nödvändigt att sjuksköterskan bidrar med utbildning för att medvetandegöra problematiken och med stöd och handledning öka möjligheterna att lyckas. Hon menar även att miljön bör anpassas för att underlätta och möjliggöra beteendeförändring. Utbildning och miljöanpassning bildar därför tillsammans basen i det komplexa arbetet mot obesitas.</p>

<p>Det fanns 142 200 människor med diagnosen demenssjukdom i Sverige år 2005, där ångest är en betydande orsak till lidande för de demenssjuka och deras anhöriga. Patienter med svår demenssjukdom har svårt att anpassa sig till omgivningen, därför måste omgivningen anpassas till dem. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa omvårdnadsåtgärder i samband med ångest hos demenssjuka. Studien bygger på Polit och Beck´s (2006) metod för litteraturstudier. Sökning efter relevant litteratur har gjorts i databaserna CINAHL, Medline och Psykinfo. Även manuell sökning har tillämpats. Resultatet baseras på tio vetenskapliga artiklar, nio kvantitativa och en som är både en som är både kvantitativ och kvalitativ. Artiklarna är publicerade mellan 1997-2007 och har kvalitetsgranskats enligt en granskningsmall. Resultatet redovisas i tre teman. Det första är miljö som visar att lugnare omgivning kan reducera ångest. Det andra är kommunikation/undervisning. Kommunikation som i bemärkelsen beröring och emotionell bekräftelse kan minska ångest. Undervisning visar att genom att kommunicera med informella vårdgivare hitta strategier att hantera olika problem sjönk ångesten hos den demenssjuke. Det tredje är aktivitet som visar att individualiserad musik kan hjälpa mot ångest. Slutsatsen blir att genom att anpassa omvårdnadsåtgärder till individens behov kan ångest hos demenssjuka dämpas.</p>

Obesitas och övervikt är ett växande problem bland befolkningen och tenderar att söka sig allt längre ner i åldrarna. Levnadsvanor och genetiska orsaker är starkt bidragande orsaker till uppkomst av obesitas. Allvarliga följdsjukdomar som diabetes typ 2, hjärt- och kärlsjukdomar och vissa former av cancer får konsekvenser för individens hälsa, livskvalitet och ekonomi, samt drar med sig stora kostnader för samhället. Syftet var därför att ur ett omvårdnadsperspektiv belysa hur ett promotivt och/eller ett preventivt arbetssätt kan bidra till att motverka obesitas. Studien genomfördes som en litteraturstudie där artiklar om promotiva och preventiva åtgärder granskades utifrån syftet och därefter utvärderades och diskuterades. Resultatet pekar på att en kombination av utbildning om nutrition och fysisk aktivitet tillsammans med miljöanpassning krävs för att skapa ett hälsofrämjande beteende vilket gynnar en sund och hälsosam vikt hos befolkningen. Orems utvecklingsteori om balanserad egenvård har tillämpats som teoretisk referensram. Då livsstilsförändringar behöver göras utifrån patientens förutsättningar är det enligt Orem nödvändigt att sjuksköterskan bidrar med utbildning för att medvetandegöra problematiken och med stöd och handledning öka möjligheterna att lyckas. Hon menar även att miljön bör anpassas för att underlätta och möjliggöra beteendeförändring. Utbildning och miljöanpassning bildar därför tillsammans basen i det komplexa arbetet mot obesitas.

Det fanns 142 200 människor med diagnosen demenssjukdom i Sverige år 2005, där ångest är en betydande orsak till lidande för de demenssjuka och deras anhöriga. Patienter med svår demenssjukdom har svårt att anpassa sig till omgivningen, därför måste omgivningen anpassas till dem. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa omvårdnadsåtgärder i samband med ångest hos demenssjuka. Studien bygger på Polit och Beck´s (2006) metod för litteraturstudier. Sökning efter relevant litteratur har gjorts i databaserna CINAHL, Medline och Psykinfo. Även manuell sökning har tillämpats. Resultatet baseras på tio vetenskapliga artiklar, nio kvantitativa och en som är både en som är både kvantitativ och kvalitativ. Artiklarna är publicerade mellan 1997-2007 och har kvalitetsgranskats enligt en granskningsmall. Resultatet redovisas i tre teman. Det första är miljö som visar att lugnare omgivning kan reducera ångest. Det andra är kommunikation/undervisning. Kommunikation som i bemärkelsen beröring och emotionell bekräftelse kan minska ångest. Undervisning visar att genom att kommunicera med informella vårdgivare hitta strategier att hantera olika problem sjönk ångesten hos den demenssjuke. Det tredje är aktivitet som visar att individualiserad musik kan hjälpa mot ångest. Slutsatsen blir att genom att anpassa omvårdnadsåtgärder till individens behov kan ångest hos demenssjuka dämpas.

Demenssjukdom hör till de vanligaste folksjukdomarna. ...

Postoperativt illamående drabbar en tredjedel av dem som genomgår en operation med generell an-estesi. En av riskfaktorerna för att drabbas av post-operativt illamående och kräkning (PONV) är att vara kvinna i fertil ålder, hos vilka det är tre gånger vanligare än hos män. PONV kräver ökad medici-nering och tillsyn av personal, vilket leder till ökade kostnader. Postoperativt illamående har troligtvis funnits sedan anestesin började användas i mitten av 1800-talet. Under åren som följt har säkrare me-toder för narkos utvecklats men problemet med postoperativt illamående förekommer fortfarande och har fått benämningen ”the big little problem” Postoperativt illamående är speciellt vanligt efter cancer mammae operationer, bukoperationer och gynekologiska ingrepp. Syftet med litteraturstudien var att belysa omvårdnadsåtgärder i samband med postoperativt illamående hos kvinnor i fertil ålder. Studien gjordes med en induktiv ansats där tio kvantitativa artiklar analyserades. Resultatet av lit-teraturstudien visade att det inte finns mycket att tillgå för att behandla och förebygga uppkomsten av postoperativt illamående hos kvinnor i fertil ål-der. Evidensbaserade omvårdnadsåtgärder kan ge sjuksköterskan kunskap om hur problemet med PONV bäst behandlas. Studier inom ämnet är dock begränsade och därför borde forskning inom området utökas.

SAMMANFATTNINGBarns preoperativa oro kan leda till saker så som negativa beteenden, minskat samarbete vid induktion samt längre postoperativ återhämtning.SyfteAtt studera effekter av omvårdnadsåtgärder som används för att minska preoperativ oro hos barn.MetodLitteraturöversikt med artiklar sökta i databaserna Pubmed/Medline och Cinahl. De 20 studierna till översikten är publicerade mellan 1998-2012 och är RCT. Studierna är kvalitetsgranskade med hjälp av en mall från SBU.ResultatDet finns flera omvårdnadsåtgärder som kan vara till hjälp för att minska barns preoperativa oro och negativa beteenden samt förbättra deras förmåga till att samarbeta i samband med en operation. Dessa inkluderar preoperativa åtgärder, lekterapi, olika typer av distraktioner samt ändrad miljö på operationsavdelningen. Miljön ändrades till mer barnanpassade utrymmen samt minskat stimuli på operationssal. Barnen som blivit mindre oroliga efter att de genomgått ett preoperativt program krävde även mindre smärtlindring postoperativt samt hade kortare tid till utskrivning. De barn som hade fått ta del av ett interaktivt dataprogram innan operationen var även mer samarbetsvilliga och uppvisade mindre negativa beteenden postoperativt. Föräldrars närvaro har ingen effekt på barnens oro varken preoperativt, vid induktion eller postoperativt. Däremot har man sett att barnen som har sina föräldrar med blir mer samarbetsvilliga.SlutsatsDet är viktigt att veta vilka omvårdnadsåtgärder som kan tillämpas för att minska barns oro. Det finns ett flertal sådana att omsätta i praktiken i den sjukvård som bedrivs idag och dessa skulle kunna utföras av en anestesisjuksköterska. Mer forskning på området behövs för att finna en åtgärd som har effekt på oro under hela det perioperativa förloppet. / ABSTRACTChildren’s preoperative anxiety can lead to things such as negative behaviours, decreased cooperation at the induction and longer postoperative recovery. AimTo study the effects of nursing interventions used to reduce preoperative anxiety in children. MethodLitterature review of articles searched in the databases Pubmed/Medline and Cinahl. The 20 studies selected to the review were published between 1998-2012 and are RCT. The studies are quality controlled using a template from the SBU. Results There are several nursing interventions that may help to reduce children’s preoperative anxiety and negative behaviours and improve their ability to cooperate at the operation. These include preoperative interventions, therapeutic play, different types of distractions and a change of the environment in the OR. The environment was changed to have more child-friendly spaces and reduced stimuli in the OR.  Children who have undergone a preoperative program also required less analgesia postoperatively and had a shorter time to discharge. The children who had access to an interactive computer program were more cooperative and showed less negative behaviour. Parental presence had no effect on children’s anxiety either preoperatively, at the induction or postoperatively. It has been seen that children who has their parents with them are more cooperative. ConclusionIt´s important to know which nursing interventions that can be applied to reduce children's anxiety. There are several such to put into practice in the health care carried out today, and these could be performed by a nurse anaesthetist. More research is needed in this area to find a measure that is effective on anxiety throughout the perioperative process.

Sammanfattning Bakgrund: Demens drabbar främst äldre och är en sjukdom där delar av hjärnan avvecklas. Personer med demenssjukdom får en nedsatt kognitiv förmåga och har svårt att minnas saker och utföra vardagliga aktiviteter. Många lider av ätsvårigheter vilket ökar risken för undernäring. Syfte:Att beskriva omvårdnadsåtgärder för att främja näringsintag hos personer med demenssjukdom. Metod: Studien är en litteraturstudie där sökningar i databaserna CINAHL,  PubMed och SweMed+  gjordes för att besvara syftet . Omvårdnadsåtgärder i artiklarna identifierades och kunde sorteras under olika kategorier och subkategorier. Resultat: För att främja näringsintaget hos personer med demenssjukdom identifierades fyra huvudsakliga åtgärder. De som lyftes fram var måltidssituation och matning, näringstillskott, miljöåtgärder och pedagogiska åtgärder. Slutsatser: Resultatet visar att vårdpersonalen har en viktig roll för att främja patienternas näringsstatus och kan tillgodose en gemytlig måltidsmiljö samt näringsrik och allsidig kost. Att möta individens näringskrav är en utmaning och kräver tid och tålamod. Ju längre tid som patienten tillbringar vid matbordet, desto större blir näringsintaget.