• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 258
  • Tagged with
  • 258
  • 183
  • 165
  • 59
  • 47
  • 40
  • 35
  • 34
  • 33
  • 32
  • 25
  • 24
  • 24
  • 24
  • 23
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
31

SMÄRTA HOS BARN Sjuksköterskans omvårdnadsåtgårder och föräldrars delaktighet : - en systematisk litteraturstudie

Sundberg, Cathrine, Lindgren, Erica January 2008 (has links)
Syftet med studien var att undersöka vilka omvårdnadsåtgärder en sjuksköterska kan utföra för att minska smärta, samt att undersöka vad föräldrarna kan bidra med för att underlätta smärtan hos sitt barn.Metoden som använts är en systematisk litteraturstudie, där 15 artiklar granskades. Det finns många olika omvårdnadsåtgärder för att lindra smärtan hos ett barn, detta kan göras med hjälp av avledning, förberedande information, sensorisk fokusering, kyla, visualisering, andningsteknik, avslappning och emotionellt stöd. Sjuksköterskan kan även hjälpa genom att stötta föräldrarna. Föräldrarna kan hjälpa sina barn genom emotionellt stöd, massage, avledning och lägesändringar. Enligt uppsatsförfattarna finns det enkla sätt för sjuksköterskan att underlätta barns smärta, som inte kräver barnspecialistutbildning från sjuksköterskan. Sjuksköterskan kan t.ex. tala med barnet om något positivt i barnets liv och genom detta avleda barnet från smärtan. Uppsatsförfattarna tror att genom att stödja föräldrarna ges de modet att utföra åtgärder som kan lindra smärtan hos barnen.
32

Omvårdnadsåtgärder vid ätsvårigheter hos patienter som drabbats av stroke : En litteraturstudie / Nursing interventions in case of eating difficulties among patients who suffered stroke : A literature review

Johansson, Emma, Nygren, Alma January 2015 (has links)
Patienter som drabbats av stroke kan få bestående funktionsnedsättningar som exempelvis ätsvårigheter och halvsidig förlamning. Det är sjuksköterskans ansvar att tillgodose de behov som patienterna har vid olika typer av ätsvårigheter. Syftet med denna studie var att beskriva omvårdnadsåtgärder vid ätsvårigheter hos patienter som drabbats av stroke. Metoden var en litteraturstudie som genomfördes enligt Polit och Becks (2012) niostegsmodell. Vetenskapliga artiklar söktes fram i de två databaserna CINAHL och PubMed. Dessa artiklar kvalitetsgranskades enligt Polit och Becks (2012) granskningsmallar för kvantitativa respektive kvalitativa studier. Sammanlagt 11 artiklar motsvarade denna studies syfte samt uppnådde kvalitetskraven. Dessa 11 studier låg därmed till grund för litteraturstudiens resultat. Det huvudsakliga resultatet i denna studie har mynnat ut i fem huvudkategorier varav en innehåller underkategorier. De fem huvudkategorierna av omvårdnadsåtgärder hos patienter med ätsvårigheter var: Bedömning av ätsvårigheter, anpassningar vid måltidssituationen, sväljningsträning och sväljningsstrategier, oral hygien samt dokumentation - individuell vårdplan. Underkategorier till anpassningar vid måltidssituationen var: Omgivningsanpassning, kost- och vätskeanpassning, rätt sittställning vid måltid samt måltidsanpassning. Slutsatsen var att det finns flera olika omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan kan tillämpa i omvårdnaden av patienter med stroke och ätsvårigheter. Samtliga nämnda omvårdnadsåtgärder i denna studie har visat sig underlätta för patienterna i måltidssituationen.
33

Sjuksköterskans arbete med fallprevention för äldre personer på särskilt boende : en litteraturstudie / The nurse's work with fall prevention for elderly people in residential care : a literature study

Danielsson, Rita, Matsushita, Sachiyo January 2015 (has links)
Bakgrund I Sverige drabbas varje år ungefär var tredje person som är 65 år eller äldre av en fallolycka. Fallskador medför personliga lidanden för individen samt omfattande kostnader för samhället. Problemet kommer att öka därför att andelen äldre ökar i framtiden. Många fallolyckor går det att förebygga. Sjuksköterskan har en viktig roll i att utföra hälsofrämjande arbete genom att implementera fallförebyggande åtgärder i omvårdnaden av äldre. Syfte Syftet med föreliggande arbete var att beskriva omvårdnadsåtgärder med vilka sjuksköterskan kan förebygga fall hos äldre personer på särskilda boenden. Metod En litteraturstudie valdes som metod. Litteratursökningar genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL samt manuell litteratursökning. 16 artiklar inkluderades efter ett systematiskt och kvalitetssäkert urval. De utvalda artiklarna sammanställdes i en matris. Resultat I resultatet presenterades 16 artiklar. Vetenskapliga studier visade att genom att använda beprövade bedömningsinstrument, sjuksköterskans kliniska bedömning, individualiserade multifaktoriella åtgärder, anpassad fysisk träning, personalutbildning, anpassad information till äldre kan fallfrekvensen minska bland äldre på särskilda boenden. Det framkom också att förbättrad nutritionsstatus kunde leda till färre fallolyckor. Flera studier beskrev vårdpersonalens erfarenheter av att använda fysiska begränsningsåtgärder som fallförebyggande åtgärder. Slutsats Utbildning och information till äldre är en viktig del i fallpreventivt arbete och en viktig omvårdnadsåtgärd för att minska fallfrekvens bland äldre. Det är viktigt att sjuksköterskan innehar kunskap kring fallpreventivt arbete samt involverar äldre. Sjuksköterskans roll skulle kunna vara som en förmedlare av information samt att riskbedöma, planera, utföra och ordinera fallpreventiva åtgärder.
34

Sjuksköterskans oberoende omvårdnadsåtgärder för att förebygga smärta hos barn vid venpunktion – en litteraturöversikt / : The nurse´s independent interventions to prevent pain for the chil-dren during venipuncture – a literature review

Emelie, Jonsson, Luise, Opitz January 2015 (has links)
Bakgrund: Många barn genomgår venprovtagningar och PVK-inläggningar utan någon smärtlindring på akutmottagningar. Detta kan leda till mycket obehag och smärta. Det kan även skapa rädsla för medicinska procedurer i framtiden och leda till att barnen inte söker vård när de blir sjuka som vuxna. Syfte: Syftet var att hitta och sammanställa oberoende omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan kan använda före eller under venpunktioner hos barn på akutmot-tagningen för att lindra smärta. Metod: Kunskapsläget sammanställdes i en litteraturöversikt. Resultat: De flesta aktiva och passiva distraktionsmetoderna och lokala smärtlind-ringsmetoder var effektiva för att lindra smärtan vid venpunktioner hos barn. Slutsats: Det behövs mer forskning om effekterna av oberoende omvårdnadsåtgär-der för att lindra procedursmärta hos barn för att kunna bli en rutinmässig del inom vården.
35

Omvårdnadsåtgärder i relation till urinvägsinfektion / Nursing actions related to urinary tract infection

Albrektson, Nellie, Karlsson, Sofie January 2017 (has links)
Bakgrund: Urinvägsinfektion kan anses okomplicerat men tillståndet kan leda till onödigt lidande och påverka patienters välmående, dagliga aktiviteter och sociala liv. Sjuksköterskan saknar tillräckligt med evidens för att utföra lämplig omvårdnad relaterat till urinvägsinfektion. Caring och Nursing är perspektiv för forskning inom sjuksköterskans vetenskap. Syfte: Beskriva vad omvårdnadsåtgärder är i relation till urinvägsinfektion. Metod: En litteraturstudie genomfördes utifrån en systematisk sökning i databaser för omvårdnadsforskning. Nio vetenskapliga artiklar analyserades med frågor som stöd och inspiration från ett hermeneutiskt förhållningssätt. Resultat: De vetenskapliga artiklarna resulterade i fem kategorier: Behov och bemötande, Observation och övervakning, Upprätthålla hygien och vätskeintag, Utbildning och attityd och Kunskap och utvärdering. Resultatet belyser att kontinuerlig undervisning och teamarbete kan uppmuntra till ökad medvetenhet kring omvårdnadsåtgärder och öka patientsäkerheten. Det är viktigt att patienter känner att de blir hörda samt att problem uppmärksammas och tas på allvar.  Slutsats: Forskning kring omvårdnadsåtgärder i relation till urinvägsinfektion är bristfällig. Litteraturstudien lyfter fram och ökar medvetenheten om vilka omvårdnadsåtgärder som kan impliceras i omvårdnadsarbetet.
36

Omvårdnadsåtgärder vid atopisk dermatit : En litteraturstudie / Nursing interventions for atopic dermatitis : A literature study

Sjökvist, Madelene, Halvardsson, Angelica January 2021 (has links)
Introduktion: Atopisk dermatit debuterar oftast under småbarnsåldern och idag globalt lever ca 15–20% barn och 1–3% av den vuxna befolkningen med sjukdomen och det påverkar deras vardag. Det finns olika omvårdnadsåtgärder för denna sjukdom och inom vården är behandlingarna en viktig del av arbetet. Att leva med atopisk dermatit är en tung sjukdomsbörda där hela familjen drabbas. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva omvårdnadsåtgärder vid atopiskt dermatit. Metod: Litteraturstudien har utgått från Polit och Beck (2017) nio steg. Databaserna som användes var Cinahl och PubMed. Artiklarna som framkom granskades med hjälp av Polit och Beck granskningsmallar. Resultat: Resulterade till fyra rubriker. Grupp intervention, Online intervention, Individuell intervention och Humor intervention. Slutsats: Det påvisade att tydlig information, vägledning och undervisning är betydelsefullt som omvårdnadsåtgärd vid atopisk dermatit. Det framkom att sjuksköterskans interventioner vid atopisk dermatit hade en förbättring på kontinuerlig behandling. / Introduction: Atopic dermatitis usually debuts during infancy, affecting between 15–20% of children and 1-3% adults globally which negatively affects their everyday life. There are various nursing interventions and treatments that are an important part of healthcare. Living with atopic dermatitis is a heavy burden where the whole family is affected. Purpose: The purpose of this literature study is to describe nursing interventions regarding atopic dermatitis. Method: The literature study has been based on Polit and Beck (2017) nine steps. The databases used were Cinahl and PubMed. The articles that emerged were reviewed using Polit and Beck review templates. Result: This resulted in four headings; Group intervention, Online intervention, Individual intervention, and Humor intervention. Conclusion: The study's results show that supplying information, guidance, and practical demonstrations as a nursing intervention for atopic dermatitis is worthwhile. Conclusively nursing interventions with atopic dermatitis have a positive impact on the patient’s well-beingduring ongoing treatment.
37

Sömnfrämjande omvårdnadsåtgärder inom slutenvården. : Litteraturstudie

Påsse, Astrid, Hanna, Paulsson January 2023 (has links)
Introduktion/Bakgrund: Sömn är en komplex fysiologisk process som förbättrar individers   hälsa, välbefinnande, återhämtning och produktivitet. En god och hälsosam sömn är därmed en viktig förutsättning för individers hälsa och välbefinnande. Sömnsvårigheter är välkänt inom slutenvården och det kan förklaras av flertalet olika sömnstörnade faktorer. Sjuksköterskan har en central roll i att stödja patienters sömn inom slutenvården.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa omvårdnadsåtgärder som främjar sömn hos patienter inom slutenvården. Metod: Litteraturstudie. Vid litteratursökningen användes databaserna CINAHL och PubMed. 14 artiklar utgör grunden för studiens resultat och samtliga artiklar analyserades med integrerad analys. I samband med dataanalysen uppstod huvudkategorierna personcentrerade omvårdnadsåtgärder, omvårdnadsåtgärder som förbättrar vårdmiljön och omvårdnadsåtgärder som förbättrar vårdmiljön. Huvudkategorierna delades in i sammanlagt 14 underkategorier.  Resultat: Huvudkategorierna och underkategorierna med tillhörande omvårdnadsåtgärder presenteras i studiens resultat. Några exempel på underkategorier var regelbunden kommunikation om sömn, regelbunden bedömning av sömn, reducering av omgivningsljud, reducering av stark belysning samt samordning av nattliga kontroller och åtgärder.  Slutsats: Det finns flertalet olika omvårdnadsåtgärder som kan främja patientens sömn inom slutenvården. Det central är dock att sjuksköterskor behöver identifiera sömnstörnade faktorer och därefter upprätta personcentrerade omvårdnadsåtgärder och vårdplaner.
38

Omvårdnadsåtgärder för ett främjat välbefinnande : Den subjektiva upplevelsen hos personer med demenssjukdom / Care-interventions for the improvement of wellbeing : The subjective experience of people with dementia

Kjellsson, Evelina, Johanna, Axéll January 2016 (has links)
Bakgrund: Idag lever ca 160.000 människor i Sverige med demenssjukdom. Det finns en rad olika demenssjukdomar där Alzheimers sjukdom är den vanligaste. För att personer med demenssjukdom ska känna välbefinnande, rekommenderas  en anpassad omvårdnad utifrån de nationella riktlinjerna inom demensvård. Det finns endast ett fåtal kvalitativa studier som behandlar vilka omvårdnadsåtgärder som kan tillämpas för att främja välbefinnande hos personer med demenssjukdom. Syfte: Att belysa omvårdnadsåtgärder som främjar välbefinnandet hos personer med demenssjukdom.  Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med deduktiv ansats utifrån Kitwood och Bredin’s modell om välbefinnande hos personer med demenssjukdom gjordes.  Resultat: Det finns olika omvårdnadsåtgärder som främjar välbefinnandet. De aktiviteter som framkommer i studien är bland annat musikterapi och sysselsättningar så som träningsprogram. Slutsats:  För att främja välbefinnande hos PD krävs en personcentrerad vård där sjuksköterskan tar tillvara på personens livberättelse och utefter denna anpassar omvårdnadsåtgärder. Vidare kvalitativ forskning behövs för att föra fram den subjektiva upplevelsen hos personer med demenssjukdom angående omvårdnadsåtgärder som främjar ett upplevt välbefinnande.
39

Omvårdnadsåtgärder för viktminskning hos överviktiga patienter med typ 2 diabetes : En litteraturstudie / Nursing interventions for weight reduction in obese type 2 diabetes patients : A literature study

Lindahl, Annahanna, Tindefjord, Maria January 2006 (has links)
<p>Övervikt hos patienter med typ 2 diabetes är en riskfaktor för att utveckla komplikationer. Komplikationer kan drabba ögon, njurar, nerver och blodkärl. Sjuksköterskan har en viktig roll i arbetet med att hjälpa överviktiga typ 2 diabetiker att minska sin vikt. Viktminskning hos överviktiga typ 2 diabetiker kan leda till ökat välbefinnande och minska risken för komplikationer. Syftet med litteraturstudien var att beskriva omvårdnadsåtgärder för att patienter med övervikt och typ 2 diabetes ska sänka sin vikt. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie, där tio vetenskapliga artiklar har sammanställts i resultatet. Tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier identifierades. Dessa huvudkategorier har sin grund i Socialstyrelsens definition av omvårdnadsåtgärder (SOSFS 1993:17). Resultatet visar att sjuksköterskan har en viktig roll i att stödja, informera och även samordna vården för att underlätta en viktminskning hos patienter med övervikt och typ 2 diabetes. Stöd innebär bland annat att hjälpa patienten att finna motivation för att genomföra en viktminskning. Stöd innebär även att underlätta för patienten att lösa problem som dyker upp under viktminskningen. Bedömning, planering och målsättning bör göras individuellt och i samråd med patienten och andra involverade vårdgivare. För att lyckas med en viktminskning bör patienten utbildas i vikten av goda kostvanor och regelbunden motion.</p>
40

Omvårdnadsåtgärder vid feber : sjuksköterskors uppfattning om, och effekten av feberreducerande omvårdnadsåtgärder

Haglund, Ami, Kahlbom, Sandra January 2009 (has links)
Syftet var att belysa sjuksköterskans omvårdnad relaterad till feber samt olika feberreducerande metoder. Detta har gjorts genom en litteraturstudie. Studien omfattar tio vetenskapliga artiklar, framförallt genomförda på patienter på intensivvårdsavdelningar eller patienter med neurologiska skador. Artiklarna belyser sjuksköterskans uppfattning av omvårdnad vid feber, vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskorna utför, samt omvårdnadsåtgärders effektivitet. Resultatet är indelat i två delar, del ett belyser sjuksköterskors uppfattning av feberreducerande omvårdnadsåtgärders och deras omvårdnadsåtgärder till febrila patienter och del två belyser effekten av feberreducerande omvårdnadsåtgärder. Sjuksköterskorna ansåg att feber skulle behandlas. Den vanligaste omvårdnadsåtgärden var administrering av antipyretika. En kombination av antipyretika och extern nedkylning var det som sjuksköterskorna ansåg hade bäst feberreducerande effekt. Studierna som undersökte de externa nedkylningsmetoderna, visade att det inte var någon större skillnad i de olika nedkylningsåtgädernas feberreducerande effekt. Enbart antipyretika hade nästan samma effekt som en kombination av antipyretika och extern nedkylning men gav färre komplikationer i form av frossa.

Page generated in 0.0658 seconds