I Sverige genomfördes år 1999 lagen om obligatorisk budplikt för att stärka minoritetsägarnas ställning gentemot stora aktieägare i samband med blockförvärv. Konsekvenserna av implementeringen av denna lag undersöks närmare i denna uppsats. Undersökningen genomförs med hjälp av modifiering av eventstudiemetoden och vidare genom användning av den genomsnittliga kumulativa onormala avkastningen, CAR, som verktyg . Genom att undersöka CAR i samband med offentliggörandet av blockförvärv under tidsperioden 1985- 2005 kan sedermera slutsatser om lagens effekter dras. Resultaten visar att CAR under tidsperioden 1985-2005 genererat en positiv avkastning i samband med offentliggörandet av blockförvärv. Resultaten efter införandet av den obligatoriska budplikten är tvetydiga, vilket försvårar tolkningen av huruvida lagen medfört positiv, negativ eller ingen effekt. Därför är det svårt att utröna om minoritetsägarnas situation förändrats i samband med blockförvärv i Sverige.

SAMMANFATTNING Titel: Företagsförvärv Seminariedatum: 2009-07-03 Ämne/kurs: NEKK01, Kandidatuppsats i nationalekonomi, Makroekonomisk analys, Portföljvalsteori, 15 poäng, 15 ECTS Författare: Jesper Bäckmark Filipsson André Henryson Handledare: Bengt Kjellgren Fem nyckelord: Budpremie, Tobins q, effektiva marknadshypotesen, onormal avkastning, globalisering Syfte: Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka variabler som kan påverka budpremien vid ett förvärv. Denna studie ska ses från en investerares sida som vill utnyttja den höga onormala avkastningen som genereras vid ett förvärv. Teori: Vi kommer att använda oss av teorier kring Tobins Q, den effektiva marknadshypotesen, motiv till företagsförvärv, onormal avkastning och teorier om dagens globalisering. Dessa ska hjälpa att förklara och ge stöd åt våra resultat. Metod: I denna studie används en kvantitativ metod där våra hypoteser testas genom dels genom en multipel regressions analys men även enklare statistiska prövningar. Där olika variablers samband med budpremien förklaras. Slutsats: Vid förvärv har vi kommit fram till att målföretagen är de stora vinnarna på kort sikt. De variabler som vi kunde hitta ett samband med bud premien var kumulativ onormal avkastning 30 dagar innan och fram till buddagen. Uppköpsföretagens q-värden såg vi också ett samband med likaså såg vi skillnad på inhemska och internationella förvärv. Men endast den första variabeln var signifikant skild från noll.

Att ha ett sparande är ett kännetecken för en god och disciplinerad privatekonomi, där individen ger sig själv möjlighet att bestämma över hur och när den vill använda sina pengar. Aktier är den sparform som historiskt sett har resulterat i högst avkastning, men det är även en sparform som är förknippad med hög risk och volatilitet. Den historiskt överlägsna avkastningen har resulterat i att aktieandelen i den svenska befolkningens sparande har ökat avsevärt och idag uppskattas det att cirka 80 procent av det svenska folket, direkt eller indirekt, sparar i aktier. Det stora intresset för aktier har medfört att en akties avkastning är ett utav de mest frekvent förekommande områdena för studier inom ämnet finansiering. Intresset kring en akties avkastning grundar sig bland annat i teorin om den effektiva markandshypotesen. Enligt teorin om den effektiva marknadshypotesen så ska all tillgänglig och relevant information om ett företag avspeglas i kursen på den finansiella tillgången. Ny kurspåverkande information ska snabbt och korrekt inkorporeras i priset på ett värdepapper, vilket i princip betyder att det inte ska gå att läsa informationen i tidningen dagen efter och då agera på den och tjäna pengar. Om detta stämmer så skulle det vara omöjligt att göra systematiska övervinster genom att analysera historiska aktiekurser och publicerad information om ett börsföretag. Huvudsyftet med vår uppsats är att bidra med ytterliggare forskning kring huruvida aktiemarknaden är effektiv enligt den halvstarka graden. Detta gör vi genom att undersöka om det går att påträffa en signifikant onormal avkastning innan och/eller efter offentliggörandet av en förändring av ett företags ordinarie utdelning. Som en del av denna studie så har vi även som syfte att säkerställa om det går att påträffa en signifikant onormal avkastning den dagen då förändring av företagets ordinarie utdelning offentliggjordes. Uppsatsens struktur kännetecknas av att det är en förklarande studie som vi har angripit med en deduktiv ansats och där datainsamlingen till stor del har skett genom att nyttja den kvantitativa metoden. Att valet föll på ovanstående metoder beror på att de överensstämmer med vårt syfte och förenklar besvarandet av vår problemställning. Vi efterforskar sambandet mellan en förändring i den ordinarie utdelningen och aktiekursens riktning. Tonvikten ligger således i att analysera den specifika ekonomiska händelsen med hjälp av statistiska metoder, där huvudmålet är att ägna oss åt hypotesprövning genom att utgå från den befintliga teorin. Därefter är målet att kunna dra statistiskt säkerställda slutsatser och således antingen acceptera eller förkasta våra hypoteser på olika signifikansnivåer. Dessa slutsatser kommer slutligen att presenteras med hjälp av diagram och tabeller. De teorier vi har utgått från i uppsatsen består av teorin om den effektiva marknadshypotesen och teorin om vilken effekt en förändring av ett företags ordinarie utdelning har på aktiekursen. Vi kommer även att gå igenom en del finansiell och statistisk teori för att läsaren i så hög grad som möjlig ska kunna tillgodose sig innehållet i uppsatsen. Efter att vi har analyserat de empiriska resultaten kan vi dra slutsatsen att en förändring av ett företags ordinarie utdelning ger upphov till en signifikant onormal avkastning i samband med offentliggörandet. Vidare kan vi konstatera att våra resultat tyder på att Stockholmsbörsen är effektiv enligt den halvstarka graden vid offentliggörandet av denna kurspåverkande händelse.

Syftet med denna uppsats är att med hjälp av en eventstudie undersöka om marknaden värderar horisontella och vertikala förvärv olika. Samtliga förvärv som ingår i studien har ägt rum på Stockholmsbörsen under perioden 1996 – 2004. Förvärven klassificeras som horisontella eller vertikala. Efter klassificeringen jämförs de båda gruppernas onormala avkastning relativt varandra samt gentemot Affärsvärldens generalindex. De två mått som har använts för att undersöka om det föreligger någon skillnad i hur marknaden har värderat horisontella och vertikala förvärv är daglig onormal avkastning och kumulativ onormal avkastning. Arbetet visar att marknaden inte har värderat horisontella och vertikala förvärv olika. Däremot finner jag vissa belägg för att ett generellt förvärv uppvisar en positiv onormal avkastning jämfört med marknadens avkastning.

Syftet med denna studie är att undersöka om investerare på den svenska kapitalmarknaden är mindre uppmärksamma på värderelevant information på fredagar. För att studera detta, undersöker vi kortsiktiga marknadsreaktioner vid publicering av delårsrapporter på fredagar i förhållande till övriga handelsdagar. I studien tillämpas en kvantitativ forskningsmetod i form av en eventstudie, där marknadsreaktionerna mäts i onormal avkastning. Eftersom förtida reaktioner till kvartalsrapporter minskar reaktionerna under publiceringsdagen, kontrollerar vi för händelser som kan tänkas ge upphov till sådana reaktioner innan fredagsrapporterna publiceras. Urvalet består av delårsrapporter tillhörande företag som varit listade på OMXS30 under perioden mellan 2017-01-01 till 2019-12-31. Resultatet indikerar att marknadsreaktionerna, givet en viss nivå av oväntat resultat, är 32% lägre för fredagar än andra handelsdagar. Eftersom resultatet saknar statistisk signifikans, kan dock inga generella tolkningar eller slutsatser dras. Vi finner heller inget stöd för att eventuella underreaktioner till fredagsrapporter skulle kunna förklaras av förtida reaktioner. Studien lämnar dock utrymme för spekulationer kring eventuella oregelbundenheter i responsiviteten till oväntat resultat hos svenska investerare, och utgör därmed en intressant utgångspunkt för vidare forskning. / This paper aims to investigate if Swedish investors are less attentive to value-relevant information on Fridays. To study this, we compare the short-term market reactions to quarterly reports published on Fridays to other trading days. This paper applies an event study, where market reactions are measured in abnormal returns. Since premature reactions to quarterly reports reduce reactions on the day the reports get published, we control for events that can give rise to such reactions before Friday reports are published. This study focuses on quarterly earnings reports belonging to companies that have been listed on OMXS30 between 2017-01- 01 and 2019-12-31. The results indicate that market reactions to unexpected earnings are 32% lower for Fridays than other trading days. However, in lack of statistical significance, no concrete conclusions can be drawn. We also find no support for the possibility of events causing negative expectations among investors explaining underreactions on Fridays. However, the study leaves room for speculation about possible irregularities in the responsiveness to unexpected earnings among Swedish investors, and thus constitutes an interesting basis for future studies.

Do Scandinavian companies manage their earnings prior to initiating an IPO and if so, how does that affect their subsequent market performance? Prior studies have been able to identify the use of earnings management prior to companies going public, leading to increased initial equity value, followed by negative returns compared to the market as a whole.  In this study we examine the relation between discretionary accruals as an approximation of earnings management for companies listed on the three major Scandinavian stock exchanges through 2005-2017, and their abnormal returns as an approximation of post-IPO market performance. Discretionary accruals are measured in two categories, total discretionary accruals and discretionary short-term accruals, being more directly related to earnings increasing earnings management. Both measurements are divided as fractions of total assets making them comparable throughout the market. We find that companies total discretionary accruals on average are positive, indicating that accrual increasing earnings management is used prior to being brought to the public market. The average companies’ discretionary current accruals are negative, separating the results found in the Scandinavian markets from prior research in the field. As we study their subsequent market performance, we find that an increased level of discretionary short term accruals, earnings increasing earnings management is negatively related to abnormal returns.

Objective: Our purpose with this study is to demonstrate the impact of natural disasters on banks' share prices. Method: Quantitative survey method, an event study. Conclusion: There is no association or a very weak correlation in this study between natural disasters and the Swedish banks' share prices.

<p>The shareholder is supposed to be indifferent if one share costs 100 SEK, or 10 shares cost 10 SEK each. In an efficient market, shares should be valued directly to new expectations as a result of the announcement of the reverse split. We investigate whether abnormal returns incur surrounding reverse split and if owner structure change.</p><p>One reason for the reverse share split is that most companies have plans to imple-ment other company’s specific events in order to survive rather than to change the price range to a more attractive level. We found a negative return in the ex-day at 8,1 per cent. When the ex-day is pure enough from other price driving information should the outcome be a reaction to how the market perceives changes in future divi-dends after the reverse split. In consideration of stock ownership of votes accounted for a reduction of individual owners, and increasing institutional owners, more in companies with low Market to Book. This may suggest that the institutional share-holders have increased their share of votes to increase their power in the companies.</p>

Purpose: The main objective of this thesis is to study if acquiring companies’ shareholders on the Swedish market earn abnormal returns after an M&amp;A and further to examine possible differences in the abnormal return depending on whether the M&amp;A is announced during a period with high level of merger activity or low level of merger activity. Method: This thesis uses a quantitative research method and an event study to examine abnormal returns. The abnormal return is obtained by calculating the difference between the actual return and the normal return. Stock prices for the thirty companies in the sample have been collected; fifteen M&amp;As from periods characterized by high merger activity and fifteen M&amp;As from periods of low merger activity. The event window consists in total of eleven days, five days before the announcement day and five days after. Day minus six is used as an index. Finally, the results have been tested with t-statistics for further analyzing. Conclusion: Our findings regarding the Swedish market in this thesis is not consistent with most of the previous research. Earlier research claims negative abnormal returns for the acquiring companies’ shareholders. In our study we have found that the Swedish acquiring companies’ shareholders actually earn positive abnormal returns after an M&amp;A. Moreover, the abnormal returns are higher for M&amp;As announced during times with high level of merger activity on the market compared to the abnormal returns for M&amp;As announced when the level activity of merger is low. / Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om förvärvande företags aktieägare på den svenska marknaden uppnår onormal avkastning efter ett företagsförvärv. Studien undersöker även skillnader i onormal avkastning till det förvärvande företaget beroende på om förvärvet genomförts under en tidsperiod med hög respektive låg aktivitet av företagsförvärv på marknaden. Metod: Denna uppsats använder sig av en kvantitativ forskningsmetod samt en eventstudie för att undersöka onormal avkastning. Den onormala avkastningen erhålles genom att beräkna skillnaden mellan den faktiska avkastningen efter ett företagsförvärv med den normala avkastningen om förvärvet inte genomförts. Aktiepriset för de trettio företagen i urvalet har samlats in, hälften av urvalet är hämtat från en period med hög förvärvsaktivitet och resterande från en period med låg förvärvsaktivitet. Händelsefönstret består av elva dagar, fem dagar före och fem dagar efter tillkännagivandet av företagsförvärvet. Dag minus sex används som index. Slutligen har resultatens testats med t-test för vidare analys. Slutsats: Våra resultat gällande den svenska marknaden är inte samstämmiga med de flesta av de presenterade tidigare forskningarna. Enligt mycket tidigare forskning erhåller förvärvande företagens aktieägare negativ onormal avkastning medan vår studie av svenska företag visar positiv onormal avkastning till följd av ett företagsförvärv. Dessutom är den onormala avkastningen högre för företagsförvärv som genomförs i perioder med hög aktivitet av förvärv på marknaden jämfört med den onormala avkastningen för företagsförvärv som genomförs när aktivitetsnivån på förvärv är låg.

Purpose: The main objective of this study is to research whether an announcement of an acquisition generates positive/negative abnormal short-term return towards the buying company’s shareholders. The secondary purpose is to research whether any differences could be due to selected factors: firm size and industry. Method: The study is quantitative in nature where the research aims at the stock price movement around the announcement of an acquisition. The sample size includes 30 companies between the years 2000-2010. The abnormal return is investigated by an Event Study. Conclusion: Our study shows that the publication gives a positive abnormal return in comparison to the respective sector indexes. The result is statistically significant, so we can conclude that an announcement of an acquisition is a positive investment on average. We also found that our selected factors have a significant impact on price performance. Medium-sized industrial companies show positive abnormal returns while smaller IT companies shows a very low abnormal return and large finance companies fluctuates slightly more than other variables, but the value changes are minimal. We also found that the market does not work effectively because of the strange movements before and after the event date.