Bakgrund: I Sverige inträffar cirka 110 000 vårdskador varje år där 45% av fallen innebär en förlängd sjukhusvistelse för patienten. Tidigare forskning har visat att teammedlemmarna i en operationssal har olika uppfattningar när det gäller teamarbete på sal. Samverkan i team är en viktig aspekt där alla olika yrkesprofessioner behövs för att kunna säkerställa att patienten erhåller en god och säker vård. Ett samarbete som fungerar väl och en god kommunikation leder till att misstag och felsteg kan elimineras och kan främja patientsäkerheten.  Motiv: Författarna till föreliggande studie har under den verksamhetsförlagda utbildningen observerat hur brister i teamarbetet kan få förödande konsekvenser. Genom att genomföra intervjuer med fokus på operationssjuksköterskors upplevelser av teamarbete skapas en ökad kunskap hos teammedlemmarna vilket kan leda till förbättrat teamarbete i operationssalen. Syfte: Syftet var att belysa operationssjuksköterskors upplevelser av teamarbete i operationssalen. Metod: Studien har utförts i kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer med åtta operationssjuksköterskor vid tre operationsavdelningar i Sverige. Data har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Operationssjuksköterskors upplevelser av teamarbete på operationssal redovisas i huvudkategorierna Strategier för att skapa ett positivt arbetsklimat, Tillvägagångssätt för kommunikation i teamet och Attityder i teamet med underliggande subkategorier. Konklusion: Operationssjuksköterskorna upplevde att kommunikationen hade betydelse för ett fungerande teamarbete. Vikten av en god kommunikation i teamet kunde påverka patientsäkerheten vilket kan ha betydelse för patientens liv. Att uppmärksamma operationssjuksköterskor om teamarbetets betydelse för patientsäkerheten, tror författarna är av vikt för att minimera antalet allvarliga händelser vilket kan leda till vårdskada. / Background: Approximately 110 000 healthcare injuries occur every year in Sweden, where 45% of the cases involve an extended hospital stay for the patient. Previous research has shown that team members in an operating room have different views of teamwork. Collaboration in the team is an important aspect where all different professions are needed to be able to ensure that the patient receives good and safe care. A collaboration that works well and good communication is required so that mistakes can be eliminated and promote patient safety. Motive: The authors have observed how deficiencies in the teamwork can have devastating consequences. By conducting interviews with a focus on the operating theatre nurses’ experiences of teamwork, increased knowledge is created among team members, which can improve teamwork in the operating room. Aim: The aim of the study was to illustrate operating theatre nurses’ experiences of teamwork in the operating room. Methods: The study was conducted in a qualitative design with semi-structured interviews with eight operating theatre nurses from three operating wards in Sweden. Data has been analyzed with qualitative content analysis. Result: Operating theatre nurses’ experiences of teamwork in the operating room are presented in the main categories Strategies for creating a positive work climate, Approaches to communication in the team and Attitudes in the team with underlying subcategories. Conclusion: The operating theatre nurses experienced that communication was of importance for a functioning teamwork. The importance of good communication in the operating team could affect patient safety which can have an impact on the patient’s life. The authors believe it is important to make operating theatre nurses aware of the importance of teamwork for patient safety, to minimize the number of serious incidents that can lead to a healthcare injury.

Introduktion: Dokumentation av omvårdnad är varje sjuksköterskas skyldighet och ansvar enligtPatientdatalagen (SFS 2008:355). Operationssjuksköterskan dokumenterar omvårdnad och information utifrån den perioperativa vårdprocessen. Tydlighet i dokumentationen kan säkerställainformationsflödet mellan olika vårdgivare. Syftet var att sammanställa forskning som beskriver operationssjuksköterskans uppfattningar om dokumentation av omvårdnad inom perioperativ vård. Metod: En integrativ systematisk litteraturstudie genomfördes enligt Statens Beredning för Medicinsk och Social Utvärdering [SBU]. Materialet analyserades med integrerad analys enligt Kristensson (2014). Resultatet baserades på åtta vetenskapliga artiklar. Tre kategorieri dentifierades utifrån analysen och var: varierande egenansvar och skiftande attityder till dokumentation av omvårdnad, påverkbara och skiftande förutsättningar för dokumentation av omvårdnad och i dokumentationen prioriterade omvårdnadsdiagnoser och omvårdnadsåtgärder. Konklusion: Standardiserad terminologi kan tydliggöra operationssjuksköterskans dokumentation av omvårdnad både för hen själv och för övriga vårdgivare. Ett för operationssjuksköterskan anpassat dokumentationssystem kan vara av betydelse för att dokumentationen av omvårdnad ska prioriteras. Ledarskapets inställning till dokumentation ansågs ha betydelse för om operationssjuksköterskan gavs förutsättningar till dokumentation av omvårdnad.