No description available.

The use of special forces has increased rapidly due to terrorist threats, hybrid and irregular warfare. This has also resulted in an increased need for special and conventional forces to cooperate. Pirate attacks outside the horn of Africa and the bombing of USS Cole demonstrate how these asymmetrical threats also have an impact on the naval arena. The aim of this thesis is to understand how the six principles in McRaven’s special forces theory can explain the outcome of the rescue operation during the Maersk Alabama Hijacking in 2009, where DEVGRU (United States Navy Special Warfare Development Group) and conventional naval forces cooperated and managed to successfully liberate Captain Richard Philips. These findings will contribute to assess the critical prerequisites of success for special forces operations in the modern naval environment and evaluate if these operations can be explained by existing special forces theories. The result of this study shows that McRavens theory can explain the outcome of the rescue of Philips, were the principles of surprise, simplicity and security had large significance. The rescue operation also shows that cooperation between DEVGRU and the US navy vessels were essential for the operational success.

Bakgrund: Antalet personer med obesitas ökar världen över och definieras genom ett Body Mass Index (BMI) över 30. Det ställer ökade krav på sjukvården att möta behovet av vård hos dessa patienter. Att bli sövd är förenat med risker, där ett högt BMI ökar risken vid generell anestesi. En förändrad anatomi och fysiologi hos patienter med obesitas utgör en ökad risk vid generell anestesi, vilket är någonting anestesisjuksköterskan måste vara förberedd på och kunna hantera. Syfte: Studiens syfte var att beskriva anestesisjuksköterskans erfarenhet av generell anestesi av patienter med obesitas för att säkerställa säker vård. Metod: Deskriptiv design med kvalitativ ansats. Totalt fem anestesisjuksköterskor intervjuades individuellt på en operationsavdelning i Mellansverige under perioden december 2023 till januari 2024. Resultat: Anestesisjuksköterskans erfarenheter presenteras i tre kategorier; Skapa egna förutsättningar för säker vård, process av mental och praktisk förberedelse för att hantera olika situationer, samt organisatoriska förutsättningar för säker vård. Vidare framkom åtta subkategorier; Identifiera patientutmaningar, ta stöd i team, erfarenhet medför trygghet, preoperativa förberedelser och använda hjälpmedel, förutse och hantera peroperativa risker, planera och utföra omvårdnadsåtgärder inför väckning och postoperativ vård, planerat operationsprogram påverkar, samt tillgänglighet till resurser. Slutsats: Studien visar att stöd i team samt att vara erfaren medför trygghet och ger goda förutsättningar för att skapa säker vård. Organisatoriska förutsättningar såsom operationsprogram och tillgänglighet till resurser är förutsättningar som påverkar möjlighet att skapa säker vård. / Background: The prevalence of obesity is increasing worldwide, with a Body Mass Index (BMI) above 30 defining the condition. This places increased demands on healthcare providers to meet the care needs of these patients. Being put under anesthesia is associated with risks, with even a high BMI increasing the risk of general anesthesia. An altered anatomy and physiology in obese patients pose an increased risk during general anesthesia, which the nurse anesthetist must be prepared for and be able to handle. Aim: The aim of the study was to describe the nurse anesthetist's experience of general anesthesia in obese patients in order to ensure safe care. Method: A descriptive design with a qualitative approach was employed. A total of five nurse anesthetists were interviewed individually in a surgical ward in central Sweden during the period December 2023 to January 2024. Results: The nurse anesthetists' experiences are presented in three categories: creating one's own conditions for safe care, the process of mental and practical preparation to handle different situations, and organizational conditions for safe care. Furthermore, eight subcategories emerged: identifying patient challenges, taking support in teams, experience brings safety, preoperative preparation and use of aids, anticipating and managing peroperative risks, planning and performing nursing measures for wake-up and postoperative care, planned surgical program affects, and availability of resources. Conclusion: The study indicates that the provision of support within teams and the possession of experience affords security and facilitates the creation of safe care. Organizational conditions, such as the surgical program and the availability of resources, are conditions that affect the possibility to create safe care.

Bakgrund: Sjukvården är en miljö med förekomst av arbetsrelaterad stress. På en operationsavdelning är arbetet mycket intensivt och det bedrivs högspecialiserad vård. Syfte: Syftet med studien var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress. Metod: En empirisk kvalitativ studie genomfördes. Fyra strategiskt utvalda operationssjuksköterskor från två olika operationsavdelningar vid ett stort universitetssjukhus i Mellansverige deltog i studien. Ljudinspelade intervjuer genomfördes med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. En manifest innehållsanalys utfördes. Resultat: Tre huvudkategorier påträffades; färdigheter, arbetsmiljö och operationsplanering. Operationssjuksköterskorna beskrev att avsaknad av erfarenhet och kontroll var bidragande faktorer för upplevd arbetsrelaterad stress. Dålig kommunikation mellan kollegor och en operationsplanering som inte överensstämde med de resurser som fanns tillgängliga var också bidragande faktorer till uppkomst av arbetsrelaterad stress. Slutsatser: Resultatet visar att arbetsrelaterad stress är ett existerande problem inom operationssjukvården och bör utforskas vidare för att förbättra operationssjuksköterskornas arbetsvillkor och miljö. / Background: Health care is an environment with the presence of work-related stress. An operation department is very intense and it is carried on highly specialized care. Purpose: The purpose of this study was to describe operating room nurses' experience of work-related stress. Method: An empirical qualitative study was conducted. Four strategically selected operation room nurses from two different operation department at a large teaching hospital in central Sweden participated in the study. Recorded interviews were conducted with the help of a semi-structured interview guide. A manifest content analysis was performed. Results: Three main categories were found; skills, work environment and operation planning. Operating room nurses described the lack of experience and control as contributing factors to perceived work-related stress. Poor communication between colleagues and an operations scheduling, which was inconsistent with the resources that were available were also contributing factors to the incidence of work-related stress. Conclusions: The results tend to show that occupational stress is an existing problem in surgical care and should be further explored to improve the surgical nurses' working conditions and environment.