<p>Sammanfattning</p><p>Ett mål inom svenskt polisväsende är att skapa en jämnare könsfördelning med avseende på chefsfunktioner inom</p><p>operativ verksamhet. Mot bakgrund i detta startade Polismyndigheten i Hallands län under hösten 2007 ett</p><p>strategiskt långsiktigt utvecklings- och ledarskapsprojekt.</p><p>Syftet med denna undersökning är tvådelat, där ett praktiskt och ett abstrakt teoretiskt syfte har sammanfogats.</p><p>Det praktiska syftet avser på att utvärdera utvecklings- och ledarskapsprojektet ”Att vara chef i operativ</p><p>verksamhet”. Det teoretiska syftet är att undersöka om det finns några genus- och könsrelaterade föreställningar,</p><p>normer och värderingar inom Polismyndigheten i Hallands län som har en negativ inverkan på kvinnors</p><p>möjligheter att söka sig till chefstjänster.</p><p>Undersökningens empiriska material har samlats in genom en enkätundersökning och analyserats med teorier om</p><p>utvärdering och genus- och könsmaktsordning. De resultat som framkommit visar att projektet var ett</p><p>framgångsrikt utvecklings- och ledarskapsprojekt. Ur ett genus- och könsmaktsteoretiskt perspektiv kan det</p><p>fastställas att det förekommer genus- och könsrelaterade föreställningar, normer och värderingar inom</p><p>Polismyndigheten i Hallands län. Detta är dock inte den bakomliggande förklaringen till den låga andelen</p><p>kvinnliga chefer. Denna låga andel beror på civila, praktiska respektive personliga omständigheter.</p><p>Nyckelord: Polismyndigheten, operativ verksamhet, kvinnlig chef, ledarskap, genus- och könsmaktsordning.</p>

Sammanfattning Ett mål inom svenskt polisväsende är att skapa en jämnare könsfördelning med avseende på chefsfunktioner inom operativ verksamhet. Mot bakgrund i detta startade Polismyndigheten i Hallands län under hösten 2007 ett strategiskt långsiktigt utvecklings- och ledarskapsprojekt. Syftet med denna undersökning är tvådelat, där ett praktiskt och ett abstrakt teoretiskt syfte har sammanfogats. Det praktiska syftet avser på att utvärdera utvecklings- och ledarskapsprojektet ”Att vara chef i operativ verksamhet”. Det teoretiska syftet är att undersöka om det finns några genus- och könsrelaterade föreställningar, normer och värderingar inom Polismyndigheten i Hallands län som har en negativ inverkan på kvinnors möjligheter att söka sig till chefstjänster. Undersökningens empiriska material har samlats in genom en enkätundersökning och analyserats med teorier om utvärdering och genus- och könsmaktsordning. De resultat som framkommit visar att projektet var ett framgångsrikt utvecklings- och ledarskapsprojekt. Ur ett genus- och könsmaktsteoretiskt perspektiv kan det fastställas att det förekommer genus- och könsrelaterade föreställningar, normer och värderingar inom Polismyndigheten i Hallands län. Detta är dock inte den bakomliggande förklaringen till den låga andelen kvinnliga chefer. Denna låga andel beror på civila, praktiska respektive personliga omständigheter. Nyckelord: Polismyndigheten, operativ verksamhet, kvinnlig chef, ledarskap, genus- och könsmaktsordning.

Bakgrund: Digitalisering är ett utav de mest diskuterade ämnena i dagens samhälle och det har förändrat organisationer likt ingen tidigare innovation. Förändringar är inte alltid lätta att hantera och kan skapa problem oavsett hur välplanerade de är. En av de största svårigheterna vid förändringsarbete är att få med sig de anställda. Något som har blivit vanligare är att se de anställda som en drivare av innovationsarbetet. Forskning visar att förändringsarbete i den operativa verksamheten inom ramen för digitalisering är ett outforskat område.   Syfte: Syftet med studien är att utreda hur Polismyndigheten inkluderar digitalisering i sin operativa verksamhet. Detta arbete möjliggörs genom att en kartläggning av myndighetens digitaliseringsarbete genomförs, vilket också avser att utreda hur Regeringens digitaliseringsstrategi återfinns hos myndigheten. Ytterligare ämnar studien bidra med kunskap om hur medarbetarna kan vara en del av förändringsarbetet i myndigheten samt andra organisationer som står inför liknande utmaningar.   Metod: För att lyckas uppfylla studiens syfte har fallstudie tillämpats som forskningsstrategi. Ett iterativt arbetssätt har används genomgående för sammanställningen av det teoretiska samt empiriska materialet. Insamlingen av det empiriska materialet skedde genom att flertalet dokument studerades samt genom semi-strukturerade intervjuer på Polismyndigheten.   Slutsats: Digitalisering som ämne finns presenterat i flera av myndighetens styrdokument, dock i väldigt generella drag. De fem delmålen från Regeringens digitaliseringsstrategi är hanterade inom myndigheten men endast indirekt. Myndigheten styr sitt förändringsarbete inom ramen för digitalisering genom sin styrmodell, verksamhetsbaserad IT-utveckling. Den är däremot i dagsläget mer använd av de i yttre tjänst än de i inre. För de i inre tjänst finns också ett större motstånd till att använda de digitala verktygen. Genom en tydligare styrning kan kulturen förändras och leda till att digitaliseringen blir en större del av verksamheten. / Background: Digitalization is one of the most discussed topics in today’s society and it has come to change organisations like no earlier innovation. Changes are not always easy to handle and can create problems regardless of how well structured the process is. One of the biggest challenges when it comes to change management is to involve the employees. To see the employees as a driver of innovation has become more common. Research show that change management in the operational business when it comes to digitalization is still yet an unexplored topic.   Purpose: The purpose of the study is to investigate how the Swedish Police include digitalization in their operational business. The work is made possible through a mapping of the authority’s work with digitalization, which also aims to investigate how the goals from the Swedish Government’s digitalization strategy is taken care of. Further, the study aims to contribute with knowledge about how employees can be part of the work with changes within the authority but also in other organizations, that are faced with the same challenges.   Method: In order to fulfill the purpose of the study, a case study is applied as research strategy. When compiling the theoretical material and gathering the empirical material an iterative approach was used. The empirical material was gathered through qualitative interviews with employees at the Swedish Police.   Conclusions: Digitalization as a subject are represented in many of the authority’s documents, but only in general. The five goals from the digitalization strategy presented by the Swedish government are handled but only indirectly. The authority is managing their changes caused by the digitalization through their control model. This way of working is more used by the people working in the external environment. The resistance to use digitalized tools is greater from the people working in the internal environment. With a clearer management accounting system, the culture can change which will make digitalization a bigger part in the authority.

<p>Att införa ett miljöledningssystem enligt ISO 14001 kan vara ett sätt att uppnå en bra miljöorganisation i ett företag. I dagsläget är det ett måste, om ett företag vill överleva på längre sikt. Faran är att miljöledningssystemet i sig självt blir ett mål och inte ett medel för att få ett strukturerat miljöarbete. Enista AB i Norrköping har ett integrerat ledningssystem med miljö, kvalitet och arbetsmiljö. Företaget är certifierat enligt ISO 14001. Syftet är att, i form av en fallstudie på ett företag, undersöka hur tre faktorer påverkar arbetet med ett miljöledningssystem hos medarbetarna i den operativa delen av verksamheten. Påverkar den operativa personalens tillgång till information/kommunikation företagets miljöarbete? Kan formen av, och innehållet i, utbildning inom miljöområdet ha en påverkan på medarbetarnas arbete med ledningssystemet? Vad säger medarbetarna på den operativa nivån i företaget om att arbeta med ledningssystemet? Fallstudien är en nulägesanalys på företaget. För att undersöka mitt syfte använde jag mig av semistrukturerade, kvalitativa, gruppintervjuer och individuella intervjuer. Övergripande blev slutsatsen att kommunikation, information och utbildning är viktiga faktorer att arbeta med och utveckla, för att få ett väl integrerat och effektivt miljöledningssystem. Dessa tre faktorer samverkar och skapar attityder till miljöledningssystemet hos de anställda i den operativa verksamheten.</p>

Att införa ett miljöledningssystem enligt ISO 14001 kan vara ett sätt att uppnå en bra miljöorganisation i ett företag. I dagsläget är det ett måste, om ett företag vill överleva på längre sikt. Faran är att miljöledningssystemet i sig självt blir ett mål och inte ett medel för att få ett strukturerat miljöarbete. Enista AB i Norrköping har ett integrerat ledningssystem med miljö, kvalitet och arbetsmiljö. Företaget är certifierat enligt ISO 14001. Syftet är att, i form av en fallstudie på ett företag, undersöka hur tre faktorer påverkar arbetet med ett miljöledningssystem hos medarbetarna i den operativa delen av verksamheten. Påverkar den operativa personalens tillgång till information/kommunikation företagets miljöarbete? Kan formen av, och innehållet i, utbildning inom miljöområdet ha en påverkan på medarbetarnas arbete med ledningssystemet? Vad säger medarbetarna på den operativa nivån i företaget om att arbeta med ledningssystemet? Fallstudien är en nulägesanalys på företaget. För att undersöka mitt syfte använde jag mig av semistrukturerade, kvalitativa, gruppintervjuer och individuella intervjuer. Övergripande blev slutsatsen att kommunikation, information och utbildning är viktiga faktorer att arbeta med och utveckla, för att få ett väl integrerat och effektivt miljöledningssystem. Dessa tre faktorer samverkar och skapar attityder till miljöledningssystemet hos de anställda i den operativa verksamheten.

Komponentavskrivning blev aktuellt i samband med att EU valde att följa de standarder som IASB utfärdade. Efter införandet av K3-regelverk för svenska företag kom det att bli ännu mer aktuellt med komponentavskrivning i Sverige.Då tidigare forskning har riktat kritik mot komponentavskrivning, fann vi det intressant att undersöka vilka svårigheter som kan finnas med komponentavskrivning i ett petrokemiskt företag utifrån två olika perspektiv. Med detta som grund valde vi att undersöka vilka svårigheter som fanns utifrån ett redovisningsperspektiv och ett operativt perspektiv samt att undersöka hur interaktionen går till mellan dessa två perspektiv.Den teoretiska referensramen i arbetet innefattar svensk praxis, IAS 16, K3-regelverk, komponentavskrivning, kritik mot komponentavskrivning, redovisningsfunktionen och operativa verksamheten. Empirin utgörs av intervjuer som är utförda hos det petrokemiska företaget Borealis där vi har undersökt vilka svårigheter som finns med komponentavskrivning i redovisningsfunktionen samt den operativa verksamheten. Vi har även undersökt hur interaktionen gällande komponentavskrivning ser ut mellan redovisningsfunktionen och den operativa verksamheten. För att få bra fakta har vi valt att utföra flertalet djupintervjuer som har lagt grund till ett tillförlitligt empiriskt material.I analysen bearbetar vi den empiri och teori som har samlats in under studien för att få ett underlag för slutsatser baserat på problemformuleringen. Här sätts bland annat empirin i kontrast mot den teori som samlats in från tidigare forskning.Slutsatserna indikerar att det finns problem med komponentavskrivning ur både ett redovisningsmässigt och operativt perspektiv. Ur ett redovisningsmässigt perspektiv finns tydliga punkter som pekar på ökad dokumenthantering, svårigheter med att fördela kostnader till komponenter och att motivationsproblem hos anställda existerar. Ur ett operativt perspektiv har vi funnit svårigheter i form av arbetsbördan med anläggningsregistret, omdömet hos personal, ej homogena beslut kring vad som är en komponent och att det saknas kunskap hos den operativa avdelningen kring komponentavskrivning. Vidare menar vi att interaktionen mellan avdelningarna gällande komponentavskrivning kan brista men att det behövs ett fortsatt starkt samarbete samt en god kommunikation för att uppnå målen med komponentavskrivning. / Program: Civilekonomprogrammet