Thesis (M.Optom.)--University of Melbourne, Dept. of Optometry and Vision Sciences, 2007. / Typescript. Includes bibliographical references (leaves 123-128).

Katarakt är en grumling i ögats lins som leder till nedsatt syn. Detta tillstånd är fortfarande en av de främsta orsakerna till nedsatt syn i hela världen och kataraktoperationer är därför en av de vanligaste operationerna inom ögonkirurgi. Patienter upplever att den information de får om det kirurgiska ingreppet ofta är bristfällig. Det är komplext att ge information inför en ögonoperation. Syftet med denna integrativa litteraturstudie var att belysa faktorer som bidrar till patientnöjdhet i samband med kataraktoperationer. Datainsamling gjordes i specifika databaser som CINAHL, PubMed och SienceDirect, vilka innehåller flest tidskriftsartiklar från området medicin och omvårdnad. En analys av tio artiklar genomfördes. Litteraturstudien resulterade i tre kategorier av patientnöjdhet: Information, Hälso-och sjukvårdspersonalens bemötande och Trygghet. Många olika faktorer bidrar till patientnöjdhet. De viktigaste faktorerna är att få en individuell och patientanpassad information om kataraktoperationen, att hälso-och sjukvårdpersonalen har ett respektfullt och vänligt bemötande mot patienten samt att kunna känna trygghet. Resultatet visade också att ögonsjuksköterskan har en viktig roll när det gäller att stödja och informera patienter i samband med kataraktoperationer. Genom att förstå patienters upplevelser kan ögonsjuksköterskan hjälpa och bemöta dem på ett bättre sätt. I utbildningen till ögonsjuksköterskor bör resultatet i denna litteraturstudie kunna användas men det rekommenderas att större studier görs om patientupplevelser vid kataraktoperationer i Sverige. / A cataract is a clouding oft he lens of the eye that leads to impaired vision. This condition remains one of the main causes of vision impairment worldwide. Cataract surgery is amongthe most common eye interventions all over the world. Patients often consider that the information they receive about the surgical procedure is inadequate. It is difficult to provide information about eye surgery. The aim of this integrative literature review was to highlight factors that contribute to patient satisfaction in cataract surgery. Data collection took place in databases such as CINAHL, PubMed and SienceDirect, which mainly contain scientific articles from the field of medicine and nursing. The study includes an analysis of ten articles. The literature review resulted in three categories of patient satisfaction: Information, Healthcare professionals`response and Safety. Many different factors that contribute to patient satisfaction. The most important factors are to get individual and patient information about cataract surgery, respectful and friendly encountering by the healthcare professionals and being able to feel safe. The result revealed even that the ophthalmic nurse has an important role in supporting and informing the patient in the context of cataract surgery. Ophthalmology nurses can encounter patients in a more professional manner if they understandpatients` experiences. In the education of ophthalmology nurses, the result of this  literature study should be able to be used, but it is recommended that greater studies be done on patient experience in cataract surgery in Sweden.

Barn är en stor patientgrupp inom ögonsjukvård, vilka har behov av att känna trygghet exempelvis genom att få förberedande information. För att möjliggöra detta krävs att barnet får möjlighet att kommunicera på sin nivå. Alternativ kompletterande kommunikation som till exempel bildstöd kan vara en möjlighet att ge barnet förutsättningar för att få sin röst hörd. Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors uppfattningar om att använda bildstöd i omvårdnaden av barn inom ögonsjukvård. En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats genomfördes där sex ögonsjuksköterskor och två allmänsjuksköterskor intervjuades med hjälp av semistrukturerade frågor. Data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i tre huvudkategorier: Barnet i centrum, Bildstödets betydelse, och Viljan att använda bildstöd. I resultatet framkom att ögonsjuksköterskan använder bildstöd i låg grad. Det fanns ett intresse för att börja använda sig av och implementera bildstöd. Genom att använda bildstöd kan barnet förberedas inför sitt besök och på så sätt skapas trygghet samt främjas kommunikation. Genom att göra barnets röst hörd skapas möjlighet att arbeta utifrån ett barncentrerat perspektiv. Då tidigare erfarenhet av bildstöd inom ögonsjukvård är bristfällig var det av stor vikt att utforska ämnet vidare. / Children are a large patient group in ophthalmic care. Children have a need to feel secure and have access to introductory information. To enable this, the child must be able to communicate at his or her level. Alternative augmentative communication such as image support may be an opportunity for the child to have their voice heard. The purpose of the study was to investigate nurses' perceptions of using image support in the care of children in ophthalmic care. A qualitative study was conducted with an inductive approach where six ophthalmic nurses and two registered nurses were interviewed with the help of a semi-structured questionnaire. Data was analyzed using content analysis, which resulted in three main categories: The child in focus, The meaning of image support and The willingness to use image support. The result showed that the ophthalmic nurse uses image support to a low degree. They showed an interest in using image support and implementing it in their routines. The use of image support provided security for the child by making them more prepared for the visit as well as promoted communication with the child. The thesis showed that by making the child's voice heard, the opportunity to work from a child-centered perspective was increased. As previous experience of image support in ophthalmic care is inadequate, it is of great importance to explore this subject further.

Problem statement: Violence against women and intimate partner violence is a bigproblem in society and the healthcare system has an obligation to act already when thereis suspicion of exposure to violence, but there is a lack of clear guidelines in ophthalmiccare. Aim: The aim was to examine nurses´ experiences of caring for patients exposedto IPV. Method: A systematic literature review with qualitive design and inductiveapproach was performed. Result: The emerged categories were readiness to deal withintimate partner violence, different views on exposure to violence, emotions are evoked,having the courage to ask, and organizational support. The result showed that trainingabout intimate partner violence was unusual both in the nursing program and for theprofessional nurses. Because of this they did not feel prepared for neither detect, reportsuspected cases or correctly meet these patients. Conclusion: There is a lack ofknowledge and education about how exposure to violence can be discovered andhandled. In addition, the subject needs to be highlighted and be developed further tostrengthen the societal responsibility to act when there is suspicion about violence. Tobe able to conduct evidence-based care in ophthalmic care more research is neededabout violence against women and intimate partner violence. / Problemställning: Våld mot kvinnor och våld i nära relationer är ett stort problem isamhället och hälso- och sjukvården har skyldighet att vidta åtgärder redan vidmisstanke om våldsutsatthet, men det saknas tydliga riktlinjer inom ögonsjukvården föromhändertagande. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter avomhändertagande av patienter som är utsatta för våld i nära relationer. Metod:Litteraturstudien var systematisk och hade en kvalitativ design med en induktiv ansats.Resultat: Kategorierna som framkom var att ha beredskap att bemöta våld i närarelation, olika syn på våldsutsatthet, vårdrelationen väcker känslor, att fråga omvåldsutsatthet och att ha stöd i organisationen. Det visade sig att utbildning kring våld inära relation var ovanligt både under sjuksköterskeutbildningen och föryrkesverksamma sjuksköterskor. De upplevde sig därför inte vara tillräckligt förbereddaför vare sig att upptäcka, rapportera misstänkta fall eller att på ett korrekt sätt bemötadenna patientkategori. Konklusion: Det saknas tillräcklig kunskap och utbildning omhur våldsutsatthet kan upptäckas och hanteras. Dessutom behöver ämnet belysas ochutvecklas ytterligare för att stärka det samhälleliga ansvaret att agera vid misstanke omvåldsutsatthet. För att kunna bedriva evidensbaserad vård inom ögonsjukvården behövsmer forskning om våld mot kvinnor och våld i nära relationer.