Bakgrund Ett sätt att mäta patienternas upplevelser av bemötande är att mäta tillfredsställelsen. Under bemötande ingår humanistiskt arbetssätt och ett professionellt förhållningssätt. Enligt kompetensbeskrivningen bör en tandhygienist bemöta och behandla alla människor likvärdigt med respekt oavsett individuella förutsättningar. Genom gott omhändertagande kan tillfredställelsen bland patienterna höjas. Syftet var att undersöka patienternas grad av tillfredställelse av bemötandet från tandhygienister inom Folktandvården (allmäntandvården), samt hur patienterna upplever tandhygienisternas professionella förhållningssätt. Metod Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie. Urvalet bestod av personer som var 18 år eller äldre. Fem folktandvårdskliniker valdes strategiskt ut genom klusterurval. Deskriptiv statistik gjordes av bakgrundsvariabler och redovisades i tabeller. Jämförelser av variabler ålder, upplevd munhälsa samt väntetid utfördes med chi-två-tester. Resultat Majoriteten av deltagarna var tillfredsställda med tandhygienisternas bemötande. Samtliga deltagare uppgav att de blivit bemötta på ett respektfullt och hänsynsfullt sätt. Statistiskt signifikant skillnad avseende bemötande i relation till väntetid kunde påvisas. Gruppen där besöket började i tid var mer tillfredsställda än dem som fick vänta. Genom självbedömningen av Humanismskalan påvisades att tandhygienisterna bemötte dem utifrån ett humanistiskt förhållningssätt. Slutsats Studien visade att majoriteten av deltagarna visade tillfredsställelse med tandhygienisternas bemötande och professionella förhållningsätt samt att väntetid påverkade graden av tillfredställelse. / Background A way to measure the patients’ experiences regarding treatment is to measure the satisfaction. Treatment includes humanistic view and professional approach. According to the competence description, dental hygienists should treat all people equally with respect. Patient satisfaction can be increased through good care. Aim To investigate patients’ degree of satisfaction from dental hygienists’ in the Public Dental Service, and how patients experienced their professional approach. Method The study was a quantitative cross-sectional study. The sample consisted of people ≥ 18 years old. Five dental clinics were chosen strategically by cluster selection. Descriptive statistics was conducted to map background variables. Age, self-perceived oral health and waiting time were compared with chi-square tests. Results Most of the participants were satisfied with the dental hygienists’ treatment. All participants stated that they were treated in a respectful and considerate manner. Statistically significant difference regarding waiting time was detected. The group where the visit started on time was more satisfied than those who had to wait. Through self-assessment of Humanism Scale showed that dental hygienists’ treatment was based on humanistic approach. Conclusion Most of the participants showed satisfaction with the dental hygienists' treatment and professional approach. Waiting time affected the degree of satisfaction.

Sammanfattning Introduktion: Bedömning inför ryggkirurgi bygger på en sammanvägd bedömning av en klinisk ryggundersökning och CT/MR-bilder. Då ryggkirurgisk verksamhet strävar efter en hög så kallad träffprocent, dvs hur många bedömningar som leder till en operationsanmälan, är det viktigt att optimera processen. Med en fysioterapeut med särskild kompetens som primärinstans kan ryggkirurgisk verksamhet effektiviseras. Utifrån vårdens omställning till personcentrerad vård är det viktigt att patientens upplevelse av den förändrade processen utvärderas. Syfte: Kartlägga patientens upplevelse av en ryggkirurgisk bedömning med fysioterapeut som primärinstans. Upplevelsen ska belysas utifrån diagnos, utfallet av bedömningen och även ur ett könsperspektiv. Ett annat syfte är att analysera ryggkirurgiska mottagningens träffprocent för att mäta effektiviteten. Metod: Via enkät mäta patienternas upplevelse av bedömningen av fysioterapeut som primärinstans på en ryggkirurgisk mottagning, avseende delaktighet och nöjdhet. Genom journalgranskning mäta träffprocenten. Resultat: Undersökningen inkluderade 159 bedömningar (100 kvinnor), svarsfrekvensen på enkäten var 91 %. Patienterna skattade hög delaktighet (>80 %) och nöjdhet (>80 %) med bedömningen. Inga signifikanta skillnader kunde ses i subgrupperingarna vad gäller, diagnos, utfall av bedömning eller kön. Träffprocenten var 69 % och visar att fysioterapeuter kan minska antalet onödiga läkarbesök. Slutsats: Patienterna känner sig delaktiga och nöjda med fysioterapeut som primärinstans inom ryggkirurgisk verksamhet. Arbetsmodellen är effektiv och har en hög träffprocent för ryggkirurgi.

Sambandet mellan patienters förväntningar inför axeloperation och i vilken utsträckning dessa påverkar den upplevda nöjdheten är inte entydigt. Positiva förväntningar är viktiga samtidigt som orealistiskt höga förväntningar kan ge lägre patientnöjdhet. Uppföljning utifrån individens upplevelse är viktig för att följa resultat och öka patientnöjdheten i en personcentrerad vård. Syftet med denna studie var att redogöra för en grupp axelopererade patienters mål inför operation, måluppfyllelse efter ett år och undersöka eventuella samband mellan olika förväntningar och grad av måluppfyllelse. Syftet var också att beskriva upplevd livskvalitet före och ett år efter operation, korrelera skattad livskvalitet och måluppfyllelse efter ett år samt undersöka eventuella skillnader i skattade värden beroende på bakgrundsfaktorer. Metoden var en  korrelerande prospektiv registerbaserad studie. Huvudresultatet visade hög grad av patientnöjdhet både för skattad livskvalitet och uppfyllelse av personligt mål, sambandet mellan dessa värden var starkt. Smärtfrihet var den vanligaste förhoppningen. Signifikant samband mellan olika förväntningar och uppnått mål sågs i grupperna ¨återgå till arbete¨ och ¨smärtfri nattetid¨. Kvinnor skattade signifikant lägre värden än män före operation men ingen signifikant skillnad kan ses vid ettårsuppföljningen. Slutsatsen var att undersökningsgruppen inför operation hade höga förväntningar och att dessa i stor utsträckning uppnåtts. Likaså sågs tydlig ökning i skattad livskvalitet. Minskad smärta/smärtfrihet var tydligt den viktigaste förväntan inför operation. Denna utvärdering av patientens upplevelse av måluppfyllelse och livskvalitet kan ge återkoppling i arbetet för att stärka och utveckla en personcentrerad vård. / The correlation between the expectations before shoulder surgery and to which extent they affect patient satisfaction is not unambiguous. Positive expectations are important whilst unrealistic expectations could lead to reduced patient satisfaction. Follow up based on the experiences of the individual is important to follow results and increase patient satisfaction in a person centred care. The aim of this study was to narrate the preoperative goals and the fulfilment of these goals after one year for a group of patients who had undergone shoulder surgery and to investigate the eventual relationship between different expectations and degree of goal fulfilment. The aim was also to describe the perceived life quality before and one year after surgery, to correlate perceived life quality and goal fulfilment after one year and to examine eventual differences in assessed values due to demographic factors. The method was a correlative prospective register based study. The main result showed high degree of patient satisfaction for both assessed life quality and fulfilment of personal expectations, the correlation between these values where strong. Relief of pain was the most common expectation. Significant correlation between expectations and goal assessment where seen in the groups ¨return to work¨ and ¨relief of nocturnal pain¨. Women assessed significant lower values than men before operation but no significant differences where seen at the follow-up after one year. The conclusion was that the study population had high preoperative expectations and that these where fulfilled to a great extent. An explicit increase in perceived life quality was also seen. Relief or reduction of pain was clearly the most important expectation before surgery. This evaluation of patients’ sense of goal fulfilment and perceived life quality might give feed back in the work to strengthen and generate a person centred approach.

Katarakt är en grumling i ögats lins som leder till nedsatt syn. Detta tillstånd är fortfarande en av de främsta orsakerna till nedsatt syn i hela världen och kataraktoperationer är därför en av de vanligaste operationerna inom ögonkirurgi. Patienter upplever att den information de får om det kirurgiska ingreppet ofta är bristfällig. Det är komplext att ge information inför en ögonoperation. Syftet med denna integrativa litteraturstudie var att belysa faktorer som bidrar till patientnöjdhet i samband med kataraktoperationer. Datainsamling gjordes i specifika databaser som CINAHL, PubMed och SienceDirect, vilka innehåller flest tidskriftsartiklar från området medicin och omvårdnad. En analys av tio artiklar genomfördes. Litteraturstudien resulterade i tre kategorier av patientnöjdhet: Information, Hälso-och sjukvårdspersonalens bemötande och Trygghet. Många olika faktorer bidrar till patientnöjdhet. De viktigaste faktorerna är att få en individuell och patientanpassad information om kataraktoperationen, att hälso-och sjukvårdpersonalen har ett respektfullt och vänligt bemötande mot patienten samt att kunna känna trygghet. Resultatet visade också att ögonsjuksköterskan har en viktig roll när det gäller att stödja och informera patienter i samband med kataraktoperationer. Genom att förstå patienters upplevelser kan ögonsjuksköterskan hjälpa och bemöta dem på ett bättre sätt. I utbildningen till ögonsjuksköterskor bör resultatet i denna litteraturstudie kunna användas men det rekommenderas att större studier görs om patientupplevelser vid kataraktoperationer i Sverige. / A cataract is a clouding oft he lens of the eye that leads to impaired vision. This condition remains one of the main causes of vision impairment worldwide. Cataract surgery is amongthe most common eye interventions all over the world. Patients often consider that the information they receive about the surgical procedure is inadequate. It is difficult to provide information about eye surgery. The aim of this integrative literature review was to highlight factors that contribute to patient satisfaction in cataract surgery. Data collection took place in databases such as CINAHL, PubMed and SienceDirect, which mainly contain scientific articles from the field of medicine and nursing. The study includes an analysis of ten articles. The literature review resulted in three categories of patient satisfaction: Information, Healthcare professionals`response and Safety. Many different factors that contribute to patient satisfaction. The most important factors are to get individual and patient information about cataract surgery, respectful and friendly encountering by the healthcare professionals and being able to feel safe. The result revealed even that the ophthalmic nurse has an important role in supporting and informing the patient in the context of cataract surgery. Ophthalmology nurses can encounter patients in a more professional manner if they understandpatients` experiences. In the education of ophthalmology nurses, the result of this  literature study should be able to be used, but it is recommended that greater studies be done on patient experience in cataract surgery in Sweden.

Bakgrund: Övervikt definieras som ett tillstånd och kan innebära att man senare utvecklar fetma. Fetma är en kronisk sjukdom vilket kan försämra människors hälsa och välbefinnande och kräva en långsiktig behandling då fetma ökar risken för att vidare utveckla sjukdom. Patienter med fetma och övervikt behöver stödjande insatser för att öka välbefinnande och uppnå en hälsosammare livsstil. Hälso- och sjukvården ska arbeta utifrån ett respektfullt synsätt och motverka ohälsa.  Syfte: Att beskriva upplevelsen av bemötande inom hälso- och sjukvården hos patienter med fetma eller övervikt.   Metod: En beskrivande litteraturstudie där artikelsökningen genomfördes via databasen Pubmed. Författarna till föreliggande studie hittade sammanlagt 252 artiklar varav 11 kvalitativa artiklar som användes i resultatet.   Huvudresultat: Föreliggande studie består av två huvudteman, stödet och kommunikationens inverkan på bemötande samt relationen mellan patient och vårdpersonal. Stöd och kommunikation var ett återkommande ämne och det skilde sig från patient till patient hur de upplevde det från hälso- och sjukvården.  Relationen mellan patient och vårdpersonal ansågs vara betydande för patienterna i mötet med hälso-och sjukvården. Relationen skapade ett band och ökade motivationen hos patienterna. Slutsats: Upplevelser hos patienter med övervikt och fetma skiljer sig från varandra.  Patienter har olika uppfattningar om vad de ser som positivt och negativt i vården gällande deras vikthantering. Hälso- och sjukvårdens bemötande kan orsaka stigmatisering och känslan av skam som är vanligt förekommande bland patienter med övervikt eller fetma. Patienter ansåg att struktur och dagligt stöd av vårdpersonal och utbildning om övervikt och kost motiverade patienterna till att klara av en livsstilsförändring.

Syfte:Förbättringsarbetet syftade till att utveckla processer och arbetssätt för kvalitetsförbättringarna utifrån patientsynpunkter. Syftet med studien var att undersöka och beskriva medarbetarnas uppfattning om och erfarenheter av delaktighet vid digitala möten när patienters synpunkter utgör grunden för kvalitetsförbättringar i mikrosystemen.  Metod: Lösningsfokuserad coachning avsåg att engagera mikrosystemens engagemang för kvalitetsförbättringar utifrån patientsynpunkter. Telefonintervjuer med deltagare från mikrosystemen analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: Både positiva och negativa patientsynpunkter inkom och bidrog till ökad kunskap och blev vägledande för att identifiera förbättringsområden. Att se varandra via digitala möten för kvalitetsförbättringar bidrog till samhörighet och starkare teamkänsla. Att få ta del av patientsynpunkter skapade ett engagemang för gemensamma kvalitetsförbättringar. Att få feedback av patienter på arbetet som utförs inom Enica framhävds som en faktor som gjorde det roligare att gå till jobbet.  Konklusion: Att samla geografiskt utspridda medarbetare inom samma mikrosystem i ett digitalt möte har skapat en känsla av sammanhang. Genom förbättringsarbetet har processer och arbetssätt implementerats så att kvalitetsförbättringar utgår från patientsynpunkter.

I Sverige finns både vårdcentraler som bedrivs offentligt samt vårdcentraler som bedrivs privat. Det som dessa vårdcentraler har gemensamt är att de finansieras med statliga medel. Denna studie undersöker om det finns skillnader i hur nöjda patienter är med dessa två typer av vårdcentraler. Förutom att redogöra för hur patientnöjdheten ser ut överlag bland Sveriges vårdcentraler så går studien också djupare in på vilka delar av primärvården som patienterna är mest nöjda med och huruvida detta skiljer sig mellan offentligt och privat ägda vårdcentraler eller inte. För att svara på dessa frågor är studien uppdelad i två delar, en kvantitativ del där redan befintlig data bearbetas och används, samt en kvalitativ del i form av djupgående intervjuer med patienter från privata och offentliga vårdcentraler. Resultatet visar att patientnöjdheten i primärvården är som högst gällande bemötande och tillgänglighet. Något sämre betyg ger patienterna när det gäller bland annat kontinuitet och information. Vad gäller de eventuella skillnader mellan patienter från offentliga och privata vårdcentraler finner studien att resultaten är relativt lika. Patienter från både offentliga och privata vårdcentraler uppger att de överlag är nöjda med sina vårdcentraler men att brister finns i form av långa väntetider och personalbrist. / In Sweden, there are both publicly run health centers and privately run health centers. What these health centers have in common is that they are financed with state funds. This study investigates whether there are differences in how satisfied patients are with these two types of care centers. In addition to giving an account of how patient satisfaction overall among Sweden's health care centers, the study also goes even deeper into which parts of primary care patients are most satisfied with and whether or not this differs between publicly and privately owned health centers. To answer these questions, the study is divided into two parts, a quantitative one where already existing data is processed and used, and a qualitative one in the form of in-depth interviews with patients from private and public health centers. The results show that patient satisfaction in primary care is highest regarding treatment and availability. The patients give a slightly worse rating when it comes to, among other things, continuity and information. Regarding the possible differences between patients from public and private health centers, the study finds that the results are relatively similar. Patients from both public and private health centers state that they are generally satisfied with their health centers but that there are shortcomings in the form of long waiting times and staff shortages.

KRY hjälper människor som behöver vård genom digitala möten. Efter vårdmötet kan patienter ge omedelbar feedback. Det fanns inget system för uppföljning när patienter hade lämnat ett enstjärnigt lågt betyg efter ett möte - en så kallad “bad review”.  Övergripande syftet med förbättringsarbetet var att utveckla en bättre service och erbjuda bättre vårdmöten i framtiden. Syftet med studien var att undersöka medarbetares upplevelser av ett system för uppföljning av missnöjda patienter som använt digital vård. Förbättringsarbetet genomfördes enligt Nolans förbättringsmodell. Studien var en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats.  Orsak till klagomål inom digital vård har inte skiljt sig nämnvärt i jämförelse med klagomål inom fysisk vård. Medarbetare upplever att arbetet med att ringa bad reviews gav nöjda patienter och en känsla av att göra ett gott arbete samt att det fanns vinster med arbetssättet både för patienter samt för företaget.  Studien har visat att uppföljning av patienter som lämnat bad reviews uppfattas som något positivt för både patienter och de som ska utföra uppföljningarna. Rapportering av förslag från patienter för förbättringar av tjänsten/produkten har skett och fått resultat. / KRY helps people who need healthcare through digital meetings. After the appointment patients can give instant feedback about their experience. There was no system to do follow-ups when patients have left a bad review after a meeting. The overall aim of the improvement work was to develop a better service and to offer better meetings in the future. The purpose of the study was to investigate employees' experiences of a system for monitoring dissatisfied patients who have used digital care.   The improvement work was carried out according to Nolan's improvement model. The study was a qualitative interview study with an inductive approach.  Reasons for complaints in digital care have not differed significantly in comparison with physical care. Employees feel that the work of calling bad reviews gave satisfied patients and a feeling of doing a good job. There was an experience of gains both for the patients as well as for the company.  This study has shown that follow-up of patients who left a bad review is perceived as something positive for both patients and those who will perform the follow-ups. Reports of suggestions from patients for improvement of the service/product has been done and got results.

Bakgrund: Som vårdgivare möter vi ofta patienter med psykosomatiska symtom och sjukdomar, patienter med fysiska symtom som saknar tydlig organisk förklaring. Inom primärvården har cirka 30% av patienterna medicinskt oförklarliga symtom. Tidigare forskning har visat att vårdgivare känner sig osäkra och otillräckliga när de handlägger patienter med psykosomatiska symtom. Det tycks vara svårt att veta hur man ska bemöta denna patientgrupp och hjälpa dem att uppnå god hälsa. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur vuxna patienter med psykosomatiska symtom upplevde mötet med och bemötandet av sin vårdgivare samt beskriva de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserades på tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes fram i databaserna PubMed och Cinahl. Ansatsen på de inkluderade artiklarna var både kvalitativ och kvantitativ. Artiklarna har noggrant granskats i syfte att finna skillnader och likheter. Resultat: Patienter som fick känslomässigt stöd, förklaringar, togs på allvar och var delaktiga i beslut var de som kände mest välbefinnande och tillfredsställelse med vårdgivaren och det bemötande de fick. De patienter som möttes av oengagerade vårdgivare, blev ifrågasatta och upplevde ett motstånd, kände att de var en börda för sjukvården. De inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetoder var intervjuer och enkäter. Slutsats: Resultatet visade att många patienter med psykosomatiska symtom sökte bekräftelse. Kommunikation var viktigt för att dessa patienter skulle känna trygghet och förtroende. Genom vidare forskning och viss förändring i omhändertagandet av dessa patienter, skulle sjuksköterskan kunna bidra med denna trygghet i större utsträckning. / Background: As healthcare providers we often meet patients with psychosomatic symptoms and diseases, patients with physical symptoms who lack clear organic explanation. In primary care, approximately 30% of patients have medically unexplained symptoms. Previous research has shown that healthcare providers feel insecure and insufficient when handling patients with psychosomatic symptoms. It seems difficult to know how to respond to this patient group and help them achieve good health. Aim: The aim of the literature study was to describe how adult patients with psychosomatic symptoms experienced the encounter with and the treatment of their healthcare providers, and to describe the data collection methods of the included articles. Method: A descriptive literature study based on ten scientific articles. The articles were searched in the PubMed and Cinahl databases. The included articles were designed both qualitative and quantitative. The articles have been carefully reviewed in order to find differences and similarities. Result: Patients who received emotional support, explanations, were taken seriously and participated in decisions were those who felt most well-being and satisfaction with the care and the response they received. Patients who were met by uncommitted healthcare providers, and were questioned and experienced a resistance from their providers, were those who felt that they were a burden on healthcare. Data collection methods in the included articles were interviews and questionnaires. Conclusion: The result showed that many patients with psychosomatic symptoms sought confirmation. Communication was important for these patients to feel safe and confident. Through further research and some change in the treatment of these patients, the nurse could contribute to this safety to a greater extent.

Bakgrund: Sjukfrånvaron i Sverige 2004 var högst i Västeuropa och landets enskilt största ekonomiska problem. Regeringen vidtog åtgärder för att minska sjukfrånvaron. En del var att ge incitament för att sjukskrivningsprocessen skulle finnas med i hälso- och sjukvårdens ledningssystem, delvis på grund av förändrade krav och därmed brister i läkarintygens kvalitet. En lokal undersökning vid ortopedkliniken Kärnsjukhuset visade att 23 % av patienterna var missnöjda i samband med sjukskrivning. Syfte: Genom Sex Sigmas problemlösningsmodell DMAIC i kombination med mikrosystemperspektivet förbättra kvaliteten på läkarintygen, skapa mål och rutiner i sjukskrivningsprocessen samt öka patientnöjdhet  Metod: Utifrån ett mikrosystemperspektiv intervjuades projektgruppsdeltagare. Genom Sex Sigmas problemlösningsmodell fokuserades förbättringsområden på informationsutbyte till patienter och läkare samt utformande av mål och skriftliga rutiner. Femtioåtta patienter intervjuades om hur nöjda de var med sin sjukskrivning. Mätningar av ”onödiga” åtgärder utfördes och kvaliteten i läkarintygen följdes med styrdiagram. Förbättringsprojektet utvärderades kontinuerligt genom reflektion i projektgruppen. Resultat: Förbättringsarbete med hjälp av Sex Sigma och mikrosystemperspektiv har bidragit signifikant till ökad kvalitet i läkarintygen, p<0,001. Rutiner och mål för sjukskrivningsprocessen har implementerats i ledningssystemet. Hundra procent av patienterna på ortopedkliniken är nöjda och telefonsamtal om brister och felaktiga ärenden har minskat. Förbättringsmetodiken har bidragit till ett vidgat synsätt, ökad förståelse för patienten och mellan personalkategorier. Åtgärderna har haft genomslagskraft genom att förbättringsförslagen kom från dem som arbetar i verksamheten och genomfördes med egen personal. Diskussion: Sex Sigma och mikrosystemperspektivet har patientfokus vilket kan påverka värderingar och vilja till förändringar. Resultatet från denna studie stöder det som kommit fram i andra studier och arbetssättet gav signifikant förbättrat resultat. Förbättringsåtgärderna är inte generaliserbara men arbetssättet kan med fördel tillämpas i förbättringsarbete. Ytterligare studier av arbetssättet och dess hållbarhet över tid behövs för att stärka evidensen. / Background: The sickness absence in Sweden 2004 was highest inWestern Europe and the country's main economic problem. The government gave incentives to make the sick-leave process included in healthcare management system, partly because of changing requirements and deficiencies in the quality of medical-certificates quality. A local study at an orthopedic clinic showed that 23% of patients were dissatisfied with sick-leave. Purpose: Through Six Sigma's DMAIC problem-solving model in combination with micro-systems perspective, improving the quality of medical certificates, create goals and routines in the sick-leave process and increase patient satisfaction Method: Interviews of project participants were carried out using a micro-systems perspective. Through Six Sigma problem-solving model areas of improvement were focused on information exchange to patients and physicians as well as formulating goals and written routines. Fifty-eight patients were interviewed about their sick-leave satisfaction. Measurements of "unnecessary" actions were performed and the quality of medical certificates was followed with control-charts. The improvement project was evaluated by reflection in the group continuously. Results: Improvements with Six Sigma and micro-systems perspective has contributed to improving the quality of medical certificates significantly p<0.001. Routines and goals for sick-leave process have been implemented in the management system. 100% of the patients at the orthopedic clinic are satisfied. Phone calls about deficiencies and incorrect cases have decreased. This methodology has contributed to a broadened understanding of patients´ experiences and between different staff-categories. The actions have had impact because the improving proposals came from and were carried out by its own staff. Discussion: The Six Sigma and the micro-systems perspective has patient focus which can affect the values and willingness to change. The result from this study supports other studies and the approach in this study resulted in significantly improved results. Improvement actions are not generalizable, but the approach can be usefully applied in improvement efforts. Further studies of the approach and its sustainability over time are needed to strengthen the evidence.