Syfte: Syftet var att studera hur depression påverkar vuxna individers orala hälsa. Material och metod: Studien är en allmän litteraturstudie som grundar sig i kvantitativa och kvalitativa artiklar. Databaserna som användes var “Dentistry and Oral Sciences Source” och “Medline”. Resultat: Totalt analyserades 15 vetenskapliga artiklar som sammanställdes och delades in under två rubriker. Rubrikerna består av inre och yttre faktorer som påverkar och begränsar den orala hälsan. Faktorerna som beskrivs är oralhygien, orala sjukdomar och nedsatt tuggförmåga kopplat till depression samt låg socioekonomi och tandvårdspersonalens roll kopplat till depression. Slutsats: Depression påverkar den orala hälsan på ett negativt sätt. Påverkan beror på olika faktorer såsom låg socioekonomisk status, besvär med olika mun funktioner och orala sjukdomstillstånd som begränsar deprimerade patienters förmåga att upprätthålla en god oral hälsa samt försämrar livskvaliteten. Ytterligare forskning kring ämnet behöver tillämpas för bredare kunskap inom området. / Aim: The aim was to study how depression affects the oral health of adults. Material and method: The study is a general literature study based on quantitative and qualitative articles. The used databases were "Dentistry and Oral Sciences Source" and "Medline". Results: A total of 15 scientific articles were analyzed, compiled and divided under two headings. The headings consist of internal and external factors that affect and limit oral health. The factors described are oral hygiene, oral diseases and impaired chewing ability linked to depression, as well as low socioeconomic status and the role of the dental care staff linked to depression. Conclusion: Depression affects oral health in a negative way. The impact depends on various factors such as low socio-economic status, problems with various mouth functions and oral diseases that limit depressed patients' ability to maintain good oral health and impair the quality of life. Further research on the subject needs to be applied for broader knowledge in the area.

Syfte: Syfte med denna litteraturstudie var att undersöka oral hälsa hos barn och ungdomar med Downs syndrom    Metod: Studien är en allmän litteraturstudie där sökningarna genomfördes i databaserna CINAHL, MEDLINE och Dentistry & oral sciences source (DOSS). Vetenskapliga artiklar som svarade på studiens syfte valdes utifrån inklusions- och exklusionskriterier samt relevanta sökord. Resultat: Totalt granskades 22 kvantitativa studier som visade att barn och ungdomar med Downs syndrom hade sämre munhygien, fler orala sjukdomar och bettavvikelser jämfört med barn och ungdomar utan Downs syndrom. De redovisade orala sjukdomarna/ tillstånden var karies, gingivit, parodontit, oral candidos, bettavvikelser, attrition, agenesi och dental erosion. Riskfaktorer som kan påverka utveckling av orala sjukdomar och bettutvecklings störningar var exempelvis munhygienvanor och oralmotoriska faktorer. Slutsats: Barn och ungdomar med Downs syndrom har en ökad risk att drabbas av orala sjukdomar och bettavvikelser. Genom ökad kunskap om den orala hälsan hos barn och ungdomar med Downs syndrom kan tandhygienister arbeta förebyggande och motivera till stöd och omhändertagande för denna riskgrupp. / Aim: The aim of this literature study was to investigate oral health in children and adolescents with Down syndrome. Method: The study is a general literature study where the searches were carried out in the databases CINAHL, MEDLINE and Dentistry & oral sciences source (DOSS). Scientific articles that responded to the purpose of the study were selected based on inclusion and exclusion criteria and relevant keywords. Results: A total of 22 quantitative studies were reviewed which showed that children and adolescents with Down syndrome had poorer oral hygiene, more oral diseases and malocclusions compared to children and adolescents without Down syndrome. The reported oral diseases/conditions were caries, gingivitis, periodontitis, oral candidosis, malocclusions, attrition, agenesis and dental erosion. Risk factors that can influence the development of oral diseases and malocclusions, for example, oral hygiene habits and oral motor factors. Conclusion: Children and young people with Down syndrome have an increased risk of suffering from oral diseases and malocclusions. Through increased knowledge about the oral health of children and young people with Down syndrome, dental hygienists can work preventively and motivate support and care for this risk group.

Syfte: Att studera den tillgängliga litteraturen om hur minskad näringstillförsel i form av fasta, Anorexia nervosa (AN), protein-energiundernäring (PEU) och sondmatning påverkar det orala ekosystemet. Material och metod: Det utfördes en narrative review på artiklar som identifierats med hjälp av Pubmed databas. Artiklar som handlar om minskad näringstillförsel och dess konsekvenser för den orala miljön har granskats. Resultat: Fasta hade effekt på salivens sammansättning, flödeshastighet och buffringskapacitet. Personer med svält tillståndet Anorexia nervosa (AN) upplevde bland annat förändringar i slemhinnor, saliv pH-värde och salivflödeshastighet. Personer med protein-energiundernäring (PEU) löpte stor risk för flera orala förändringar som medför bland annat högre kariesförekomst och sämre prognos för inflammatoriska lesioner. Flera av bakterierna som dominerade hos personer med sondmatning var patogena bakterier som kan vara hälsoskadliga. Slutsats: Vid fasta uppstår det förändringar i salivflödeshastighet, sammansättning, mängd och buffringskapacitet. AN kan leda till förändringar i saliven. PEU innebär stor risk för flera orala förändringar som medför bland annat högre kariesförekomst och sämre prognos för inflammatoriska lesioner. Tidig PEU har en fortsatt negativ effekt på salivens funktion även i tonårsåldern. Flera av bakterierna som dominerar hos personer med sondmatning är patogenabakterier som kan vara hälsohotande. Flera orala, mikrobiella och biologiska förändringar manifesterar sig i samband med minskad näringstillförsel. Det behövs fler studier för att få en bättre förståelse av dessa förändringars kliniska betydelse. / Aim: To review the available literature on how reduced nutrient supply in the form of fasting, Anorexia nervosa (AN), protein-energy malnutrition (PEU) as well as tube feeding affect the oral ecosystem. Material and method: A narrative review was performed on articles identified using the Pubmed database. Articles about nutritional deficiencies and their consequences on the oral environment have been reviewed. Results: Fasting influenced saliva composition, flow rate and buffering capacity. People with Anorexia nervosa (AN) experienced, among other things, changes inmucous membranes, saliva pH-value and saliva flow rate. It was shown that people with protein-energy malnutrition are at high risk for several oral changesthat lead to a higher incidence of caries and a worse prognosis for inflammatory lesions etc. Several of the bacteria that dominated in people with enteral nutrition were pathogenic bacteria; that can be damaging to health. Conclusions: During fasting, changes in saliva flow rate, composition, amount, and buffering capacity occur. People with AN experience among other things, changes in mucous membranes, pH value and flow rate of saliva. PEU involves a high risk of several oral changes that lead to, among other things, a higher incidence of caries and a worse prognosis for inflammatory lesions. Early PEU has a continued negative effect on saliva function in adolescence. Several of the bacteria that predominate in people with tube feeding are pathogenic bacteria that can be health-threatening. Several oral, microbial, and biological changes manifest themselves in connection with malnutrition. More studies are needed to gain a better understanding of the clinical significance of these changes.

Syfte: Är att ta reda på om man med hjälp av immunhistokemi (IHC) med infärgning avantikroppar mot laminin-5 och C3d kan särskilja mellan slemhinnepemfigoid (MMP) ochorala lichenoida reaktioner (OLR) med epitelsläpp. Vidare undersöks graden inflammation för MMP och OLR för att fastställa om det går att se ett samband mellan grad av inflammation och antikroppsinfärgning.Material och metod: En pilotstudie utfördes på 10 prover med diagnosen MMP respektive 9 prover med OLR, som hämtades från Malmö universitets biobank. Proverna genomgickrutinfärgning respektive antikroppsinfärgning mot laminin-5 och C3d. Granskning av prover skedde i digitalmikroskop. Efteråt delades proverna in i grupper efter var infärgningen sågs. Sammanställning gjordes i Excel med stapeldiagram.Resultat: Ingen tendens till särskiljning ses mellan MMP och OLR avseende infärgning mot laminin-5 och C3d. Positiva utslag för infärgning mot Laminin-5 ses enhetligt på enbart en sida om epitelsläppet hos både snitten för MMP och OLR. Vidare kan det inte ses att snitt med diagnosen OLR har slumpartad infärgning mot laminin-5 på båda sidor om släppet. Det finns en tendens till att MMP-snitt får mer positiva utslag för infärgning mot C3d än för OLR snitt. Graden inflammation var högre i OLR snitt än för MMP snitt.Slutsats: Enligt studien går det inte att, med IHC, med infärgning av antikroppar mot laminin5 och C3d, kunna särskilja MMP och OLR med epitelsläpp. Större urval krävs för definitiva slutsatser. Vidare studier behövs för att utreda om det går att använda IHC för att särskilja MMP och OLR.Nyckelord: C3d, immunhistokemi (IHC), laminin-5, orala lichenoida reaktioner (OLR),slemhinnepemfigoid (MMP) / Aim: To investigate if it is possible to differentiate between the diagnoses mucous membrane pemphigoid (MMP) and oral lichenoid reactions (OLR) with epithelial detachment using immunohistochemistry (IHC) with antibodies against laminin-5 and C3d. Furthermore, the extent of inflammation was examined for MMP and OLR to determine if a correlation between the inflammation and immunostaining is evident.Material and method: A pilot study is conducted using 10 samples diagnosed with MMP and 9 samples diagnosed with OLR, collected from Malmö University’s biobank. H&E staining and immunostaining against laminin-5 and C3d is performed on the samples. Analysis is conducted using a microscope. Samples are then divided into groups depending on the staining. Excel is used to compile the results.Result: No differentiating tendencies are observed between MMP and OLR regardingimmunostaining against laminin-5 and C3d. Immunostaining against laminin-5 is positive for MMP and OLR and is seen continuously on only one side of the epithelial detachment.Furthermore, staining with laminin-5 is not seen as random staining on both sides of theepithelial detachment. Samples with MMP have a higher tendency to stain against C3dcompared to OLR samples. Inflammation is higher in OLR samples than those for MMP.Conclusion: According to this study it is not possible to differentiate between the diagnoses MMP and OLR with epithelial detachment using immunostaining against laminin-5 and C3d. A larger sample size is needed for a definitive conclusion. Additionally, further studies are required to conclude if IHC can be used to differentiate between MMP and OLR.Keywords: C3d, immunohistochemistry (IHC), laminin-5, mucous membrane pemphigoid(MMP), oral lichenoid reactions (OLR)

Epiteloidcellig granulomatos (ECG) är en patologanatomisk diagnos (PAD) av en inflammationstyp som kan ses i orala vävnadsbiopsier. Inflammationsbilden visar infiltrat av inflammationsceller och epiteloidcelliga granulom med eller utan jätteceller, därtill kan ödematös vävnad och fibros presenteras. Makroskopiskt ses en symtombild med t ex läpp- och ansiktssvullnad, munvinkelragader och gingivala hyperplasier. Klinisk ställs exklusionsdiagnosen orofacial granulomatos (OFG). Etiologin är multifaktoriell och kan ses vid exempelvis Crohns sjukdom (CS) och sarkoidos. På Avdelning för Oral Patologi, Malmö Tandvårdshögskola, sker PAD av biopsier som vid ECG diagnoskodas med 995, vilket tilldelats 152 remissfall. Metoden utgörs av en retrospektiv uppföljning av dessa remisser med syfte att undersöka etiologin, utfört remitteringshandhavande, samt för att få en uppfattning om den orala biopsin bidragit till eventuell systemisk sjukdomsdiagnos och huruvida återkoppling mellan remissinstanserna förekommit. Vidare undersöktes om ett eventuellt samarbete mellan tandläkare och läkare praktiserats.Antalet deltagande vårdgivare i studien visar på ett intresse för ECG och dess etiologi. Misstänkt etiologi var i de flesta fall CS vilket stämde överens med ställd diagnos. Remitteringshandhavandet visade i vissa fall på bristande återkoppling mellan inkluderade vårdinstanser och vårdgivare samt avsaknad av förutbestämda remitteringsvägar. Andra remissfall visade väl fungerande samarbete mellan vårdyrken och instanser samt att den orala biopsin i vissa fall bidragit till ställd systemisk sjukdomsdiagnos. Författarna önskar att studien i förlängningen ska kunna bidra till väl fungerande kommunikation mellan berörda vårdgivare med förhoppning om snabbare handhavande, säkrare patienthantering med tidigare ställd diagnos och minskat lidande för patienterna. / Epithelioid cell granulomatosis (ECG) is a diagnosis of anatomical pathology (PAD) and a type of inflammation seen in oral biopsies. ECG presents with histological features such as epithelioid cell granuloma with or without presence of multinucleated giant cells, inflammatory cells and occasionally oedematous fibrotic changes. Clinical symptoms presents as e.g. enlargement of lips, facial swelling, angular cheilitis and gingival hyperplasia. Orofacial granulomatosis (OFG) is the clinical diagnosis given PAD ECG with a multifactorial aetiology e.g. Crohn’s disease (CS) and sarcoidosis. The Department of Oral Pathology, Faculty of Odontology, Malmö University, determine PAD of oral biopsies that when given ECG are marked with the code of diagnosis 995, given 152 referrals. This retrospective follow-up of referrals with PAD ECG aims to investigate represented aetiology, management of referrals and to get a notion of whether the oral biopsy has contributed to systemic diagnosis, if there has been any feedback between included instances and collaboration between dentists and physicians. Number of included participants could be interpreted as an interest in ECG, which most frequently showed to be CS, agreeing with later confirmed diagnosis. The management in some cases of referral lacked feedback between health professionals as well as absence of predetermined ways of referral. Others showed cooperation and that the oral biopsy had contributed to diagnosis of systemic disease. The authors wish that this study will contribute to a well functional communication between health professionals, anticipating a more efficient and secure management of patients, improvement of early diagnosis and decreased patient discomfort.

Syfte: Studiens syfte var att beskriva oral hälsa hos individer med Parkinson sjukdom (PS). Metod:Studiedesignen var i form av allmän litteraturstudie där tre databaser användes för sökning efter vetenskapliga artiklar (DOSS, CINAHL och MEDLINE). Efter tillämpning av inklusions-, exklusionskriterier, passande sökord samt genomförande av kvalitetsgranskning, valdes totalt 19 vetenskapliga artiklar. Resultat: Oral hygien tenderade till att vara sämre hos individer med PS. Resultatet visade att xerostomi och hyposalivation var vanligt förkommande hos individer med PS. Karies, gingivit och parodontit visades även hos individer med PS där bland annat parodontala mätningar visades vara högre till andel hos dessa individer. Andra orala tillstånd som visades bland individer med PS var dregling, dysfagi, halitosis och angulär cheilit. Slutsats: Hos individer med PS visades orala hälsan var sämre jämfört med individer utan PS. Risken att utsättas för orala sjukdomar exempelvis karies, gingivit och parodontit var högre hos individer med PS, där både läkemedelsintag och nedsatt motorik har en inverkan. / Aim: The aim was to describe oral health in individuals with Parkinson's disease (PD). Method: The study design was a general literature study where three databases were used to search for scientific articles (DOSS, CINAHL and MEDLINE). After applying inclusion, exclusion criteria, proper keywords and conducting a quality review, a total of 19 scientific articles were selected. Result: Oral hygiene tended to be worse in patients with PD. The results showed that xerostomia and hyposalivation are common in patients with PD. Caries, gingivitis and periodontitis were also shown among patients with PD where, among other things, periodontal measurements were shown to be higher in proportion in these individuals. Other oral conditions that were shown among individuals with PD were drooling, dysphagia, halitosis and angular cheilitis. Conclusion: Oral health was shown to be worse among individuals with PD compared to individuals without PD. The risk of being exposed to oral diseases such as caries, gingivitis and periodontitis was higher among these individuals where both drug intake and impaired motor skills have an effect.