Ukraine belongs to the most landmine contaminated countries in the world. Therefore, humanitarian mine action (HMA) is an important area of work for Ukraine’s humanitarian protection cluster. In Ukraine, landmine contamination produces gendered insecurities and vulnerabilities. Casualties are predominantly men, while the affected population has a high proportion of vulnerable people, including women, the elderly, displaced and the disabled.  This study investigates which strategies were applied by organisations in the Ukraine’s mine action sub-cluster in order to respond to gendered insecurities and vulnerabilities to landmine contamination and by empowering vulnerable groups through their programmes. It is based on semi-structured interviews with representatives of HMA operators and international organisations in Ukraine. The main findings are that HMA operators in Ukraine considered gender and diversity to reach marginalised groups for operational purposes, such as internally displaced people (IDPs) and the elderly, by conducting household visits and deploying diverse teams. While operators adopted an evidence-based approach to explosive ordnance risk education (EORE), programmes predominantly focused on children, despite the largest at-risk group being adult men. More than in operations, gender mainstreaming was visible in operators’ efforts to offer equal employment opportunities in the HMA sector, supporting the affected population socio-economically. However, for meaningful participation in decision making in the sector, more time and continuous effort is required to help women advance even further into senior roles of impact.  Challenges to adequately mainstream gender were the lack of a centralised information management system and difficulties accessing the affected population. Particularly since early 2020, gender mainstreaming in community interaction has been severely limited due to COVID-19 related contact restrictions. Technological solutions were identified as the main opportunity for continued community interaction and EORE amid these access restrictions.

Idag finns det ett behov för mer förståelse kring odetonerade sprängämnen i anläggningsindustrin. Dessa sprängämnen som lämnas kvar kan ha förödande konsekvenser och leda till dödsfall. Varför sprängämnen inte detonerar under sprängning kan bero på många faktorer såsom klimat, handhavandefel och fabrikationsfel. Generellt sätt är det farligare i arbeten på ett område där det har sprängts tidigare eftersom det är svårare att förutse farorna.Det saknas en klar rutin kring hanteringen av dessa sprängämnen och befintliga dokument kring kan förbättras.För att få förståelse kring ämnet behövs det studier i åldringsprocess, referensobjekt, hantering och orsaksfaktorer till de odetonerade sprängämnena. Även grundläggande information om hur bergschaktning och sprängning går till är nödvändigt.Trafikverket har därför ett påtalat behov av att skapa en rutin och kartläggning kring problemet.Målet är att underlätta hanteringen, förebygga skador och rädda liv. Odetonerade sprängämnen som detonerat under arbete har orsakat ett antal dödsfall i Sverige. Nollvisionen i byggbranschen kräver att ämnet ska lösas. I denna rapport är målet att skapa en rutin som kan underlätta hanteringen och komplettera nuvarande dokument men även analysera uppkomsten av odetonerade sprängämnen. Med hänsyn till erfarenheter och litteraturstudier ligger denna rapport som grund för fortsatta studier och forskning. / There is a need for higher understanding regarding unexploded ordnance in the infrastructure industry. These explosives that are left behind can have grave consequences and result in the loss of life. Why explosives don`t detonate during blasting may be due to several factors like climate, handling-error or factory errors. Generally, it is more dangerous to work in an area where previous blasting has occurred because it is harder to predict the dangers. There is a lack of routines for handling unexploded ordnance and current documents can be improved.To gain understanding on the matter you need to study aging process, specific cases, handling and possible reasons of unexploded ordnances. Also, basic knowledge about rock removal and rock blasting is required.The Swedish department of transportation (Trafikverket) has a strong need to create a routine and mapping of the issue. The goal is to facilitate handling, prevent damages and save lives.Unexploded ordnance that have detonated during labor have caused several deaths in Sweden.The no deaths vision of the construction industry demands that the problem be solved. In this report the goal is to create a routine and facilitate handling and to supplement current documents but also to analyze the emergence of unexploded ordnance. With regard for past experiences and literature studies this report stands as a foundation for continued studies and research.

I arbetet görs en ansats att utveckla verktyg för dimensionering av skyddsåtgärder vid röjning av RSV-ammunition. Till skillnad mot övriga verkansformer så saknar ammunitionsröjaren idag beräkningsmodeller eller annat adekvat stöd för fastställande av maximalt riskområde respektive för dimensionering av skadebegränsande åtgärder vid röjning av ammunition innehållande riktad sprängverkan. Arbetets fokus utgår från den militära nyttan med ett sådant verktyg, då en anpassning till röjningsverksamhetens informationstillgång, tidsförhållanden, arbetsmetodik och tekniknivå är direkt avgörande för om ett verktyg kan anses ändamålsenligt eller ej. Resultatet utgörs av förslag på två kompletta verksamhetsanpassade verktyg. Det första i form av en beräkningsmodell för dimensionering av skadebegränsande åtgärder, vilken kombinerar RSV-strålens penetrationsförmåga med detonationsavståndets inverkan. Det andra verktyget är en enkel modell för bedömning av det maximala riskområde som en RSV-stråle kan ge upphov till, vilken baseras på det dimensionerande strålsegmentets ballistiska bana. / This thesis is an attempt to develop models for design of protective measures during clearance of shaped charge ammunition. Unlike for other hazards, the EOD personnel are lacking adequate means for the establishment of the maximum hazardous area and for the design of measures for hazard confinement against the shaped charge effect. The development of the models is based on the military utility, by consideration of the limited information availability, the short time frames, the working methods and the technology level that are characteristic for EOD operations. The result is a suggestion of two complete and adapted tools for the design of protective measures. The first tool is a model for the design of measures for hazard confinement, which combines the jet penetration depth with the influence of the stand-off distance. The second tool is a simple model for estimation of the maximum hazardous area generated by the shaped charge jet, which is based on the trajectory of the most critical jet segment.

Cette recherche doctorale en histoire immédiate, s'inscrit dans une réflexion plus large sur l'étude de nouveaux conflits, la culture et l'emploi des forces armées françaises sur le terrain, en prenant l'exemple de son engagement en Afghanistan. Elle porte particulièrement sur l'emploi de l'arme du génie dont nous postulons à la grande importance de ses savoir-faire sur le terrain, en situation de contre-insurrection. / This doctoral research takes part on the study of the new conflicts, by taking the example of the French engineers in Afghanistan. We postulate for the big importance of these combat support units in situation of counterinsurgency.