Bakgrund: Hjärtsvikt är ett globalt hälsoproblem som ständigt ökar. Detta hälsoproblem påverkar patienters förmåga att kunna utföra dagliga aktiviteter samt utförandet av egenvård för att minska påverkan av symtomen. Orems egenvårdsteori användes som teoretisk utgångspunkt. Syfte: var att beskriva patienters upplevelser av daglig egenvård vid kronisk hjärtsvikt. Metod: I litteraturöversikten användes vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod som analyserades enligt Fribergs (2017) analys. Resultat: Genom 13 vetenskapliga artiklar presenteras resultatet i tre huvudteman med respektive subteman: Emotionella utmaningar (förändrade känslor), Fysiska begränsningar (dyspné & fatigue), Stöd genom egenvård (resurser). Slutsats: Patienter upplevde att negativa känslor påverkade deras förmåga att utföra egenvård. Socialt stöd från familjen hade både positiv och negativ påverkan. Samtal med olika professioner var värdefullt för patienterna då de fick ökad kunskap om hjärtsvikt för att hantera sin egenvård. Kunskapsbrister hos vårdpersonalen resulterade till att behövlig information inte förmedlades till patienter med hjärtsvikt vilket kunde orsaka egenvårdsbrist. / Background: Heart failure is a global health problem that is constantly increasing. Symptoms of heart failure affects the performance in activities of daily living and the ability to perform self-care. Proper self-care can decrease symptoms, increase self-esteem and well-being. Orem's theory Self-care deficit nursing theory was used as a theoretical framework. Aim: was to describe chronic heart failure patients experiences of daily self-care. Method: The literature review had scientific articles with a qualitative method which was analyzed by Friberg's (2017).   Results: A total of 13 scientific articles were selected for the results and presented in three main categories with respective subcategories: Emotional challenges (changed emotions), Physical limitations (dyspnea & fatigue), Support through self-care (resources). Conclusion: Patients experienced that negative emotions affected their ability to perform self-care. Social support from the family had both a positive and negative impact. Conversations with various professions were valuable for patients as they gained increased knowledge about heart failure to manage their self-care. Inadequacy in healthcare staff resulted in incorrect information being communicated to patients with heart failure and causing inefficient self-care.

Bakgrund: Bipolär sjukdom orsakar ett stor lidande för individen med återkommande återfall i depression eller hypomani/mani. Omvårdnad som stödjer individen till att aktivt bedriva egenvård kan stärka individen till att bli mer självständig och aktiv i behandlingen av bipolär sjukdom. Det saknas en systematisk översikt över kvalitativa studier om individers erfarenheter av att genomföra egenvård vid bipolär sjukdom. Syfte: Belysa individers erfarenheter av att genomföra egenvård relaterat till bipolär sjukdom. Metod: Den kvalitativa metoden metaetnografi användes vid studien. Sökning i databaser resulterade i 22 kvalitativa artiklar. Syntetisering av artiklarna resulterade i tre metaforer med en modell över hur metaforerna är sammanlänkade. Resultat: Studiens resultat består av metaforerna "Egenvård som balansakt", "Sjukvårdens erbjudande av en balanspinne" samt "Risker för fall av linan". Slutsats: Resultatets tre metaforer skapar tillsammans en metaforisk modell som visar att egenvård vid bipolär sjukdom kan ses som att individen behöver "balansera på en lina" för att inte "falla ner från linan" i depression eller mani. Den metaforiska modellen åskådliggör att egenvård vid bipolär sjukdom är ett komplext fenomen som sträcker sig längre än utförandet av egenvård. Specialistsjuksköterskan inom psykiatrin bör aktivt uppmuntra individer med bipolär sjukdom till att aktivt bedriva egenvård för att stärka deras självständighet och inge en ökad möjlighet att erhålla en förbättrad hälsa och välbefinnande. Studiens resultat stärks av att det går teoretisk anknytas till Orems egenvårdsteori. / Background: Bipolar disorder causes a great deal of suffering for the individual with recurrent depression or hypomania/mania. Nursing that supports the individual to actively pursue selfcare can strengthen the individual to become more independent and active in the treatment of bipolar disorder. There is no systematic review of qualitative studies on individuals' experiences of performing self-care in bipolar disorder Aim: Highlight individuals' experiences of conducting self-care related to bipolar disorder. Method: The qualitative method of meta-ethnography was used in the study. Searching databases resulted in 22 qualitative articles. Synthesizing the articles resulted in three metaphors with a model of how the metaphors are interconnected Results: The study's results consist of the metaphors "Self-care as a balancing act", "Health care's offering of a balancing stick" and "Risks for falls of the line". Conclusion: The three metaphors of the result together create a metaphorical model that shows that self-care in bipolar disorder can be seen as the individual having to "balance on a line" so as not to "fall off the line" in depression or mania. The metaphorical model illustrates that self-care in bipolar disorder is a complex phenomenon that goes beyond self-care. The specialist nurse in psychiatry should actively encourage individuals with bipolar disorder to actively pursue self-care to strengthen their independence and to provide an increased opportunity to grant improved health and well-being. The study's results are strengthened by the fact that it is theoretically linked to Orem's self-care theory.

Sammanfattning Bakgrund: Hjärtsvikt beskrivs vara ett globalt hälsoproblem. Symtombilden är kronisk med både fysiska och psykiska symtom. Behandlingen är en kombination av farmakologisk behandling och egenvård. Syfte: Beskriva patienters upplevelser av egenvård vid hjärtsvikt. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats genomfördes. Sökningar gjordes i databaserna PsycINFO, CINAHL och PubMed, vilket resulterade i 12 vetenskapliga artiklar som analyserades utifrån Fribergs femstegsanalys. Resultat: I litteraturöversiktens resultat framkom två kategorier: olika dimensioner av symtom och deras påverkan på egenvård och möjlighet att utföra egenvård. Symtomen kan upplevas både fysiskt och psykosocialt. Kunskap och motivation var en förutsättning för följsamhet till egenvård. Kunskapen kring egenvård beskrivs vara bristfällig. Slutsats: Litteraturöversikten visar på att sjuksköterskan kan få större förståelse för patienters upplevelse av egenvård samt ett ansvar att förmedla kunskap. En god egenvård leder till förbättrad livskvalité och minskade återinläggningar. / Summary Title: A failing heart - Patients experiences of self-care in heart failure. Background: Heart failure is described as a global health problem. Heart failure is a chronic condition with both physical and mental symptoms. The treatment is a combination of pharmacological treatment and self-care. Aim: Describe patients' experiences of self-care in heart failure. Method: A literature review with a qualitative method and inductive approach was conducted. Searches were made in the databases PsycINFO, CINAHL and PubMed, which resulted in 12 scientific articles that were analyzed based on Friberg's five-step analysis. Findings: In the results of the literature review, two categories were founded: different dimensions of symptoms and their impact on self-care and the possibility of performing self-care. The symptoms can be experienced both physically and psychosocially. Knowledge and motivation were important for adherence to self-care. The knowledge about self-care is described as deficient. Conclusion: The literature review shows that the nurse can gain a greater understanding of patients' experience to self-care and a responsibility to impart knowledge. Good self-care leads to improved quality of life and reduced readmissions.

Bakgrund Till följd av psykisk ohälsa kan egenvårdsförmågan komma att brista. Egenvård definieras som individens förmåga att ta hand om sig själv, med eller utan stöd från hälso- och sjukvården. När egenvårdsbrister uppstår kan sjuksköterskan behöva stödja eller helt överta individens egenvård. Egenvård i form av fysisk aktivitet syftar till att undvika sjukdom och främja samt behålla hälsa. Det finns stark evidens för den fysiska aktivitetens positiva påverkan på den fysiska och psykiska hälsan. Trots detta finns det bristande rutiner för hur fysisk aktivitet ska rekommenderas från hälso- och sjukvårdens sida. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att beskriva patienters erfarenheter av att utföra egenvård i form av fysisk aktivitet vid psykisk ohälsa. Metod Denna litteraturöversikt har en icke-systematisk design. De 16 artiklarna som ligger till grund för denna litteraturöversikt är hämtade från databaserna PubMed, CINAHL och PsycInfo. Artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats har inkluderats. Deltagarna i de olika studierna är från 16 år och uppåt. Artiklarna är skrivna på engelska och publicerade mellan 2013 och 2023. Litteraturöversikten bygger på en integrerad dataanalys. Resultat Resultatet redovisades i tre huvudkategorier med varsina två underkategorier. De primära fynden påvisar att det finns interna såväl som externa motiverande faktorer och barriärer som påverkar engagemanget. Det framkom att självstigma samt bristande stöd utgör begränsande faktorer för utövandet av fysisk aktivitet. Individens behov av att sätta upp mål och skapa en allians till den som utgör ett stöd i detta, visade sig vara av stor vikt för vidmakthållandet. Slutsats Patienter med psykisk ohälsa har en vilja att utföra livsstilsförändringar och utöva fysisk aktivitet. Till följd av patienternas egenvårdsbrister utgör sjuksköterskan en viktig länk för att stödja patienten i sin egenvård. Genom att motivera patienter till att utöva egenvård i form av fysisk aktivitet kan ett lidande minskas och livskvaliteten ökas. / Background  As a result of mental illness, the self-care ability might fail. Self-care is defined as the individual's ability to take care of oneself, with or without support from the healthcare system. When self-care deficiencies arise, the nurse may need to support or completely take over the individual's self-care. Self-care as physical activity aims to avoid illness and promote and maintain health. There is strong evidence for the positive impact of physical activity on physical and mental health. Despite this, there is a lack of routines for how physical activity is recommended by the healthcare system. Aim  The aim of this literature review was to describe patients' experiences of performing selfcare in the form of physical activity in the case of mental illness. Method  This literature review has a non-systematic design and is based on an integrated data analysis that includes qualitative and quantitative approaches. The 16 articles were identified from the databases PubMed, CINAHL and PsycInfo. The English articles were published between 2013 and 2023 with participants aged from 16 and up. Results  The results were reported in three main categories with two subcategories each. The primary findings demonstrate that there are internal and external motivating factors and barriers that influence engagement. It emerged that self-stigma and lack of support are limiting factors for the practice of physical activity. The individuals need to set goals and create an alliance with their supporter which proved to be important for the continuation. Conclusions  Patients with mental illness have a desire to make lifestyle changes and engage in physical activity. As a result of patients' self-care deficiencies, the nurse is an important link to support the patient's self-care. By motivating patients to exercise self-care as physical activity, suffering can be reduced and the quality of life increased.