No description available.

<p>This study is based on interviews with five directors of educational administration within the Stockholm County. The purpose is to investigate how the directors of educational administrations, in the different municipalities, describe the relationship between the administration and the local school units. Moreover, the aim is also to describe the administration director’s work in relation to the various levels of the administration. To what extent can it be identified as a dimension of the learning organization described in this report.</p><p>The study shows that skepticism is usually directed upwards toward the next level in the organization and that the decision-making right for local schools is consistently safeguarded. The responsibility for development work and competence training is mainly put in the hands of the local school units.</p><p>The work of the directors of administrations concerning the relationship between the different levels in the administrations could only partially be identified as parts of the learning organization described. When compared to that organization it lacked several components. Among other things this concerned the possibilities for different groups in the organization to meet with each other, accessibility of information, a learning focus in evaluations and developing of a vision and understanding of the mission among staff within the administration.</p><p>The discussion is among other things about the growing focus on results from the politicians, and how this affects the role as director of administration. Suggested further research is to carry out the same study from a different perspective, for example from the point of view of politicians, principles or students.</p>

<p>Problem: När ett nytt arbetssätt införs inom ett företag eller myndighet är det viktigt att efter ett tag stanna upp och fundera på om det blev som det var tänkt och genom det; se vad som fungerar bra och vad som kan förbättras. Vi tyckte därför att det var intressant att undersöka hur resultatet blev i och med att ett nytt arbetssätt genomförts, i detta fall, det teambaserade arbetssättet. Vi avgränsade ämnet team genom att välja ut faktorerna: teamens stöd från företaget – målsättning och information, teamens ledare, teamens sammansättning samt teamens sociala miljö.</p><p>Syfte: Vårt syfte var att genom en fallstudie av Kronofogdemyndighetens enhet Summarisk process i Uddevalla identifiera vad som fungerar bra och mindre bra med deras teambaserade arbetssätt. Vi ville dessutom klargöra om det teambaserade arbetssättet är ett lämpligt arbetssätt för den berörda enheten.</p><p>Metod: Vår undersökning byggde främst på den kvalitativa metoden. Vi har genom besöksintervjuer med teammedlemmar, teamledare och enhetschef på enheten Summarisk process i Uddevalla tagit fram empirisk data. Dessutom har vi genomfört ett personlighetstest med teammedlemmar och teamledare. Litteraturstudien som ligger till grund för teorin bestod av böcker, vetenskapliga artiklar samt interna dokument.</p><p>Slutsats: Vår slutsats är att det teambaserade arbetssättet är lämpligt som arbetssätt för enheten Summarisk process i Uddevalla. Det finns faktorer som fungerar bra inom arbetssättet, detta är bland faktorerna: målsättningar, teamens ledare, teamens sammansättning samt teamens sociala miljö. Dock skall påpekas att även om dessa faktorer fungerar bra kan de alltid förbättras. Vi har dessutom identifierat några faktorer som fungerar mindre bra, så som: informationsvägarna och den negativa känslan av stress inom teamen. Genom insikt i vad som inte fungerar optimalt kan ändringar göras, detta för att göra arbetssättet ännu bättre.</p>

<p>Syftet med den här studien är att undersöka hur individer med ledande befattningar inom Polisen Värmland tolkar begreppet jämställdhet. År 2007 firades att kvinnor funnits i tjänst inom Polisen i 50 år. Jämställdhet är numera en norm i samhället (Alvesson och Billing, 1999), och vi ansåg att det skulle vara intressant att undersöka hur polisen förhåller sig till den normen, eftersom det är en traditionellt sett mansdominerad organisation. Som metod har vi valt en kvalitativ ansats eftersom vi vill undersöka förhållningssätten hos de olika individerna, vilket är svårt att utläsa av en kvantitativ metod (Jacobsen, 2002). Vi har valt att intervjua individer med en ledande befattning, eftersom det finns forskning som visar på att ledningens inställningar till jämställdhetsarbete är avgörande (Roth, 2007). Vi har valt att analysera intervjuerna med hjälp av en innehållsanalys där en viktig del i analysarbetet är att leta teman - ledtrådar i det empiriska materialet. Det är en analysmetod som lämpar sig då syftet antar en deskriptiv ansats (Gunnarsson, 2007c). En viktig reflektion är att det råder en stor otydlighet hos och mellan individer inom ledningen i frågor om varför jämställdhet behövs, vad som är ett lämpligt tillvägagångssätt vid arbete med jämställdhet, vilket språkbruk som används och på vilket sätt respondenterna anser att jämställdheten påverkas av hierarkier och strukturer.</p> / <p>The aim of this study is to examine how individuals with a leading position within the Police interpret the concept of equality. In year 2007, there was a celebration of 50 years of females serving in the Swedish Police force. Equality has become a normative concept in the society (Alvesson och Billing, 1999), and we thought that it would be interesting to examine how individuals within the Police relate to this norm, since the organisation is traditionally dominated by males. As a method we have chosen a qualitative approach since we want to examine how individuals perceive the concept. This would be difficult to examine with a quantative approach (Jacobsen, 2002). We have chosen to interview individuals with a leading position, since research has shown that individuals with leading positions have a crucial influence on how work with equality is conducted (Roth, 2007). The interviews are analysed by using a descriptive analysing method where identifying themes is an important element. This is a method that is suitable for a descriptive approach (Gunnarsson, 2007c). An important reflection is that there is indistinctness in the way participants in the study regard motives for equality, how to work with equality, usage of language, and how they perceive that equality is affected by hierarchies and structures.</p>

<p>Bakgrunden till denna rapport är att få en fördjupad kunskap inom ämnet förhörsmetodik. Syftet är att belysa de detaljer som förutsätter ett lyckat förhör och vilket säkerställer trovärdig, korrekt och tillförlitlig information. I detta arbete har vi utgått från kvalitativ metod med tyngdpunkten i litteraturen inom det förhörstekniska och rättspsykologiska området, samt kompletterande källor i form av intervjuer och föreläsningar med anledning att förankra och jämföra kunskaperna med verkligheten. Den kognitiva intervjun som förhörsmodell är starkt förankrad i vetenskaplig forskning och mycket gångbar, varför vi har valt att presentera den närmare. Ett lyckat förhör är av största vikt i en utredning och beror på flera samverkande faktorer. Människans minnesfunktion, sambandet mellan sociala och kommunikativa processer, individers fysiska och sociala behov, språkets betydelse och frågeteknik, är alla viktiga grundstenar och tas upp i rapporten. Arbetet visar att idag, ligger ansvaret att utvecklas som förhörsledare till största delen på den enskilde polismannen och utbildning är en förutsättning för att ligga i fas med forskningsresultat. På polisutbildningen i Umeå bör ämnet ges mer tid i anspråk och vi hoppas att detta arbete kan fungera som inspiration till vidare utveckling.</p>

<p>Syftet med detta fördjupningsarbete är att få en fördjupad kunskap om polisens samarbete med vårdpersonal. Vi har avgränsat oss till att studera polishandräckningar åt psykavdelningen och tillnyktringsenheten i Skellefteå och Umeå för att se om det finns någonting som går att förbättra. Vi tror inte att det är en tillfällighet att det sker olyckor vid just handräkningsärenden. Vi har efter lite efterforskningar insett att det inte finns så mycket information nedskrivet om hur samarbetet fungerar, utan det mesta är oskrivna rutiner och regler som både vårdpersonalen och poliserna tar förgivet att motparterna vet. Det vi vill belysa är hur polisen och vårdpersonalen samarbetar rent säkerhetsmässigt och hur det kan utvecklas. Vi kommer också lyfta fram de lagar som kan vara relevanta vid olika typer av handräkning och överlämnanden för vård. Men vi nöjer oss med att nämna dessa lagar som bilaga till arbetet.</p>

<p>Denna rapport behandlar hur polisen bör agera och vad de bör tänka på när de skall framföra ett dödsbud. Två andra frågor vi ska söka svar på är hur en människa som mottar ett dödsbud kan reagera och vi ska i slutet av arbetet försöka få fram ett förberedelsekort ”inför dödsbud”, eftersom det inte finns några gemensamma rutiner sen innan. Detta har intresserat oss eftersom vi som polisstuderande inte har fått någon djupare utbildning i ämnet och saknar erfarenhet av detta sen tidigare. Vi tycker att det är viktigt att polisen lämnar ett värdigt dödsbud till anhöriga. Det är viktigt att poliser, erfarna liksom aspiranter, reflekterar över hur de vill lämna dödsbud på bästa sätt. Därigenom kan de stärka allmänhetens förtroende för polisen. För att få fram fakta och information om ämnet har vi valt att använda oss utav muntliga och skriftliga källor. Vi anser att den viktigaste informationsinhämtningen kommer att bli våra intervjuer. Det är härifrån vi kommer att få fakta om polisers erfarenhet och arbetssätt vad gäller dödsbud.</p>

<p>Polisen har utvecklat ett nytt koncept, ”Nationell Bastaktik”, man samlade ihop kompetens från Sveriges olika polismyndigheter som låg till grund för utformningen av taktiken. Bastaktiken syftar till att ha en gemensam nationell taktik vid vardagliga polisiära situationer. Bastaktiken är uppbyggd av tre olika förhållningssätt, mentalt, kommunikativt och grundläggande taktiskt. Man har tidigare erfarenhet av problemen som uppkommer när poliser från olika polismyndigheter ska samarbeta med varandra ex, polismorden i Malexander. I och med bastaktiken och en nationell kunskapsnivå inom området stärks polisens möjligheter att rättssäkert och effektivt kunna agera i det vardagliga polisiära arbetet. Genom kunskap och förståelse om bl.a. kommunikation, konfliktkunskap, taktik, mental förberedelse, etik, juridik mm blir vi som poliser mer medvetna om hur vi kan agera och påverka en situation och därmed få en ökad säkerhet för alla parter. Alla poliser i yttre tjänst, ca 6000 st skall genomgå en bastaktisk utbildning på 10 dagar för att få snoppar taktiska plattform att stå på. Syftet med arbetet är att på ett konkret och enkelt sätt redogöra för delar i bastaktik. Vi har valt att koncentrera oss på det grundläggande taktiskt och kommunikativt förhållningssätt. Denna kunskap hoppas vi kunna använda oss av för att utföra vårt arbete som polis på ett säkrare sätt.</p>

<p>Under de senaste tio åren så har svensk polis blivit utsatt för ett en rad svårare händelser. En av dessa är t.ex. polismorden i Malexander där två poliser blev skjutna till döds. Dessa händelser har gjort att polisen utvecklat en gemensam nationell bastaktik för att underlätta arbetet i den egna myndigheten och vid gemensamma insatser. År 2004 togs beslutet om att införa en nationell bastaktik för Sveriges poliser. En del i den nya nationella bastaktiken fokuserar på mental träning. I polisyrket så utsätts vi för mycket och många typer av stress. Kunskap om hur våra stressreaktioner ter sig och metoder att hantera stress kan underlätta vårat jobb som poliser avsevärt. Det är dessa två delar, mental träning och stress, vi valt att fördjupa oss i eftersom vi anser att det är två viktiga delar för att kunna få ett långt och hälsosamt arbetsliv. Vi har genomfört en jämförelse mellan den nya bastaktikens utbildnings CD-skivor och ett träningsprogram som tagits fram av Lars-Eric Uneståhl. Vi har genom att studera relevant litteratur inom området mental träning fått en djupare bild på hur mycket det mentala spelet påverkar oss som person och i yrket. Genom våra studier har vi märkt att det finns mycket litteratur på området. Den mesta forskningen berör idrotten men vi tycker att den är flexibel och kan användas av yrkesverksamma poliser.</p>

<p>I den här studien har vi tittat på hur utbildning, motivation och feedback påverkar arbetsprestationen hos ordningspoliser, men vi har även tittat på hur dessa faktorer påverkar varandra. En av frågeställningarna i arbetet har varit om en handdator med lathundar/checklistor skulle kunna vara ett bra arbetsredskap i polisarbetet, samt hur denna handdator skulle kunna påverka arbetsprestationen ur ett utbildnings-, motivations- och feedbackperspektiv. Vi har inte på något sätt skrivit en heltäckande studie över vad som påverkar dessa faktorer utan koncentrerat oss på hur en handdator skulle kunna fungera motiverande, utbildande och som en källa för feedback av det egna arbetet. Vår slutsats har blivit att vi tror att en handdator skulle kunna höja arbetsprestationen hos poliser i yttre tjänst som helhet och att vissa poliser skulle kunna få en ökad arbetskapacitet av att jobba med ett sådant hjälpmedel. Det finns dock många ytterliggare faktorer som påverkar som vi har utelämnat eller bara berört lätt i denna studie.</p>