Chlorine is an element commonly found in the environment of our planet, in the atmosphere, the earth crust and the oceans. Chlorine occurs in two forms, inorganic chloride (Clin) and organically bound chlorine (Clorg), also called organochlorine. For a long time, the organic halogens (among them the organic chlorine) had been considered as produced only by human activities. However, the research of the recent decades suggests a considerably amount of naturally produced organic chlorine in soil and water. Through the research, a hypothesis have emerged, suggesting that there occur a formation of organic chlorine in the top soil layer where chloride is consuming, while the organic chlorine is degrading on deeper soil levels, causing a release of chloride. The study in this thesis attempts to explore the transportation of organic chlorine through soil. 49 soil water samples were collected at three transects, S04, S12 and S22, nearby a stream in northern Sweden and analysed for Clorg, using an AOX-analyser. The results suggest a decrease in concentrations of Clorg by soil depth for transects S04 and S12. The study also indicates that concentrations of Clorg are decreasing with increasing distance from the stream, where the highest mean concentration was found in the organic matter-rich riparian transect S04. Further conclusions are that the spring flood and changes in groundwater level may influence the concentrations of Clorg. / Ämnet klor är vanligt förekommande på vår planet och finns både i atmosfären, jordskorpan och världens oceaner. Klor uppträder i två olika former: oorganisk klorid (Clin) och organiskt bundet klor (Clorg). De organiska halogenerna (bland vilka organiskt klor ingår) har under lång tid ansetts härstamma från enbart antropogena källor. De senaste decenniernas forskning har dock tytt på en naturlig produktion av organiskt klor i mark och vatten. Genom denna forskning har en hypotes tagit form som föreslår en bildning av organiskt klor i de övre marklagren, där klorid binds, medan det i djupare marklager sker en nedbrytning av det organiska kloret vilket medför ett frigörande av klorid. Denna studie syftar till att studera transporten av organiskt klor genom mark. 49 stycken markvattenprover insamlades vid tre provpunkter (S04, S12 och S22) på ett avrinningsområde i norra Sverige och analyserades med hjälp av ett AOX-instrument. Resultaten tyder på en minskning av Clorg med ökande markdjup för provpunkterna S04 och S12. Studien visar även en minskning i koncentration av organiskt klor med ökande avstånd till vattendraget, där den högsta medelkoncentrationen återfanns i provpunkten S04 som ligger nära bäcken och är rik på organiskt material. Vidare slutsater är att vattenflödena under vårflod samt variasionen i grundvattennivå har en påverkan på koncentrationerna av Clorg.

Ungefär hälften av Sveriges befolkning får idag sitt dricksvatten från grundvatten. Naturligt sker grundvattenbildning främst genom nederbörd, men under vissa förhållanden kan grundvatten också bildas av att ytvatten (t.ex. en sjö eller ett vattendrag) tränger in till grundvattnet. Grundvattenbildningen sker då under mättade förhållanden, det vill säga under grundvattenytan, vilket kan ha påverkan på grundvattnets kvalitet. Ytvatten innehåller naturligt höga halter av organiskt material som bryts ned av mikroorganismer som förbrukar syre under sin respiration. När nedbrytning sker under mättade förhållanden finns det risk för att syre förbrukas snabbare än vad det tillförs, då det inte finns någon kontakt med atmosfären. Det gör att organiskt material kan bli kvar längre vilket kan leda till syrefattiga förhållanden. Organiskt material kan försvåra reningsprocessen då det kan bidra med t.ex. färg och lukt. I syrefattiga miljöer finns det också risk för högre halter av järn och mangan vilka kan orsaka fällningar i ledningsnät, eller till färg och lukt. Det är därför önskvärt att ha sådan liten halt organiskt material som möjligt, samt låga järn och manganhalter. Utanför Borlänge i Dalarnas län öppnades förra året en ny grundvattentäkt som tillsammans med en äldre grundvattentäkt, Övre Tjärna, ska förse både Borlänge och Falun med dricksvatten. Då den är så pass ny är det lämpligt att undersöka förändringar i grundvattenkvaliteten då det, om de tillåts fortgå alltför länge, skulle kunna orsaka problem i framtiden. Syftet med den här rapporten är därför att bestämma hur driften av vattentäkterna kan komma att påverka grundvattenkvaliteten med avseende på syrenivå och halt organiskt material till följd av en ökad inträngning av ytvatten från Dalälven. Dessutom undersöktes om det skett förändringar i grundvattnets flödesriktning samt hur situationen kan se ut i framtiden. En tydlig inträngning av ytvatten och organiskt material kunde ses vid Övre Tjärnas vattentäkt. Vid Lennheden syntes inga tecken på en ökad inträngning efter driftstarten förra året, däremot syntes en förändring i grundvattnets flödesriktning som verkar ha skiftat riktning från sydostlig till nordvästlig. Syrehalten var förvånansvärt låg inom hela undersökningsområdet. Till följd av den låga syrenivån och halten organiskt material har halten av tvåvärt järn och tvåvärt mangan börjat öka. / Today, half of Sweden’s water supply comes from groundwater sources. Renewal of groundwater naturally happens most commonly through precipitation that seeps down to the groundwater table, but during special conditions renewal of groundwater through intrusion of surface water (e.g. river or lake) is possible. This will take place during saturated conditions, i.e. below the groundwater table, which will affect the quality of the groundwater. Surface water has a high content of organic matter, which will be degraded with the help of microorganisms. The microorganisms use oxygen during their respiration, and when the degradation takes place at saturated conditions the oxygen is being consumed at a higher rate than it is being added, since there is no contact with the atmosphere. This means that there is a risk that the organic matter will not degrade completely, which can cause problems in the drinking water plant, since organic matter can cause colour and smell to the water. Water with low oxygen content can also have higher concentrations of iron and manganese, which can lead to precipitation in pipes and to colour and smell as well. Last year, a new groundwater fed drinking water plant opened in Lennheden, situated northwest of Borlänge. It will, together with the old drinking water plant Övre Tjärna, supply both Borlänge and Falun with drinking water. Since it recently opened, it is suitable to examine possible changes in the groundwater quality, as it can cause problems in the future if the changes are not discovered in time. Both the drinking water plants are situated near the river Dalälven, where the intrusion of surface water is thought to have increased after the opening of the water plants. The aim of this study was therefore to determine how the operation of the two water plants will affect the groundwater quality, with regard to oxygenation and organic matter, due to the believed increased intrusion of surface water. In addition, possible changes in the groundwater flow directions were examined as well as how the situation can look like in the future. The results showed that there is a clear intrusion of surface water and increased organic content in the direction towards the old water plant, Övre Tjärna. No indications of increased intrusion due to the opening of Lennheden water plant could be seen, but a change in groundwater flow direction from southeast to northwest could be identified. The oxygen level was surprisingly low in the whole study area, which has lead to higher concentrations of iron and manganese in the groundwater.

Today's changing climate on Earth makes climate research more important than ever. By providing an understanding of the Earth's history and in particular places where large-scale climate change is taking place, for example Greenland, can one get an understanding about how the Earth will react in the future. In this report has eolian loess deposits been analyzed from the permafrost region on Greenland, near the city Kangerlussuaq (Hällberg 2018). The eolian sediment can contain organic carbon that shows climate conditions during the time when the sedimentation occurred. In this report, the organic carbon has been measured using loss of ignition (LOI). The method is well-tried and measures the loss of weight in the samples, which answers to the loss of organic carbon (Dean 1974). The samples were heated to 100°C and thereafter burned at 550°C. The results from the LOI have been analyzed and compared to other data from the same location. This includes data from carbon-14 dating, X-ray fluorescence, grain size and magnetic susceptibility. The final data set has been mapped in the geographical information system. The maps gave an overview of the changes in the area. Results shows that there are connections between organic carbon and climate change in Greenland, which also is proved by correlation to other studies. / Det rådande klimathotet och det föränderliga klimatet på jorden gör att klimatstudier är viktigare än någonsin. Genom att få en förståelse för jordens historia i synnerhet på platser där stora klimatförändringar sker, så som på Grönland, kan en uppfattning fås om hur vår jord kommer påverkas. I uppsatsen har eoliskt avsatt lössjord analyserats från permafrostområdet på Grönland, nära staden Kangerlussuaq (Hällberg 2018). Det eoliska sedimentet innehåller organiskt material som avspeglar klimatförhållanden på platsen för tiden då sedimentationen inträffade. I arbetet har innehållet av organiskt material undersökts genom metoden Loss of Ignition (LOI). Metoden är välbeprövad och går ut på att mäta förlust i vikt vilket motsvarar förlust av organiskt material (Dean 1974). Proverna har torkats i 100°C och därefter bränts i 550°C. Resultatet som gavs av LOI har analyserats och jämförts med annan data från samma lokaler. De innefattar kol 14-metoden, röntgenfluorescens, kornstorlek och magnetisk susceptibilitet. Den slutgiltiga datauppsätningen har genom kartverktyget Geografisk Informationssystem karterats. Kartorna gav övergripande bild på de rumsliga förändringarna i området. Resultaten visar att det finns samband mellan organiskt material och klimatet på Grönland vilket även bevisas av korrelation med andra studier.

By using already available resources, you not only think sustainably, but at the same time increase the value of the existing. Kvicksund in Eskilstuna is today a place that lacks commercial and cultural service. The idea of having to fetch something from the outside to increase site value is not the only solution, but the chance of reusing the  existing resources is still possible. The goal is to create a type of gathering place to bring Kvicksund's three generations together and reduce segregation between the ages. Today the primary age group consist of people between 55-85 years old. Even when this population is not considered to contribute to a beneficial function for the society, these people have a wealth of knowledge, knowledge that can be used. However, there is a number of shortcomings amongst this targeted group, such as a lack of knowledge in the technological era that we today rely so heavily on. When it comes to the younger generation (11-16 years of age), there are also strengths and weaknesses in knowledge, but in different fields. The young people's modern knowledge is in direct contrast to the older generation. We have two age groups who both have what the other lacks. The concept for this project is to create a education center for all generations, an "All-Aged" School, where the older and younger take part educating each other from their strengths and weaknesses. For example, there can be a retired math teacher who holds courses for school students, while the young people guide the elderly through the internet, social media, physical activity, etc. / Genom att använda sig av redan tillgängliga resurser tänker man inte bara hållbart, utan man höjer samtidigt värdet av det befintliga. Kvicksund i Eskilstuna är idag en plats som saknar kommersiell och kulturell service. Tanken med att behöva hämta något utomstående för att höja platsen värde är inte den enda lösningen, utan chansen för redan befintliga resurser är möjligt.  Målet är att skapa en samlingsplats för att föra samman Kvicksunds tre generationer och minska segregationen mellan åldersgrupperna. I dagsläget ligger den primära åldersgruppen i Kvicksund mellan åldrarna 55-85 år. Även då denna befolkning inte anses bidra med en gynnande funktion för samhället sitter dessa människor på mänger av kunskap, kunskap som kan nyttjas. De finns dock ett flertal brister bland denna målgrupp, exempelvis kunskap inom den teknologiska eran värden idag förlitar sig på. När det kommer till den yngre generationen (11-16 års ålder), ligger även här styrkor och svagheter inom kunskap, dock inom olika fält. Ungdomarnas moderna kunskaper ligger i direkt kontrast till den äldre generationens. Vi har två åldersgrupper som båda har det den andre saknar.  Konceptet för detta projekt är att skapa ett studiecenter för alla generationer, en ”All-Aged” School, där de äldre och yngre tar del av varandras styrkor och svagheter. Det kan exempelvis vara en pensionerad mattelärare som håller kurser för skoleleverna, medan ungdomarna vägleder de äldre genom internet, sociala medier, fysisk aktivitet, m.m.

In Sweden, drinking water is easy to access and often taken for granted. The drinking water systems have to be maintained in order to keep the high quality. The Uppsala esker, which is a part of the Uppsala municipality’s water system, provides a large number of the municipality’s population with drinking water. The Uppsala esker has been used to produce drinking water since 1956 by infiltrating water from the Fyris river into the esker. This reduces the amount of organic material in the water. A reduction is desirable since the organic material is causing odorous water and binds to substances that may harm people’s health. The reduction of organic material has been assumed to depend on degradation carried out by microorganisms above the esker’s groundwater table, dilution with additional groundwater and attachment of organic material to the esker’s material. However, recent studies have shown that only 10-15 % of the organic material is degraded above the groundwater table. The aim with this master thesis was to examine if the mineralization of the organic material in the anaerobic part of the Uppsala esker is greater than previously assumed. The size of the fungal and bacterial communities have also been examined as well as how microorganisms and the degradation of organic material relates to different chemical and physical factors in the soil. To get an understanding of the organic material’s degradability, soil was incubated and the aerobic respiration with gas chromatograph was measured. The bacteria and fungi were quantified using quantitative real-rime PCR. Various chemical and physical factors, such as the content of organic carbon and amount of aluminium, were already available. Pearson’s product-moment correlation coefficient (Pearson's r) was used to examine the the linear correlation between two variables. Wilcoxon’s rank score test was used to determine which of the differences between different sampling areas that were significant. The results showed that bacteria dominate in the Uppsala esker and the infiltration basins. Complex binding by iron- and aluminium compounds do not affect the degradation of organic matter, nor decrease the presence of fungi and bacteria in the esker and the infiltration basins. It seems as if the degradation rate’s sensitivity decreases with the depth. The amount of bacteria and fungi decreased with the distance to the infiltration basin, but not the quality of the organic material, if measured by the respiration rate divided by the amount of organic carbon. / I Sverige är tillgången på dricksvatten god. Det ses ofta som en självklarhet och för att detta synsätt ska kunna fortsätta krävs att dricksvattensystemen underhålls på ett bra sätt. Uppsalaåsen, som är en del av Uppsalas dricksvattensystem, förser stora delar av kommunens befolkning med dricksvatten. Uppsalaåsen har använts för konstgjord grundvattenbildning för att framställa dricksvatten sedan 1956. Detta innebär att vatten från Fyrisån filtreras genom åsen. På så sätt minskas halten organiskt material i vattnet. Anledningen till att en minskning eftersträvas är att det organiska materialet orsakar illaluktande vatten samtidigt som hälsoskadliga ämnen kan binda till det. Reduceringen av organiskt material i det infiltrerade vattnet har antagits bero på mikroorganismers nedbrytning av organiskt material ovan grundvattenytan, utspädning med övrigt grundvatten och fastläggning av organiskt material på åsmaterialet. Tidigare studier av liknande system för artificiell grundvattenbildning har dock visat att bara 10-15 % av det organiska materialet bryts ned ovan grundvattenytan. Examensarbetets syfte har varit att undersöka om nedbrrytningen av det organiska materialet under grundvattenytan i Uppsalaåsen är större än vad som tidigare antagits. Det har även undersökts om svampar eller bakterier dominerar liksom hur materialets kvalitet och mikrobsamhället påverkas av kemiska och fysiska faktorer i marken. Undersökningarna utfördes genom att inkubera jordprov där den aeroba respirationen mättes med gaskromatograf för att få en uppfattning om kolets nedbrytbarhet. qPCR användes för kvantifiering av bakterier och svampar. Mätvärden för olika kemiska och fysiska faktorer, såsom halten organiskt kol och mängden aluminium, erhölls från tidigare utförda analyser. Pearsons korrelationskoefficient (Pearson’s r) beräknades för att undersöka hur olika variabler samvarierade med varandra. Ett Wilcoxon rank score test användes för att undersöka vilka av skillnaderna mellan olika provtagningsplatser som var signifikanta. Resultaten visade att det finns fler bakterier än svampar i Uppsalaåsen och i filtreringsbassängerna. Komplexbindning av organiskt material av järn och aluminiumföreningar verkar inte hindra dess nedbrytning, eller minska förekomsten av svampar och bakterier i filtersanden och åsmaterialet. Respirationshastighetens temperaturkänslighet tycks minska något med djupet. Mängden bakterier och svampar avtar med avståndet från infiltrationspunkterna men kvaliteten på det organiska materialet, uppskattad som respirationshastigheten uttryckt per gram organiskt kol, avtar inte.

De senaste decenniernas forskning har påvisat att en omfattande bildning och nedbrytning av klororganiska föreningar sker i mark. Bildning av sådana föreningar sker genom att klorid binds in i organiskt material. Denna naturliga bildning har rönt uppmärksamhet dels för att många klorerade ämnen är giftiga och dels för man tidigare trott att alla klororganiska ämnen uteslutande kommer från mänsklig verksamhet. Huvudmålet för föreliggande avhandling var att (i) uppskatta transporten av klorerade föreningar i nederbörd och avrinningsvatten, (ii) diskutera de klorerade föreningarnas ursprung med utgångspunkt från hur deras förekomst varierar i avrinningsvatten, (iii) undersöka hur transporten av klorid (salt) påverkas av olika faktorer och (iv) studera hur frisättningen av flyktiga klorerade föreningar från mark påverkas av kväve. Avhandlingen bygger på en klorbudget som konstruerats utifrån fältstudier som genomförts i ett litet skogsbeklätt avrinningsområde i sydöstra Sverige. Dessutom har laboratoriestudier genomförts med jord som inhämtats från samma område. Resultaten visar att lagret av klor i marken är betydligt större än flödena och att det främst består av organiska ämnen medan flödet domineras av klorid (salt). Detta tyder på att en stor del av kloriden deltar i en biogeokemisk cykel vilket strider mot gängse uppfattning att klorid rör sig opåverkat genom mark. Hypotesen är att de översta marklagren fungerar som en sänka för klorid genom att omvandlas till organiskt bundet klor. De djupare jordlagren fungerar däremot som en kloridkälla genom att det klorerade organiska materialet transporterats med regnvatten från de ytligare till de djupare liggande lagren för att så småningom brytas ner, varvid klorid frisätts. Ovan beskrivna hypotes stöds av laboratoriestudierna där man kunnat notera att det sker såväl en fastläggning som en frisättning av klorid i mark. Resultaten från avhandlingen tillsammans med resultat från tidigare studier tyder på att en stor del av den klorid som finns i avrinningsvatten kommer från förmultnande organiskt material och att klorid med andra ord inte följer regnvattnets väg genom marken, vilket man tidigare trott. Studierna tyder alltså på att klorid till viss del ”gör en omväg” med en tidsfördröjning på troligen åtskilliga upp till hundratals år. Vidare tyder studierna på att flyktiga klorerade föreningar som kloroform och tetraklormetan bildas i mark och att tillsats av kväve orsakar en minskning av kloroform och en ökning av tetraklormetan. Avhandlingen visar tydligt att det är nödvändigt att rikta uppmärksamhet mot klors biogeokemi i mark och då inte minst mot de processer som påverkar transporten av klor från de övre marklagren till grundvatten och ytvatten om vi ska öka förståelsen av hur klorerade ämnen som tillförts naturen genom mänskliga aktiviteter beter sig. / It is generally known that chlorine compounds are ubiquitous in the environment. In recent years, researchers have concluded that chlorine is part of a biogeochemical cycle in soil involving an interaction between chloride (Clin) and organic-matter-bound chlorine (Clorg). Even though there is indisputable evidence that Clorg is formed naturally, there are actually few simultaneous field measurements of Clorg and Clin. Previously stipulated conclusions with respect to underlying processes and transport estimates have thus been deduced from rather few concentration measurements. It is well known that the chemical composition in soil and runoff water varies widely over time and in space. The main objective of the thesis is to investigate the on-site variation of Clin, Clorg and VOCls in runoff water in order to (i) construct a chlorine budget on a catchment scale to visualize the relative contribution of Clin, Clorg, and VOCls; (ii) more reliably estimate how and why the concentrations of Clin, Clorg, and VOCls in runoff water vary; and (iii) analyze the influence of various environmental variables on the transport. The present thesis highlights the on-site variation and fluxes of Clin, Clorg, and VOCls in a small forested catchment in southeast Sweden. Field flux data collected during a twoyear period and a constructed overall chlorine budget were evaluated. The results show that the storage is dominated by Clorg whereas the transport is dominated by Clin and that the storage is far much larger than the transport. Still, input and output is nearly in balance for all investigated chlorine species. It is interesting to note that these observations resemble observations made for carbon, nitrogen and sulphur; i.e. a large storage, small transport, complex biogeochemical cycling processes at hand but still close to steady state conditions with respect to output-input balances. It appears as if topsoil acts as a sink for Clin, while deeper soil acts as a source of Clin. In addition, the results of the thesis suggest that on-site variation depend on seasonal variations. These variations are to some extent caused by water discharge, but also by water residence time, internal chlorination/dechlorination of organic matter, and different soil water origins. Furthermore, both a net retention and a net release of Clin were observed in laboratory studies. The study indicates that simultaneous retention and release of Clin takes place in soil, which probably has an impact on the Clin import and export fluxes. Finally, the results show for the first time that tetrachloromethane can be emitted from laboratory incubated soil, and that soil nitrogen concentrations has quite different effects on the emission rates of chloroform and tetrachloromethane. The results of the thesis, considered together with results of previous research, suggest that the turnover of chlorine in soils is extensive and potentially important for chlorine cycling in general, which must be taken into account if one wishes to increase the understanding of the cycling of anthropogenic chlorine compounds in the environment. / <p>On the day of the public defence the status of article IV was: Accepted.</p>

Att man förstår mark- och grundvattenflöde är en förutsättning för förståelsen av ämnestransport genom skogsmark. Ståndortskarteringen har inte möjlighet att mäta grundvattenflödet på sina provytor med t ex totalpotentialmätningar utan behöver en alternativ metod. Syftet med detta arbete var att skapa en multivariat klassificeringsmodell för klassificering av grundvattenförhållandena i en skogssluttning söder om Tärnsjö i norra Uppland. Modellen bygger på principalkomponentanalys av olika kemiska variabler i det fasta organiska materialet i den organiska horisonten. De kemiska variablerna som användes var; pH(H2O), pH(BaCl2), andel C, S och N i det organiska materialet, den procentuella andelen Al3+, H+, Ca2+, Mg2+, K+ och Na+ på utbyteskomplexen, CECeff och andel organiskt material i proven. Principalkomponentanalysen tyder på att (1) inströmningsområdet karaktäriserades av lågt pH, låga Na+-halter och relativt höga K+-halter, (2) det omättade utströmningsområdet karaktäriserades av höga Al3+-halter, och (3) det näst intill mättade utströmningsområdet karaktäriserades av höga Na+-, Ca2+- och Mg2+-halter som gav högre pH-värden samt högre andel av S och N i det organiska materialet. Undersökningen tyder på att grundvattenförhållandena i en barrskogssluttning har stor betydelse för de kemiska egenskaperna hos markens organiska horisont. Informationen man får från markkemiska analyser gör det möjligt att med hjälp av kemiska variabler klassificera graden av in- respektive utströmningsförhållanden. Den multivariata klassificeringsmodell som skapades i denna undersökning ger en riktlinje för hur en generell klassificeringsmodell för indikationer av grundvattenförhållanden kan konstrueras. Den generella klassificeringsmodellen är ett alternativ till t ex totalpotentialmätningar eftersom klassificeringsmodellen varken behöver ske på plats eller mätas i tidsserier. Vidare kan klassificeringsmodellen tillämpas på redan existerande markkemiska analyser. / A thorough understanding of soil water and groundwater flow is necessary to understand the transport of elements in forest soils. The National Forest Soil and Vegetation Survey has no possibilities to determine groundwater flow using total potential measurements in the sampling plots. In the present work an alternative approach using soil chemistry to classify the extent of recharge and discharge conditions in the sampling plots was used. A multivariate model was created to classify groundwater regime in a forested hillslope south of Tärnsjö in the northern part of Uppland, Sweden. The model was based on principal component analysis (PCA) of different variables in solid organic matter in the organic horizon in the soil. The chemical variables used were pH(H2O), pH(BaCl2), total C, N and S in organic matter, the percentage of Al3+, H+, Ca2+, Mg2+, K+, Na+ in the exchange complex, the effective CEC and the percentage of organic matter in the soil samples. PCA indicated that; (1) samples from the recharge area were characterised by low pH, low Na+ and relatively high K+ levels, (2) the unsaturated discharge zone was characterised by high levels of exchangeable Al3+ and (3) the nearly saturated discharge area was characterised by high Na+, Ca2+ and Mg2+ levels, higher pH and higher amounts of N and S in the organic matter. This study indicated that groundwater regime in a forested hillslope is of major importance in determining the chemical status of the organic matter in the organic horizon. It was possible to use information obtained from soil chemical analysis to determine the extent of recharge or discharge at the points where the soil samples were taken. The PCA model used in this work gives guidelines for the construction of a general model for classification of groundwater regimes.

I denna rapport undersöks hur mängden organiskt kol, TOC (Totalt organiskt kol), varierar i tid och rum i Mälarens avrinningsområde, samt vad det är som styr TOC-halten i Mälaren. Det är viktigt att förstå dynamiken hos TOC i Mälaren och i dess avrinningsområde eftersom ökat TOC i vattnet påverkar vattenkvaliteten och orsakar problem vid beredning av dricksvatten. TOC kan bland annat reagera med klor/UV-ljus och bilda cancerframkallande ämnen. Det kan också öka antal mikrober i vattnets distributionssystem. Arbetet omfattar analys av samband mellan elementen, transportberäkningar per ytenhet av elementen till Mälaren och en modelleringsansats för ett av avrinningsområdena. Rapporten innehåller även en jämförelse mellan de olika vattenföringsmodellerna samt uppmätt vattenföring för analys av eventuella systematiska skillnader mellan dessa som påverkar beräkningen av TOC och de andra elementens transport till Mälaren. Analysen av sambanden mellan variablerna TOC (mg/l), kaliumpermanganat förbrukning (KMnO4, mg/l), absorbans_F (F=filtrerad), järn (mg/l), mangan (mg/l) och SO4_IC (sulfat mätt med hjälp av jonkromatografi, mg/l), visade att vissa av dessa variabler är korrelerade med varandra. TOC mot KMnO4 och TOC mot absorbans_F hade de bästa anpassningarna med respektive R2- värden 0,65 och 0,59 och p-värden &lt;0,001. Årsnederbörd är positivt korrelerad med TOC per ytenhet för Kolbäcksån med R2-värde 0,63 och p-värde &lt;0,01, vilket innebär att sambandet är signifikant. Ökad årsnederbörd leder till ökad tillförsel av TOC till Mälaren. Det finns däremot inget signifikant samband mellan TOC-transport per ytenhet och årsmedeltemperatur. Arealflödesberäkningar tyder på att den största tillförseln av TOC- transport per ytenhet kommer från den nordöstra delen av Mälaren. Fyrisån står för den största tillförseln av TOC. Hydrologiska, kemiska och meteorologiska data inkluderades i modeller för att kunna skatta TOC-halten i Mälaren. Temperatur-, evapotranspirations- och nederbördsdata användes i en hydrologisk modell, HBV- modellen, för att simulera vattenföringen från avrinningsområdet. Sedan användes en processbaserad modell, INCA- C, som drivs av hydrologisk data och beräknade grundvattenbildning och markfuktighet för att simulera tidsmässiga mönster i TOC. Invariablerna till INCA-modellen, markfuktigheten och HER (grundvattenbildning), simulerades med hjälp av HBV- modellen. Dessa modeller tillämpades i Kolbäcksån (ett av Mälarens största avrinningsområden). Modelleringen av Kolbäcksåns TOC- halt resulterade i en modell som anpassade dynamiken mellan 1996 och 2009, men missar den mellan 2009 och juni 2010, med bäst anpassning mellan 2006 och 2008. R2- och NS värden som erhölls för modellen var 0,086 och -0,059. / In this report, it has been investigated how the amount of organic carbon, TOC, varies in time and space in the basin of Mälaren, and what controls the TOC content in the lake. It is important to understand the dynamics of the TOC in the lake and its catchment because increased TOC in the water affects water quality and causes problems in the preparation of drinking water. Particularly, it can react with chlorine / UV- light and form carcinogenic substances. It can also increase the number of microbes in water distribution systems. In addition the work includes analysis of the relation between water chemistry variables, annual fluxes calculations (g/m2/year) of element flows to the lake and a modeling approach to a watershed. Annual fluxes calculations (g/m2/year) indicate that the largest supply of TOC to the lake comes from the northeast of the lake. Fyrisån accounts for the largest input of TOC to the lake. The high TOC-flux is due to a small proportion of open water in the catchment. Hydrological, chemical and meteorological data have been included in models to estimate the TOC content in the Mälaren. Input data processing, especially precipitation data, has been an important part of the work as it affects the whole model. Temperature, evapotranspiration and precipitation data were used in a hydrological model, HBV model, to simulate the flow from the catchment area. Then a process-based model, INCA-C, operated by the hydrological data and soil moisture, has been used to simulate the temporal patterns in TOC. The input variables to INCA-C- model, soil moisture and HER (Hydrological effective rainfall), have been simulated using the HBV- model. Those models were applied in Kolbäcksån, one of the lake's largest catchments. The modeling of Kolbäcksån resulted in a model that captured the dynamics of a few periods of the whole time series. The modeling of Kolbäcksån TOC-concentration resulted in a model that captured the dynamics between 1996 and 2009, but misses it between 2009 and June 2010. R2 and NS values obtained for the model were 0.086 and -0.059, respectively.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2005. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. Uppsala : Sveriges lantbruksuniv.