Trout genetically engineered to possess extra functioning growth homone genes were simulated, using injections of fish and bovine growth hormone. This was done to test potential and ecological impact of such genetic engineering on trout. Through analysis of growth and dry-mass budgets, it was determined that elevated levels of growth hormone resulted in increased growth and consumption. Potential constraints pertaining to respiration, density and evolutionary history were considered. Surprisingly, bovine growth hormone appeared to act as a super-normal stimuli, being more potent than the natural trout hormone. In fact the natural hormone inhibited growth at high dosages. Juvenile growth rates were less sensitive to elevated levels of growth hormone than those in more mature fish. Thus, improved growth was achieved by altering its normal ontogeny. This suggests that duplicating copies of growth hormone gene in an organism is not equivalent to a speciation event. Evidently, other manipulations would be required to increase the intrinsic metabolic power. Growth rate apparently is used as a cue for determining a particular ontogenetic trajectory (Stearns and Crandall, 1984). The fact that various species conform to one of at least four plastic developmental trajectories that are shaped by natural constraints and mortality patterns, means that growth hormone may elicit different responses in different species. The findings and implications of this study underscore the importance of using the holistic scope of ecology to achieve effective and efficient genetic engineering of target species. / Thesis / Master of Science (MS)

This study investigated selective pressures associated with encephalization in mammals and discussed broader implications. Relative brain size as measured by EQ (Encephalization Quotient) was compared between ecological categories. Omnivores had higher average EQ than ecological specialists. Since specialists are disproportionately affected by extinction events, selection for ecological generalism is proposed as encephalization mechanism. This mechanism may reinforce the more widely known Cognitive Buffer Hypothesis (CBH)—the idea that possessing relatively large brains has buffered lineages against environmental change. CBH is tested here by comparing EQs in Procyon lotor (raccoon) in urban and rural environments. CBH predicts that raccoons in the most radically altered environment, the city, experience the strongest selection for encephalization. Urban raccoons studied here exhibit a higher EQ. Although results are preliminary, data suggest that encephalization is accelerated during abrupt periods of environmental change. Finally, implications for the evolution of biological complexity more generally are discussed.

<p>The study was conducted in Jönköping County Chamber of fibrillation and is about change and improvement of process modeling technology. The process for treating patients with fibrillation is in the need to evolve and improve. In order to develop the care they needed a current state description which usually is made with the traditional process modeling tool.</p><p>Many scientists and health professionals is in the opinion that this technology gives a too rigid image to describe the care processes. It also does not sufficiently take into account the human aspects. This reasoning suggests that the process modeling technology in healthcare is in the need to develop multiple perspectives. We have therefore studied Morgan’s organizational metaphors to find such perspectives. These have provided an input to the two approaches by which, if they are used for process modeling, could respond to the health care needs.</p><p>The purpose of this paper is to examine the modeling of flows in health care, if based on Morgan's organizational metaphors, can describe and convey new approaches to the care process. By this we hope to develop a new technique to model health care processes, which in addition will contribute to make visible improvement in the organization. We have conducted a qualitative study where we from Gareth Morgan's organizational metaphors have created three models to be equal for each metaphor: Machine, Organism and the Brain.</p><p>Based on a specific patient in the fibrillation process, we created different stories of the events. The stories visualized the characteristics important to describe in each model. We later on made a symbol corresponding list of these important components. The symbols were merged which then created the final model.</p><p>To collect qualitative empirical data, we then tested the models in the organization that are in the process, Jönköping County Council. We held a workshop because we felt that this gave the best room for participants to have open discussions about how they perceive the models. They also pointed out the strengths and weaknesses. The participants consisted of various health care actors with mixed skills. One in every discipline; physicians, care developers, nurses and medical secretaries.</p><p>The result was three models. One describes the process according to the machine metaphor, another to the organism metaphor and the third according to the brain metaphor. These were presented at the workshop and resulted in discussions and reflections which mirrored the intended metaphor. The discussions also led to that various problems and solutions related to the different metaphors became visible.</p><p>All models have achieved its objective to produce the picture of organizational complexity in health care. We can therefore conclude that they also made a contribution, not only for those who work with the modeling tool, but also to those that will receive them. Least suited for modeling the process of care enforcement is the brain model. But it does fill a purpose as a tool for modeling the learning process in health care.</p><p>This study demonstrates the importance of developing technology for process modeling in health care. The new approaches reflected on new problems and proposals for standardizations. Standardization is not only in need to focus on internal communication structure but also on the placement of functions and knowledge.</p> / <p>Studien genomfördes på Jönköpings läns Landstings avdelning för hjärtflimmer och hand-lar om förändring och förbättring av processmodelleringstekniken. Processen för att be-handla patienter med förmaksflimmer var i behov av att utvecklas och förbättras. För att utveckla vården behövde de en nulägesbeskrivning som vanligtvis görs med ett traditionellt processmodelleringsverktyg. Många forskare och sjukvårdare anser att denna teknik ger en alltför stel bild för att beskri-va vårdprocesser. Den tar heller inte tillräcklig hänsyn till de mänskliga aspekterna. Detta resonemang tyder på att processmodelleringstekniken i vården är i behov av att utveckla flera olika perspektiv. Vi har därför studerat Morgans organisationsmetaforer för att hitta sådana perspektiv. Dessa har bidragit till två modelleringsmetoder som, om de används för processmodellering, skulle kunna svara på det hälso- och sjukvården behöver.Syftet med uppsatsen är att undersöka om modelleringar av vårdprocesser, baserade på Morgans organisationsmetaforer, kan beskriva och förmedla nya synsätt. Genom detta hoppas vi kunna utveckla en ny teknik för att modellera processer i hälsovård, vilken dess-utom kan bidra till att synliggöra förbättringar i organisationen. Vi har genomfört en kvali-tativ studie där vi från Gareth Morgans organisationsmetaforer har skapat tre modeller som speglar avsedd metafor: Maskin, Organism och Hjärna.Baserat på en patient i flimmerprocessen har vi skapat olika berättelser om händelserna. Berättelserna synliggjorde komponenter som var viktiga för att beskriva varje modell. Efter det gjordes en symbolförteckning motsvarande dessa viktiga komponenter. Symbolerna sammanfogades och skapade den slutliga modellen. För att samla in kvalitativa empiriska data, testade vi sedan modellerna i den organisation som de beskrev, Jönköpings läns lands-ting. Vi höll en workshop då vi ansåg att det gav bäst utrymme för deltagarna att föra öpp-na diskussioner om hur de uppfattar modellerna. De påpekade också starka och svaga sidor hos dem. Deltagarna bestod av olika aktörer inom hälso- och sjukvård med blandad kom-petens. En i varje disciplin, läkare, vårdutvecklare, sjuksköterska och läkarsekreterare.Resultatet blev slutligen tre modeller. En beskrev processen enligt maskinmetaforen, en annan enligt organismmetaforen och den tredje enligt hjärnmetaforen. Dessa presenterades vid seminariet och resulterade i diskussioner och reflektioner som speglade avsedd metafor. Diskussionerna ledde också till att olika problem och lösningar i förhållande till olika meta-forer blev synliga.Alla modeller har uppnått målet att producera en bild av den organisatoriska komplexiteten i vården. Vi kan alltså dra slutsatsen att de också ger ett bidrag, inte bara för dem som arbe-tar med modelleringsverktyg, utan även för dem som ska ta emot dem. Minst lämpad för modellering av just vårdande var hjärnmodellen. Dock fyller den ett syfte som ett verktyg för modellering av inlärningsprocessen inom sjukvården.Denna studie visar på vikten av att utveckla teknik för processmodellering inom sjukvår-den. De nya modellerna pekar på nya problem och förslag till standardise-ring. Standardisering går från att fokusera på den interna kommunikationen struktur till placeringen av funktioner och kunskap.Studien genomfördes på Jönköpings läns Landstings avdelning för hjärtflimmer och hand-lar om förändring och förbättring av processmodelleringstekniken. Processen för att be-handla patienter med förmaksflimmer var i behov av att utvecklas och förbättras. För att utveckla vården behövde de en nulägesbeskrivning som vanligtvis görs med ett traditionellt processmodelleringsverktyg. Många forskare och sjukvårdare anser att denna teknik ger en alltför stel bild för att beskri-va vårdprocesser. Den tar heller inte tillräcklig hänsyn till de mänskliga aspekterna. Detta resonemang tyder på att processmodelleringstekniken i vården är i behov av att utveckla flera olika perspektiv. Vi har därför studerat Morgans organisationsmetaforer för att hitta sådana perspektiv. Dessa har bidragit till två modelleringsmetoder som, om de används för processmodellering, skulle kunna svara på det hälso- och sjukvården behöver.Syftet med uppsatsen är att undersöka om modelleringar av vårdprocesser, baserade på Morgans organisationsmetaforer, kan beskriva och förmedla nya synsätt. Genom detta hoppas vi kunna utveckla en ny teknik för att modellera processer i hälsovård, vilken dess-utom kan bidra till att synliggöra förbättringar i organisationen. Vi har genomfört en kvali-tativ studie där vi från Gareth Morgans organisationsmetaforer har skapat tre modeller som speglar avsedd metafor: Maskin, Organism och Hjärna.Baserat på en patient i flimmerprocessen har vi skapat olika berättelser om händelserna. Berättelserna synliggjorde komponenter som var viktiga för att beskriva varje modell. Efter det gjordes en symbolförteckning motsvarande dessa viktiga komponenter. Symbolerna sammanfogades och skapade den slutliga modellen. För att samla in kvalitativa empiriska data, testade vi sedan modellerna i den organisation som de beskrev, Jönköpings läns lands-ting. Vi höll en workshop då vi ansåg att det gav bäst utrymme för deltagarna att föra öpp-na diskussioner om hur de uppfattar modellerna. De påpekade också starka och svaga sidor hos dem. Deltagarna bestod av olika aktörer inom hälso- och sjukvård med blandad kom-petens. En i varje disciplin, läkare, vårdutvecklare, sjuksköterska och läkarsekreterare.Resultatet blev slutligen tre modeller. En beskrev processen enligt maskinmetaforen, en annan enligt organismmetaforen och den tredje enligt hjärnmetaforen. Dessa presenterades vid seminariet och resulterade i diskussioner och reflektioner som speglade avsedd metafor. Diskussionerna ledde också till att olika problem och lösningar i förhållande till olika meta-forer blev synliga.Alla modeller har uppnått målet att producera en bild av den organisatoriska komplexiteten i vården. Vi kan alltså dra slutsatsen att de också ger ett bidrag, inte bara för dem som arbe-tar med modelleringsverktyg, utan även för dem som ska ta emot dem. Minst lämpad för modellering av just vårdande var hjärnmodellen. Dock fyller den ett syfte som ett verktyg för modellering av inlärningsprocessen inom sjukvården.Denna studie visar på vikten av att utveckla teknik för processmodellering inom sjukvår-den. De nya modellerna pekar på nya problem och förslag till standardise-ring. Standardisering går från att fokusera på den interna kommunikationen struktur till placeringen av funktioner och kunskap.</p>

The study was conducted in Jönköping County Chamber of fibrillation and is about change and improvement of process modeling technology. The process for treating patients with fibrillation is in the need to evolve and improve. In order to develop the care they needed a current state description which usually is made with the traditional process modeling tool. Many scientists and health professionals is in the opinion that this technology gives a too rigid image to describe the care processes. It also does not sufficiently take into account the human aspects. This reasoning suggests that the process modeling technology in healthcare is in the need to develop multiple perspectives. We have therefore studied Morgan’s organizational metaphors to find such perspectives. These have provided an input to the two approaches by which, if they are used for process modeling, could respond to the health care needs. The purpose of this paper is to examine the modeling of flows in health care, if based on Morgan's organizational metaphors, can describe and convey new approaches to the care process. By this we hope to develop a new technique to model health care processes, which in addition will contribute to make visible improvement in the organization. We have conducted a qualitative study where we from Gareth Morgan's organizational metaphors have created three models to be equal for each metaphor: Machine, Organism and the Brain. Based on a specific patient in the fibrillation process, we created different stories of the events. The stories visualized the characteristics important to describe in each model. We later on made a symbol corresponding list of these important components. The symbols were merged which then created the final model. To collect qualitative empirical data, we then tested the models in the organization that are in the process, Jönköping County Council. We held a workshop because we felt that this gave the best room for participants to have open discussions about how they perceive the models. They also pointed out the strengths and weaknesses. The participants consisted of various health care actors with mixed skills. One in every discipline; physicians, care developers, nurses and medical secretaries. The result was three models. One describes the process according to the machine metaphor, another to the organism metaphor and the third according to the brain metaphor. These were presented at the workshop and resulted in discussions and reflections which mirrored the intended metaphor. The discussions also led to that various problems and solutions related to the different metaphors became visible. All models have achieved its objective to produce the picture of organizational complexity in health care. We can therefore conclude that they also made a contribution, not only for those who work with the modeling tool, but also to those that will receive them. Least suited for modeling the process of care enforcement is the brain model. But it does fill a purpose as a tool for modeling the learning process in health care. This study demonstrates the importance of developing technology for process modeling in health care. The new approaches reflected on new problems and proposals for standardizations. Standardization is not only in need to focus on internal communication structure but also on the placement of functions and knowledge. / Studien genomfördes på Jönköpings läns Landstings avdelning för hjärtflimmer och hand-lar om förändring och förbättring av processmodelleringstekniken. Processen för att be-handla patienter med förmaksflimmer var i behov av att utvecklas och förbättras. För att utveckla vården behövde de en nulägesbeskrivning som vanligtvis görs med ett traditionellt processmodelleringsverktyg. Många forskare och sjukvårdare anser att denna teknik ger en alltför stel bild för att beskri-va vårdprocesser. Den tar heller inte tillräcklig hänsyn till de mänskliga aspekterna. Detta resonemang tyder på att processmodelleringstekniken i vården är i behov av att utveckla flera olika perspektiv. Vi har därför studerat Morgans organisationsmetaforer för att hitta sådana perspektiv. Dessa har bidragit till två modelleringsmetoder som, om de används för processmodellering, skulle kunna svara på det hälso- och sjukvården behöver.Syftet med uppsatsen är att undersöka om modelleringar av vårdprocesser, baserade på Morgans organisationsmetaforer, kan beskriva och förmedla nya synsätt. Genom detta hoppas vi kunna utveckla en ny teknik för att modellera processer i hälsovård, vilken dess-utom kan bidra till att synliggöra förbättringar i organisationen. Vi har genomfört en kvali-tativ studie där vi från Gareth Morgans organisationsmetaforer har skapat tre modeller som speglar avsedd metafor: Maskin, Organism och Hjärna.Baserat på en patient i flimmerprocessen har vi skapat olika berättelser om händelserna. Berättelserna synliggjorde komponenter som var viktiga för att beskriva varje modell. Efter det gjordes en symbolförteckning motsvarande dessa viktiga komponenter. Symbolerna sammanfogades och skapade den slutliga modellen. För att samla in kvalitativa empiriska data, testade vi sedan modellerna i den organisation som de beskrev, Jönköpings läns lands-ting. Vi höll en workshop då vi ansåg att det gav bäst utrymme för deltagarna att föra öpp-na diskussioner om hur de uppfattar modellerna. De påpekade också starka och svaga sidor hos dem. Deltagarna bestod av olika aktörer inom hälso- och sjukvård med blandad kom-petens. En i varje disciplin, läkare, vårdutvecklare, sjuksköterska och läkarsekreterare.Resultatet blev slutligen tre modeller. En beskrev processen enligt maskinmetaforen, en annan enligt organismmetaforen och den tredje enligt hjärnmetaforen. Dessa presenterades vid seminariet och resulterade i diskussioner och reflektioner som speglade avsedd metafor. Diskussionerna ledde också till att olika problem och lösningar i förhållande till olika meta-forer blev synliga.Alla modeller har uppnått målet att producera en bild av den organisatoriska komplexiteten i vården. Vi kan alltså dra slutsatsen att de också ger ett bidrag, inte bara för dem som arbe-tar med modelleringsverktyg, utan även för dem som ska ta emot dem. Minst lämpad för modellering av just vårdande var hjärnmodellen. Dock fyller den ett syfte som ett verktyg för modellering av inlärningsprocessen inom sjukvården.Denna studie visar på vikten av att utveckla teknik för processmodellering inom sjukvår-den. De nya modellerna pekar på nya problem och förslag till standardise-ring. Standardisering går från att fokusera på den interna kommunikationen struktur till placeringen av funktioner och kunskap.Studien genomfördes på Jönköpings läns Landstings avdelning för hjärtflimmer och hand-lar om förändring och förbättring av processmodelleringstekniken. Processen för att be-handla patienter med förmaksflimmer var i behov av att utvecklas och förbättras. För att utveckla vården behövde de en nulägesbeskrivning som vanligtvis görs med ett traditionellt processmodelleringsverktyg. Många forskare och sjukvårdare anser att denna teknik ger en alltför stel bild för att beskri-va vårdprocesser. Den tar heller inte tillräcklig hänsyn till de mänskliga aspekterna. Detta resonemang tyder på att processmodelleringstekniken i vården är i behov av att utveckla flera olika perspektiv. Vi har därför studerat Morgans organisationsmetaforer för att hitta sådana perspektiv. Dessa har bidragit till två modelleringsmetoder som, om de används för processmodellering, skulle kunna svara på det hälso- och sjukvården behöver.Syftet med uppsatsen är att undersöka om modelleringar av vårdprocesser, baserade på Morgans organisationsmetaforer, kan beskriva och förmedla nya synsätt. Genom detta hoppas vi kunna utveckla en ny teknik för att modellera processer i hälsovård, vilken dess-utom kan bidra till att synliggöra förbättringar i organisationen. Vi har genomfört en kvali-tativ studie där vi från Gareth Morgans organisationsmetaforer har skapat tre modeller som speglar avsedd metafor: Maskin, Organism och Hjärna.Baserat på en patient i flimmerprocessen har vi skapat olika berättelser om händelserna. Berättelserna synliggjorde komponenter som var viktiga för att beskriva varje modell. Efter det gjordes en symbolförteckning motsvarande dessa viktiga komponenter. Symbolerna sammanfogades och skapade den slutliga modellen. För att samla in kvalitativa empiriska data, testade vi sedan modellerna i den organisation som de beskrev, Jönköpings läns lands-ting. Vi höll en workshop då vi ansåg att det gav bäst utrymme för deltagarna att föra öpp-na diskussioner om hur de uppfattar modellerna. De påpekade också starka och svaga sidor hos dem. Deltagarna bestod av olika aktörer inom hälso- och sjukvård med blandad kom-petens. En i varje disciplin, läkare, vårdutvecklare, sjuksköterska och läkarsekreterare.Resultatet blev slutligen tre modeller. En beskrev processen enligt maskinmetaforen, en annan enligt organismmetaforen och den tredje enligt hjärnmetaforen. Dessa presenterades vid seminariet och resulterade i diskussioner och reflektioner som speglade avsedd metafor. Diskussionerna ledde också till att olika problem och lösningar i förhållande till olika meta-forer blev synliga.Alla modeller har uppnått målet att producera en bild av den organisatoriska komplexiteten i vården. Vi kan alltså dra slutsatsen att de också ger ett bidrag, inte bara för dem som arbe-tar med modelleringsverktyg, utan även för dem som ska ta emot dem. Minst lämpad för modellering av just vårdande var hjärnmodellen. Dock fyller den ett syfte som ett verktyg för modellering av inlärningsprocessen inom sjukvården.Denna studie visar på vikten av att utveckla teknik för processmodellering inom sjukvår-den. De nya modellerna pekar på nya problem och förslag till standardise-ring. Standardisering går från att fokusera på den interna kommunikationen struktur till placeringen av funktioner och kunskap.

Online retailing has grown rapidly and nowadays consumers’ needs become more and more demanding. Mass customization satisfies the need of customers for individuality. However, in order for retailers to offer a satisfying shopping experience, they need to take into account their retail environment. In online retailing, atmospherics play a significant role in consumers’ attitudes towards the store. The present study aims to analyze the role of high task-relevant atmospheric cues, thus those atmospherics that are strongly connected with the shopping goal, such as verbal content, display methods and navigation aids. Furthermore, the author will analyze the effect of the above atmospherics on consumers’ response towards the online mass customization environment. In order for the purpose to be fulfilled, semi-structured interviews were conducted in a purposive sample of ten participants. The results were analyzed based on the Stimulus-Organism-Response model. Finally, high task-relevant atmospheric cues are strongly related to the consumers’ final response by provoking either positive or negative emotions. More specifically, verbal content and display methods have a crucial effect on consumers’ end response. On the other hand, navigation aids contribute to a pleasant online experience but they do not affect final consumers; response significantly. Conclusively, the present study aims to be considered as a useful tool for marketing purposes as it can provide knowledge on how consumers behave in a mass customization online environment in the fashion industry. Such knowledge may appear crucial for professionals who want to meet their customers’ needs directly and effectively.

In this dissertation I criticize and reconfigure the ontological framework within which discussions of the organization, ontogeny, and evolution of organic form have often been conducted. Explanations of organismal form are frequently given in terms of a force or essence that exists prior to the organism’s life in the world. Traits of organisms are products of the selective environment and the unbroken linear inheritance of genetically coded developmental programs. Homological traits share unbroken vertical inheritance from a single common ancestor. Species are the product of exclusive gene flow between conspecifics and vertical genetic inheritance. And likewise, race is ascribed on the basis of pre-existing essential features. In place of this underlying preformationism which locates the source of form either in the informational program of inherited genes or within a selecting environment, I suggest form is the product of an organism’s self-construction using diverse resources. This can be understood as a modification of Kant’s view of organisms as self-organizing, set out in his Critique of Judgment (1790). Recast from this perspective the meaning and reference of “trait,” “homology,” “species,” and “race” change. Firstly, a trait may be the product of the organism’s self-construction utilizing multiple ancestral resources. Given this, homologous traits may correspond in some but not all of their features or may share some but not all of their ancestral sources. Homology may be partial. Species may acquire epigenetic, cellular, behavioural, and ecological resources both vertically and horizontally. As such, they are best conceived of as recurrent successions of self-constructed and reconstructed life cycles of organisms sharing similar resources, a similar habitus, similar capacities for sustaining themselves, and repeated generative processes. Lastly, race identity is not preformed but within the control of human organisms as agents who self-construct, interpret, and ascribe their own race identities utilizing diverse sets of dynamic relationships, lived experiences, and histories.

Afin de caractériser les voies de signalisation du système immunitaire inné, nous étudions l'interaction entre le ver C. elegans et le champignon Drechmeria coniospora. Une des réponses du ver à l'infection consiste en une augmentation de la production de peptides antimicrobiens (PAM) dans l'épiderme. Des vers transgéniques exprimant le gène rapporteur de la GFP sous le contrôle du promoteur d'un PAM, fluorescent vert après infection. Si un gène nécessaire à l'expression des PAM est inactivé, alors les vers transgéniques ne fluorescent plus après infection. Nous avons effectué un crible pour identifier les molécules de signalisation nécessaires à l'expression des PAM en utilisant une approche quantitative et semi-automatique par ARN interference (ARNi). Deux banques d'ARNi couvrant 95% du génome, soit 20 000 gènes, ont été criblées et 360 candidats bloquant l'induction de la GFP après infection ont été obtenus, correspondant à 343 gènes. Une caractérisation phénotypique a permis de placer les candidats dans différentes catégories fonctionnelles et permis d'identifier d'une part un récepteur agissant en amont de la voie de signalisation p38 nécessaire à l'activation des gènes PAM, d'autre part une implication des granules de stress lors de l'infection. Ces analyses sont le fondement pour l'établissement d'une description compréhensive du réseau génétique régulant le système immunitaire inné du ver et permettront de révéler les interactions complexes entre l'immunité et les processus physiologiques au niveau moléculaire, cellulaire et au niveau de l'organisme. / To investigate innate immune signaling, we study the interaction of C. elegans with the fungus Drechmeria coniospora. One of the responses of the worm to this infection is the up-regulation of a variety of antimicrobial peptide (AMP) genes in the epidermis. Transgenic worms carrying a GFP reporter gene under the control of an AMP promoter fluoresce green after infection by D. coniospora. If a gene required for AMP gene expression is inactivated, the reporter strain will not turn green upon infection. Using this fluorescent read-out, we have been able to screen for signaling molecules required for AMP gene expression using a quantitative semi-automated RNAi approach. We have screened two RNAi libraries that together cover 95% of the ca. 20,000 genes in the C. elegans genome and we obtained 360 high-confidence candidates that reduced the level of induction of green fluorescence after infection, and correspond to 343 genes. A further phenotypic characterization allowed the candidates to be grouped into distinct functional categories and allowed the identification of both a receptor acting upstream the p38 MAPK pathway necessary for the activation of the AMPs, and the implication of stress granules during infection. Altogether, the screen data and its analysis represent the foundation for the establishment of a comprehensive description of the signaling network regulating the innate immune system of the worm and will shed light on the complex interactions between immunity and other physiological processes at the molecular, cellular and organismal level.

Na teoria da experiência da terceira Crítica, Kant estabelece a articulação das três faculdades de conhecimento. A possibilidade das coisas em geral, segundo o modelo da analítica do entendimento, está ainda sendo pensada pelas categorias, contudo, em conformidade com as leis do entendimento, estas mesmas coisas dotadas de formas particulares estão sendo pensadas pela legalidade da faculdade de julgar, e ao cabo a razão pensa a possibilidade da totalidade dessas formas arranjadas em ordem em vista de um sistema, segundo a dialética da razão. A partir dessa articulação entre as faculdades mentais em função da experiência, buscou-se determinar os conceitos que possibilitam pensar o organismo mostrando que o organismo é finalidade interna produzida por epigênese e pré-formação. Para pensar a possibilidade de articulação dessas duas teorias embriológicas da história da filosofia, Kant mobilizou conceitos do entendimento, da faculdade de julgar e da razão. A terceira Crítica operou uma série de deslocamentos e articulações conceituais para pensar o organismo. A contingência que era pensada pela razão é deslocada para a faculdade de julgar em sua legalidade do contingente. A terceira Crítica ainda deslocou a produção do organismo da intenção divina para a espontaneidade natural tendo o princípio da finalidade interna como fundamento mental. Na medida do possível buscamos introduzir a lógica transcendental na representação do organismo, e por esse caminho revelamos que entre os seus conceitos estão a liberdade, a técnica, o sistema e a comunidade, sob os quais Kant articulou as opostas teorias da pré-formação e da epigênese. / In the theory of experience of the third Critique, Kant establishes the articulation of the three faculties of knowledge. The possibility of things in general, according to the model of the analytic of the understanding, is still being thought by the categories, but in conformity with the laws of the understanding these same things endowed with particular forms are being thought by the lawfulness of the faculty of judgement, and finally reason thinks the possibility of the totality of these forms arranged in the order of a system, according to the dialectic of reason. From this articulation between the mental faculties for the experience, we tried to determine the concepts that make it possible to think the organism by showing that the organism is an internal purposiveness produced by epigenesis and pre-formation. In order to think about the possibility of articulating these two embryological theories of the history of philosophy, Kant mobilized concepts of the understanding, the faculty of judgement and reason. The third Critique operated a series of dislocations and conceptual articulations to think the organism. The contingency that was thought by reason is shifted to the faculty of judgement in its lawfulness of the contingent. The third Critique still shifted the organisms production from divine intention to natural spontaneity by having the principle of internal purposiveness as a mental foundation. As far as possible we seek to introduce transcendental logic into the representation of the organism, and through this path we reveal that among its concepts are freedom, technique, system and community, under which Kant articulated the opposing theories of pre-formation and of epigenesis.

O objetivo desta pesquisa é investigar a concepção de História da Natureza que Kant desenvolve em ensaios pequenos publicados entre 1775 e 1788. Para isso, nós expomos a teoria kantiana de ciência, primeiramente, de um ponto de vista tipológico geral e, posteriormente, de um ponto de vista específico, isto é, inicialmente apresentamos os tipos de ciência (as genuínas e as não genuínas), e depois nos aprofundamos na ciência genuína (matemática e física). No segundo capítulo, apresentamos os esquemas gerais da história da natureza, que são: ciência das origens e separada; a ideia de adaptação das espécies e o fixismo; os germes e disposições; as influências de Buffon, Maupertuis e Stahl. No último capítulo, tratamos de desenvolver as características mais importantes da teleologia empregue no julgamento dos organismos. / The aim of this research is to investigate Kants idea of History of Nature developed in minor essays publicated between 1775 and 1788. For this, we expound the Kantian theory of science, firstly in a general typological point of view, that is, we show the types of sciences (genuine or not genuine). Secondly in a specific point of view, we study the genuine science (mathematics and physics). Then we investigate the general schemes of history of nature, that is, the idea of species adaptation and the fixism; germs and dispositions; influences of Buffon, Maupertuis and Stahl. In the last chapter we focus on the most important characteristics of teleology used in organisms judgement.

Vermont is the first and only state in the US to establish mandatory labels for food containing genetically modified organisms (GMOs). This thesis investigates the impact of the mandatory labeling law as it relates to changes in prices, quantities sold, and opinions of GMOs. First, grocery store scanner data from Vermont and Oregon are compared using triple difference (difference-in-difference-in-difference) models. Next, Vermont, Oregon, and Colorado survey response data are compared using difference-in-difference models. The findings reveal that there is a general price premium for non-GMO goods of $0.05/oz across all states and times, that mandatory labeling laws do not result in a short-term change in quantities sold or prices of GMO products, and that both mandatory labeling laws and failed mandatory labeling referendums cause an increase in support for GMOs in the food supply. The implications of this research are that mandatory GMO labels did not impact short-term prices or sales and increased the level of support for GMOs.