Inledning Traditionell årlig budgetering har länge varit ett välanvänt och pålitligt styrmedel inom verksamhetsstyrning. Under de senaste fem åren har marknadsklimatet förändrats med ökade omvärldsrelaterade osäkerhetsfaktorer som konsekvens av krig och inflation. Förändringar gällande förutsättningarna på elmarknaden har också påverkat företagen inom elbranschen. Under flera decennier har kritik framförts i tidigare forskning mot den traditionella budgeteringen när det gäller dess lämplighet i osäkra föränderliga miljöer. Kritiken blir åter aktuell då det kan krävas kompletteringar av alternativa styrverktyg för att lyckas navigera verksamheten i osäkra marknadsmiljöer. Även de alternativa styrmedlen har sina utmaningar när det kommer till att framgångsrikt implementera och komplettera den traditionella budgeteringen. Det finns även förespråkare som hävdar att den traditionella budgeteringen helt bör ersättas med mer flexibla och dynamiska styrmedel. Syfte Syftet med vår studie är att undersöka hur de senaste fem årens ökade osäkerhetsfaktorer har påverkat budgeteringens roll inom verksamhetsstyrningen. Specifikt hur företag som verkar på elmarknaden har anpassat eller kompletterat budgeteringen med flexibla styrverktyg. Metod Vår studie har genomförts med en kvantitativ undersökningsmetod. Datainsamlingen har genomförts med en internetbaserad enkät. Företagen inom elbranschen har valts ut genom ett slumpmässigt urval. Studien har genomförts med en deduktiv ansats. Resultat och slutsats Företagen inom elbranschen har under de senaste fem åren i hög grad påverkats av ökade osäkerhetsfaktorer. Planering av verksamheten har försvårats och behovet av riskanalyser har ökat.Trots detta är den traditionella budgeteringen fortsatt av väsentlig vikt i styrmixen då majoriteten inte har gjort eller planerar att göra förändringar i sitt sätt att arbeta med traditionell budgetering.Övergivning av styrmedlet är inte enväldigt relaterat till dess brister, utan organisatoriska hinderkan vara överordnade vid eventuell implementering av nya styrmedel. Av de mest omtalade alternativa styrmedlen föredras de som kompletterar en av den traditionella budgeteringens främsta svagheter, att den snabbt blir inaktuell. / Introduction Traditional budgeting has long been a reliable and frequently used management control tool. War and inflation have caused a rise in external uncertainties resulting in the market climate changing over the last five years. Changes surrounding the electricity market have also impacted companies within the industry. Over several decades critique has been presented against the traditional budgeting regarding its suitability in uncertain and changing environments. Critique has been rekindled since companies now require alternative tools to be able to navigate their organisations in uncertain market environments. Even the alternative tools have their challenges regarding successful implementation and their ability to complement the traditional budgeting.There are also advocates who argue that more flexible and dynamic tools should replace traditional budgeting altogether. Aim The aim of our study is to investigate how the external uncertainties over the last five years have impacted the role of budgeting within management control. Specifically, how companies who operate in the electricity industry have adjusted or complemented budgeting with flexible tools. Method Our study has been carried out using a quantitative survey method. The data has been collected using an online survey. Companies within the electricity industry have been randomly selected to participate. This study has been completed using a deductive approach. Results and conclusion Companies within the electricity industry have been largely impacted by external uncertainties over the last five years. The planning of organisations has become more difficult and the need for risk analysis has increased. Budgeting has, despite increased difficulties, continued to be of substantial importance regarding control tools since the majority of the companies have not made,or plan to make, any changes in their ways of using traditional budgeting. We have found that abandonment of the traditional budgeting is not strictly related to its shortcomings, but instead the organisational obstacles may be the deciding factor in the possible implementation of new control tools. Amongst the most discussed alternative control tools are the ones that complement the biggest weakness of traditional budgeting, that it quickly becomes outdated, preferred.

Bakgrund: Going concern är en av grundprinciperna inom redovisning, vilket innebär att företagen ska fortsätta sin verksamhet under en överskådlig framtid. Under kriser kan osäkerheter uppstå för företag, vilket gör att revisorernas granskning av ett företags förmåga till fortlevnad blir extra intressant att studera. I tidigare forskning har studier gjorts om hur coronapandemin generellt påverkat revisorernas granskning, medan den här studien undersöker hur revisorernas granskning av going concern har förändrats under coronapandemin och finanskrisen. Det finns ingen tidigare forskning angående skillnader och likheter mellan coronapandemin och finanskrisen med avseende till revisorns granskning av going concern, vilket är anledningen till att det undersöks. Problemformuleringar: Hur och varför har revisorernas granskning av förmågan till fortsatt drift (going concern) förändrats under coronapandemin och finanskrisen? Vilka skillnader eller likheter finns det mellan coronapandemin och finanskrisen angående revisorernas granskning av förmågan till fortsatt drift (going concern)? Syfte: Syftet med studien är att få en förståelse över hur revisorerna granskar förmågan till fortsatt drift (going concern) under coronapandemin och finanskrisen och varför revisorernas granskning förändras under dessa kriser. I studien kommer det institutionella trycket hjälpa till att skapa en förståelse för varför revisorernas granskning förändras under kriser. Studien kommer även undersöka utifrån revisorernas perspektiv om det finns några skillnader eller likheter i väsentliga osäkerheter i företagen, ändamålsenliga revisionsbevis samt djupgående granskning mellan finanskrisen och coronapandemin. Resultat och slutsats: Studiens slutsatser är att revisorernas granskning av going concern har förändrats under coronapandemin och finanskrisen. Nya lagar och regler har tillkommit som revisorer i sin granskning behöver förhålla sig till, vilket studien indikerar att dessa förändringar kan förklaras av ett förändrat institutionellt tryck. Coronapandemin och finanskrisen har bidragit till mer djupgående granskning och revisorerna måste säkerställa att de inhämtade revisionsbevisen har en hög kvalitet. Studien har även identifierat att det finns skillnader och likheter angående revisorernas granskning av going concern mellan coronapandemin och finanskrisen, vilket härrör från väsentliga osäkerheter, ändamålsenliga revisionsbevis och djupgående granskning. / Background: Going concern is one of the basic principles in accounting, which means that companies must continue their operations in the foreseeable future. In previous research studies have been done on how the corona pandemic generally has affected the auditors review, while this study examines what the auditors' review of going concern has shown during the corona pandemic. There are already studies on the financial crisis linked to going concern, but there is no previous research regarding differences and similarities between the corona pandemic and the financial crisis. Research questions: How and why have the auditors' review of the ability to continue operating (going concern) changed during the corona pandemic and the financial crisis?What are the differences and similarities between the financial crisis and the corona pandemic regarding the auditors review of going concern? Purpose of study: The purpose of the study is to gain an understanding of how the auditors examine the ability to continue operations (going concern) during the corona pandemic and the financial crisis and why the auditors examine changes during these crises. In the study, the institutional pressure will help to create an understanding of why auditors examine change during crises. The study will also examine from the auditors' perspective whether there are any differences or similarities in significant uncertainties, appropriate audit evidence and an in-depth review between the financial crisis and the corona pandemic. Results and conclusion: The study's conclusions are that the auditors' review of the going concern has changed during the corona pandemic and the financial crisis, which contributes to the review not looking the same during a crisis. The corona pandemic and the financial crisis has led to the introduction of new laws and regulations, which auditors must follow and can be explained by institutional pressure. This has contributed to a more in-depth audit and also to the fact that the auditors must ensure that the audited evidence obtained is of a high quality. The study has identified that there are differences and similarities regarding the auditors' review of the going concern between the corona pandemic and the financial crisis, which stems from significant uncertainties, appropriate audit evidence and in-depth review.

Fortlevnadsprincipen är en av de grundläggande principerna för upprättandet av en årsredovisning, vilket innebär att företaget förutsätts kunna fortsätta bedriva sin verksamhet under en överskådlig tid. Covid-19 pandemin skapade osäkra marknader, vilket ökade osäkerheten kring den fortsatta driften hos företag. Revisorn har en viktig roll på en osäker marknad för att säkerställa att den finansiella rapporteringen inte innehåller väsentliga fel. I början av revisionsprocessen råder det många orosmoment för revisorn, vilket gör att dessa behöver minskas för att revisorn ska kunna uppnå komfort i sin bedömning av fortlevnadsprincipen. Det blir därmed intressant att utforska om Covid-19 pandemin haft någon inverkan på hur revisorn uppnår komfort. Tidigare studier visar att Covid-19 pandemin hade en inverkan på revisorns arbete, vilket ledde till försämrade möjligheter till en korrekt bedömning av den fortsatta driften. Det finns ingen tidigare studie angående effekten av Covid-19 pandemin vid bedömning av fortlevnadsprincipen med hänseende till revisorns komfortabilitet, vilket är anledningen till studien. En ytterligare anledning till vår studie är att öka revisorernas och intressenternas förståelse för vad som har en inverkan på komfortabiliteten hos revisorer. Syftet med studien är att utforska huruvida effekten av Covid-19 pandemin haft en inverkan på hur revisorn uppnår komfortabilitet i sin bedömning av fortlevnadsprincipen. Studien utgår från komfortteorin och dess tre dimensioner, komfort som lättnad, komfort som tillstånd och komfort som förnyelse. De tre dimensionerna ställs sedan mot studiens empiri för att utforska huruvida effekten av Covid-19 pandemin haft en inverkan på hur komfort uppnås. Empirin har samlats in genom sex semistrukturerade intervjuer, med auktoriserade revisorer.  Studiens slutsats är att effekten av Covid-19 pandemin inte haft någon inverkan på hur revisorn uppnår komfortabilitet vid bedömningen av fortlevnadsprincipen. Erfarenhet inom yrket samt respondenternas kundkännedom är två faktorer vilka bidragit till revisorns komfort. Beroende på om revisorn arbetar på en mindre eller större revisionsbyrå bidrar olika faktorer till revisorns komfortabilitet. På de mindre byråerna är granskningsprogrammet en bidragande faktor till komfort medan det på större byråer nämns, metodik, branschexperter och risk management som bidragande faktorer till att revisorn uppnår komfort. / The going concern principle is one of the fundamental principles for establish the financial statements, which assumes that the company can continue its operations for the foreseeable future. The Covid-19 pandemic created uncertain markets, which increased the uncertainty surrounding the going concern principle of companies. Auditors’ play a crucial role in an uncertain market to ensure that the financial reporting does not contain material misstatements. At the beginning of the audit process there are many concerns for the auditor, which need to be minimized for the auditor to achieve comfort in their assessment of the going concern principle. Therefore it’s interesting to explore whether the Covid-19 pandemic has had any impact on how the auditor achieves comfort. Previous studies show that the Covid-19 pandemic had an impact on the auditors' work, leading to reduced opportunities for an accurate assessment of the going concern. There is no previous study regarding the effect of the Covid-19 pandemic on the assessment of the going concern principle in relation to the auditors' comfort, which is the reason for this study. An additional reason for our study is to enhance the understanding of auditors and stakeholders regarding the factors influencing auditors´comfort.  The purpose of the study is to explore whether the effect of the Covid-19 pandemic has influenced how auditors achieve comfort in their assessment of the going concern principle. The study is based on the comfort theory and its three dimensions, comfort as relief, comfort as state, comfort as renewal. The three dimensions are then compared with the empirical data of the study to explore whether the effect of the Covid-19 pandemic has had an impact on how comfort is achieved. The empirical data has been collected through six semi-structured interviews, with certified auditors. The conclusion of the study is that the effect of the Covid-19 pandemic has not had any impact on how the auditor achieves comfort in assessing the going concern principle. Experience within the profession and the respondents' knowledge of their clients are two factors that have contributed to the auditor's comfort. Depending on whether the auditor works at a smaller or larger audit firm, different factors contribute to the auditor's comfort. In smaller firms the audit program is mentioned as a contributing factor to comfort, while in larger firms, methodology,experts in specific markets and risk management are mentioned as contributing factors to the auditor's achievement of comfort

Begreppet översvämningar har länge varit ett väl diskuterat ämne inom den akademiska världen och har även nu på senare år uppmärksammats alltmer i nyheter samt av allmänheten i sin helhet. Översvämningar är inte längre ett naturfenomen som kan anses inträffa vid sällsynta tillfällen. Den ökade globala uppvärmningen och det förändrade klimatet spås ge en ökning av extrema nederbördstillfällen. Så sent som 17–18 augusti 2021 drabbades stora delar av Gävle av översvämningar till följd av ett extremt skyfall. Kunskap om och förmågan att kunna hantera dessa extremfenomen är väsentligt för framtidens samhälle. Med detta i åtanke har denna studie undersökt hur översvämningsutbredningen och utbredningen på tillhörande osäkerhetszoner skiljer sig beroende på framställningssätt. Med hjälp av HEC-RAS har både endimensionell (1D) och tvådimensionell (2D) hydrauliska modeller använts för att simulera den översvämning som drabbade Gävle. Studien har utförts som en fallstudie över Västra Kungsbäckens vattendrag. Global Navigation Satellite Systems (GNSS) har använts för att skaffa noggrannare batymetrisk data. Genom en korrigerad höjdmodell och fotografier från översvämningen från den 18 augusti 2021 kunde modellerna kalibreras. Därefter utfördes flödesmodellering och vidare framställdes översvämningskartor och översvämningskartor med osäkerhetszoner. Resultatet visar att den utbredning översvämningen fick beroende på modell var mycket lika. Viss skillnad föreligger i geometrin men den procentuella utbredningen (2,3 %, 5 837 m2) är minimal. När det kommer till osäkerhetszonsutbredningen framgår den totala ytan väldigt lika mellan modellerna men däremot förekommer en större skillnad i geometrin för de två områdena; säkert att översvämmas och osäkert att översvämmas mellan modellerna. Utifrån studiens förutsättningar har ett tillförlitligt resultat tagits fram där fältstudien med mätningen har förbättrat tillförlitligheten på höjddata och kalibreringen av modellen har gjorts utifrån väl beprövade metoder i litteraturen. Ytterligare validering har gjorts mot en tidigare studies resultat och slutsatsen som kan dras är att modellerna är tillförlitliga. Likt all framställning av kartor förekommer det även osäkerheter i denna studie och fler studier över andra områden krävs för att fastställa hur en endimensionell modell skiljer sig mot en tvådimensionell ur ett utbredningsperspektiv. För osäkerhetsutbredningen krävs det fler studier med 2D-data för att kunna bekräfta de antaganden som gjorts. / The concept of floods has long been a well discussed topic in the academic world and has even now in recent years received increasing attention in the news and also by the general public. Floods are no longer a natural phenomenon that can be considered to occur on rare occasions. The increased global warming and the changing climate are predicted to result in an increase in extreme cloudbursts. As recently as 17–18 August 2021, large parts of Gävle were affected by floods as a result of an extreme downpour. Knowledge of and the ability to deal with these extreme phenomena is essential for cities of the future. With this in mind, this study has examined how the prevalence of flooding and the prevalence of associated zones of uncertainty differ depending on the method of production for flood maps. With the help of HEC-RAS, both one-dimensional (1D) and two-dimensional (2D) hydraulic models were used to simulate the flood that affected Gävle. The study has been carried out as a case study of the western part of the stream Kungsbäcken. Global Navigation Satellite Systems (GNSS) has been used to get more accurate bathymetric data. Through a corrected elevation model and photographs from the flood of 18 August 2021, the models could be calibrated. Subsequently, flow modeling was performed and further flood maps and flood maps with uncertainty zones were produced. The results show that the extent of the flood depending on the model was very similar. There are some differences in the geometry, but percentage wise, the extent difference (2,3 %, 5 837 m2) is minimal. When it comes to the uncertainty zones produced, the total areal extent is very similar between the models, but there is a greater difference in the geometry for the two areas; certain to be flooded areas and uncertain to be flooded areas between the models. Based on the study’s conditions, a result has been achieved where the field study with the measurements has improved the reliability of elevation data and the calibration of the model has been based on well-proven methods in the literature. Further validation has been done against the result of a previous study and it can be concluded that the models are reliable. Like all map production, there are also uncertainties in this study and more studies on other areas are required to determine how a one-dimensional model differs from a two-dimensional one from a distribution perspective. For the prevalence of uncertainty, more studies with 2D data are required to be able to confirm the assumptions made.

Modern power systems are at the forefront of addressing the transition towards a decarbonized energy system, with increased integration of renewable energy sources becoming the key means to achieve the same. In this context, an expansion planning problem provides a decision support framework for investments in new generation and transmission assets over a long time-frame, addressing a wide range of technical and economic criteria aligned with national policies. It is thus an important but complex problem to solve, involving a number of modelling challenges and uncertainties to be considered. These include the treatment of operational variability due to the intermittent nature of renewable sources like wind or solar, while also considering uncertainties such as demand growth, technological developments impacting future investment costs among others, that define the long-term dynamics in the expansion. In this regard, one of the goals of the EU Project Spine is to create open source models to study investment scenarios for the expansion of power systems. This thesis work aims to offer insights for the Spine project, by identifying and exploring various requirements pertinent to a planning problem, along with method development. The primary objective of this thesis is to develop an expansion planning model, that determines the optimal location, size or capacity and time of investment for different candidates in generation and transmission assets, including short-term energy storage. A Mixed-Integer Linear Programming (MILP) optimization problem is formulated for the same, with both investment and operational sub-problems solved together. Operational variability has been modelled in a reduced form using profiles of representative days, while also incorporating contemporary requirements in the planning problem such as penetration targets for renewable generation. The developed model has been evaluated using a case study done on a small test network, in which different expansion scenarios involving varying demand growth and phase-out of conventional generators are investigated. Also, a two-stage stochastic optimization is performed to consider long-term uncertainties in demand growth and the quality of the stochastic solution is analyzed. It is inferred from the results that the expansion solution is indeed different for different scenarios, and stochastic optimization proves to be important in addressing long-term uncertainties, as reflected by a high value of stochastic solution (VSS). / Moderna kraftsystem ligger i framkant när det kommer till omställningen till ett fossilfritt energisystem. Ökad integrering av förnybara energikällor är den främsta lösningen för att uppnå detta. I samband med omställningen kan ett utbyggnadsplanering problem bidra till ramverk för investeringsbeslut för genererings- och transmissionstillgångar över ett långt tidsspann, vilket tar hänsyn till en bredd av tekniska och ekonomiska kriterier i linje med nationella policyer. Detta är ett viktigt, men ett komplext problem som inkluderar ett stort antal modelleringsutmaningar och osäkerheter som måste beaktas. Bland annat inkluderas hur drift varierar på grund av de förnybara energikällornas intermittenta karaktär såsom vind och sol, medan osäkerheter kring hur efterfrågan utvecklas, tekniska framsteg som påverkar framtida investeringar m.m., också behöver vägas in. Med hänsyn till detta är ett av målen för EU Project Spine att skapa en open source för modeller med syftet att studera investeringsscenarier när kraftsystemet expanderar. Syftet med detta examensarbete är att ge insikt i Spine-projektet genom att identifiera och utforska olika relevanta krav för ett planneringsproblem samt att utveckla metoder. Det huvudsakliga målet för detta examensarbete är att utveckla en expanderad planeringsmodell som bestämmer optimal placering, storlek, kapacitet och tidpunkt för investering för olika typer av genererings- och transmissionstillgångar samt kortvarig energilagring. Ett mixed-integer linjär programmering (MILP) optimeringsproblem har formulerats, där både investerings- och drifts-subproblem beräknas tillsammans. Variabel drift av kraftsystemet har modellerats på reducerad form genom att använda profiler för representativa dagar, därtill inkluderas samtida krav i planeringen såsom mål för penetreringsnivå av förnybara energikällor. Den utvecklade modellen har utvärderats i en fallstudie på en liten nätmodell där olika scenarier har utforskats. I scenarierna varieras tillväxten på efterfrågan och när utfasningen av konventionella generatorer sker. Därtill, sker en två-stegs stokastisk optimering för att ta hänsyn till långsiktiga osäkerheter kring tillväxten på efterfrågan och kvalitén av den stokastiska lösningen har analyserats. Resultaten visar att den expanderade lösningen är olika för olika scenarier, och att den stokastiska optimeringen är viktig när långsiktiga osäkerheter måste beaktas som visas genom ett högt värde för den stokastiska lösningen (VSS).