No description available.

Uppsatsen undersöker hur juju-ritualer förhåller sig till den svenska straffbestämmelsen om människohandel. Människohandelsbrott ställer krav på att en handelsåtgärd vidtagits genom ett otillbörligt medel i exploateringssyfte. Otillbörliga medel kännetecknas i sin tur av att de används för att påverka offrets valmöjligheter på ett otillbörligt sätt och därigenom underkasta annan ens vilja.  Uppsatsens syfte är att undersöka hur juju-ritualer fungerar som kontrollmekanism och om de kan utgöra ett otillbörligt medel i människohandelslagens mening. För att göra det behandlar uppsatsen tre frågeställningar där det först ämnas definiera de otillbörliga medlen, sedan undersöka om de otillbörliga medlen täcker omständigheter där en handelsåtgärd vidtagits genom en juju-ritual och slutligen undersöka hur svensk rättspraxis har behandlat förekommandet av juju-ritualer i människohandel.  Uppsatsen konstaterar att juju-ritualer kan användas som ett effektivt medel till att kontrollera kvinnor. De otillbörliga medlen i människohandelsbrott är olaga tvång, vilseledande, utnyttjande av någons utsatta belägenhet som allvarligt begränsar personens alternativ och annat sådant otillbörligt medel om det begränsar personens alternativ. Olaga tvång och vilseledande definieras utifrån rättssystematiken i brottsbalken och tolkas därför på samma sätt som straffbestämmelserna om olaga tvång och bedrägeri. Ett utnyttjande av någons utsatta belägenhet som allvarligt begränsar personens alternativ är ett för svensk straffrätt nytillkommet begrepp och är mera svårdefinierad. Uttrycket har utvecklats med tiden och bedöms i två led: en utsatthetsbedömning och en utnyttjandebedömning. Ett annat sådant otillbörligt medel är ett problematiskt uttryck som omfattar situationer som på andra, men liknande, sätt än övriga otillbörliga medel bemästrar offrets fria och verkliga vilja. Beroende på omständigheterna i det enskilda fallet konstateras det i uppsatsen att juju-ritualer kan omfattas av samtliga av de otillbörliga medlen. Men framför allt omfattar det otillbörliga medlet ett utnyttjande av någons utsatta belägenhet människohandelssituationer med juju-ritualer på ett naturligt sätt eftersom offrens personliga förutsättningar beaktas i större mån genom utsatthetsbedömningen. Svenska domstolar har också bedömt att förekomsten av juju-ritualer är en omständighet som visar på ett utnyttjande av någons utsatta belägenhet.

The Employment Protection Act (1982:80) provides provisions regarding priority of re-employment. A few cases where these provisions have been subject to examination, have been discussed thoroughly in SOU 2014:55. In these cases the Labour Court has identified the question whether the provisions regarding priority of re-employment can be subject to circumvention in an illegal manner. The Labour Court has stated that it would be incompatible with the sense of justice if the provisions could be circumvented to the detriment of employees entitled to priority of re-employment. However, the Labour Court stated that certain conditions have to be imposed for the assessment. After analysis of the conditions, it is established that they are deemed to cause major difficulties for employees, why it is held that the purpose and the function of the conditions are not achieved. The purpose of the essay is therefore to investigate whether the application of the conditions imposed by the Labour Court, need to undergo modifications to meet the underlying purpose of the creation of the conditions. By reason of the difficulty with the conditions, the essay provides three different amendments in which two of the amendments are ascertained to not contribute to such an improvement that they should actually be applied. The third amendment implies that the burden of proof to some degree is reversed from the employee to the employer, whereby the difficulties following the second condition are limited. To preserve the balance between the interests of both parties the standard of proof is modified for the employer. Except from the fact that the underlying purpose of the provisions can be met with this modification, the amendment also ensures that the procedural premises conform to what generally is considered valid. Additionally, the rules regain their effectiveness and predictability. / I LAS finns bestämmelser om arbetstagares företrädesrätt till återanställning. Ett antal rättsfall där dessa företrädesrättsregler varit föremål för prövning har i SOU 2014:55 diskuterats närmare. I dessa rättsfall har ifrågasatts om företrädesrättsreglerna kan kringgås av arbetsgivare på ett sätt som kan anses lagstridigt. Arbetsdomstolen har i dessa rättsfall slagit fast att det onekligen skulle vara oförenligt med rättskänslan om företrädesrättsreglerna kan kringgås till skada för företrädesberättigade arbetstagare. Arbetsdomstolen har emellertid fastställt att det måste uppställas bestämda krav för att sådant kringgående ska vara för handen, varför ett antal förutsättningar uppställts. Efter analyser av dessa förutsättningar konstateras att de ger upphov till stora svårigheter för arbetstagare, varför det i uppsatsen konstateras att förutsättningarnas syfte och funktion inte uppfylls. Det huvudsakligen syftet med uppsatsen är därför att undersöka huruvida rättstillämpningen på området behöver genomgå förändring för att uppnå det bakomliggande syftet till förutsättningarnas uppkomst. I uppsatsen utarbetas med anledning av problematiken med gällande förutsättningar tre olika förslag till ändring av gällande rättsläge. Två av dessa konstateras emellertid inte ge upphov till sådan förbättring att de bör tillämpas. Det tredje ändringsförslaget innebär emellertid att viss bevisbörda flyttas från arbetstagaren till arbetsgivaren, varigenom svårigheterna med den andra förutsättningen begränsas. För att i största mån upprätthålla balansen mellan båda parters intressen justeras också beviskraven för arbetsgivare, vilket utöver att syftet med reglerna uppnås också resulterar i att de processrättsliga utgångspunkterna överensstämmer med vad som generellt torde vara gällande. Därutöver återfår också reglerna deras effektivitet och förutsebarhet.

Människohandel för sexuella ändamål regleras i 4 kap. 1a § BrB och innebär att någon genom olaga tvång, vilseledande, utnyttjande av någons utsatta belägenhet eller med annat sådant otillbörligt medel rekryterar, transporterar, överför, inhyser eller tar emot en person i syfte att exploatera honom eller henne för sexuella ändamål. I de fall där offret är under 18 år, döms gärningsmannen för människohandel även om denne inte använt sig av något sådant otillbörligt medel. Uppsatsens målsättning är att studera huruvida lagstiftningen rörande människohandel för sexuella ändamål har tillämpats sedan lagen infördes år 2002. Syftet med uppsatsen är således att studera om det förekommer någon förändring i brottsrubricering mellan åklagarens yrkande och domstolens beslut och varför denna eventuella förändring i brottsrubricering sker. Ett annat syfte är att föra en diskussion rörande polisens preventiva arbete gentemot brottet. Uppsatsen bygger på material i form av 41 domstolsavgöranden från Tingsrätt och Hovrätt mellan årtalen 2003 och 2012, där åtalet har gällt människohandel för sexuella ändamål. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i en kombination av två vetenskapliga metoder, juridisk metod och textanalys, samt en mindre litteratursökning. Sammanfattningsvis har det framkommit att lagstiftningen om människohandel för sexuella ändamål är svår att såväl tolka som att tillämpa. I hälften av åtalen sker en förändring av brottsrubricering och denna förändring är en direkt konsekvens av domstolens svårighet att styrka rekvisitet otillbörligt medel. Vidare behövs mer forskning kring tillämpningsproblematiken rörande lagstiftningen.