No description available.

Studien undersöker socialsekreterares förhållningssätt och erfarenheter av att utreda barn som har föräldrar i långdragna konflikter. Datamaterialet samlades in i form av två semistrukturerade fokusgruppintervjuer med sammanlagt sju socialsekreterare i två kommuner och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar genomgående en känsla av maktlöshet och frustration gentemot att socialsekreterarna inte har tillräckligt med insatser att tillgå för att hjälpa barnet. Definitionen barnets bästa är ett begrepp som är svårt att tillämpa i alla situationer där barn lever med konfliktföräldrar. Socialsekreterarna måste vänta på att barnen visar en påtaglig risk på det egna beteendet, i och med att aktuella lagrum och nuvarande insatser inte är utformade efter fenomenet barn med föräldrar i konflikt. Det framkommer i studien att det finns ett glapp mellan de frivilliga och de tvingande insatserna. Socialsekreterarna uttrycker att föräldrarnas konflikt tar fokus från barnets behov i socialtjänstens utredningar.

The aim of this study was to learn how the utreseförbud is applied in the Swedish judiciary. The law is one of the preventive measures introduced to protect children from honor-related violence and oppression. Utreseförbudet aims to protect children when there is a substantial risk for the child to be taken abroad for the purpose of entering into a forced marriage or being exposed to female genital mutilation. This study examines how the substantial risk in the law is described by the social welfare board and how the court assesses the substantial risk. The empirical material of the study consists of the 27 judgements made so far, concerning utreseförbudet. The material was examined through a content analysis and analyzed using the central theoretical concepts: honor, control mechanisms to maintain the ideal of virginity and discretion. Based on the results of the study, it emerged that utreseförbud is issued when the social welfare board and the court both have extensive knowledge of honor and when the circumstances described are considered concrete. Finally, it is discussed whether the law should be extended to include all forms of abduction in an honor context.

Idag kan ses att allt mindre 3D-fastigheter bildas. För att bilda 3Dfastigheter ska en lämplighetsbedömning göras av lantmäterimyndigheten, där bland annat de allmänna lämplighetsvillkoren i kapitel 3 fastighetsbildningslagen ska beaktas. Fastighetsbildningslagens förarbeten och lagkommentar talar om att 3D-fastigheten som bildas ska bli ett lämpligt förvaltningsobjekt och samtidigt vara av påtaglig storlek. Det har visat sig att lantmäterimyndigheterna i vissa ärenden kan ha svårt att bedöma vad som är lämpligt utifrån storleksperspektivet och vad som kan anses vara påtaglig storlek. Studien tar sikte på hur lämpliga förvaltningsobjekt bedöms vid 3D-fastighetsbildning utifrån storleken och hur bedömningen kan påverkas av andra faktorer. För att uppnå målen med studien har enkätundersökning, intervjuer och en studie av förrättningsakter gjorts. Studien av förrättningsakter visar att det är svårt att utläsa något skäl till varför en 3D-fastighet ansetts lämplig. Enkätundersökningen och intervjuerna visar att bedömningen görs främst utifrån 3D-fastighetens ändamål och dess självständighet. Självständigheten innebär att fastigheten ska kunna fungera utan alltför många rättigheter, vara ekonomiskt stabil och fungera förvaltningsmässigt. Däremot har storleken en mycket liten betydelse för lämplighetsbedömningen. Slutsatsen är att lämpligheten för varje förvaltningsobjekt – 3D-fastighet – görs i enlighet med de allmänna lämplighetsvillkor som finns i kapitel 3 fastighetsbildningslagen och att storleken i sig inte har en överhängande betydelse vid bedömningen. Däremot kan bedömning påverkas av andra faktorer som beaktas individuellt i varje ärende. / Nowadays it can be seen that smaller and smaller 3D-property units are formed. To form 3D-property units the property formation procedure must have undergone an assessment of suitability where the general suitability conditions in the third chapter of the Property Formation Act should be taken into account. The legislative history and the commentary of the Property Formation Act speak of that the 3D-property units formed should be suitable management objects and be of palpable size. The size perspective on the 3D-property units has, in some cases, been proven challenging to assess for the cadastral authority. This study examines how the assessment of suitable management objects is performed and how the assessment can be affected by other factors. To achieve this, a survey, interviews and a study of property information procedure dossiers have been done. The study of dossiers shows that it is difficult to see reasons to why the 3D-property unit has been considered suitable. The survey and interviews show that the assessment is done with the 3D-property unit’s purpose and independence in mind. The independence is dependent on that the 3D-property unit can operate without too many rights, be economically stable and function alone from a management perspective. The size is only of small significance when it comes to the assessment. Conclusion is that the suitability for each management object, the 3D-property units, is done according to the general suitability conditions of the third chapter of the Property Formation Act, where the size doesn’t have an impending significance. However, other factors can affect the assessment; factors that are taken into account individually in each 3D-case.

Studien syftar till att undersöka konflikter inom riksintressesystemet med särskilt fokus på värdefulla ämnen eller material. Intresset för svenska mineralfyndigheter har ökat och med nya gruvetableringar kommer konflikter om markanspråk. Syftet med studien är att utifrån samhällsstyrningen, undersöka om tillämpningen av 3 och 4 MB följer intentionerna med lagstiftningen med fokus på mineralnäringen och dess konflikt med andra intressen. Riksintressesystemet som studeras, uppkom på 60- och 70-talen på grund av att staten upplevde ett behov av att kunna ange långsiktiga nationella riktlinjer för mark- och vattenhushållningen. Genom det skulle konflikter mellan industrietableringar, bebyggelseutveckling och bevarandevärda kvaliteter hanteras. Arbetet med att utarbeta riktlinjer skulle inbegripa staten, länsstyrelserna och kommunerna vilka skulle föra en dialog med planer, utredningar och riktlinjer. Arbetet utmynnade i en lagreglering av riktlinjerna som blev hushållningsbestämmelserna i naturresurslagen, NRL. NRL angav skydd för verksamhetsanknutna och geografiskt anknutna riksintressen. Under 90-talet infördes riksintressena i MB. De har kritiserats för att brista i tillämpningen och att systemet inte är anpassat till dagens situation. Regeringen har därför startat en utredning med uppdraget att se över riksintressena. De teoretiska utgångspunkterna för studien har varit governancelitteratur som beskriver hur förskjutningar i samhällsstyrningen sker genom samverkan mellan privata och offentliga aktörer. Även plan- och miljöparadigmen som företräder expertkunskap och kommunikation som sätt att ta fram rätt beslut. I studien görs en fallstudie på två koncessionsansökningar (ansökningar om att få bedriva gruvverksamhet), Rönnbäcken och Stekenjokk, där båda fall berör en konflikt mellan framför allt rennäringen och mineralnäringen. En kvalitativ innehållsanalys används med hjälp av analyskategorier från governancelitteraturen för att ställa upp och studera beslutsdokumenten kring ärendena. Analysen av de två fall som studerats visar att en viss förskjutning i samhälls- styrningen skett där privata aktörer initierar processen att utpeka riksintressen för värdefulla ämnen eller material. I övrigt är processen dock centralt styrd med statliga myndigheter som fattar beslut om att peka ut riksintressen och bevilja eller avslå bearbetningskoncession för gruvetableringar. Inom ramen för paradigmen konstateras också att olika instanser i processen tar beslut inom de olika tankemönstren vilket får effekten att beslut grundas på olika kriterier. Utifrån studiens frågeställningar konstateras att konflikter råder och kommer bl.a. till uttryck genom att aktörer bedömer påtaglig skada olika. Riksintressesystemet har en tydlig ärendegång hos statliga myndigheter för prövningen av koncessioner, men skiljer sig åt mellan ärendena. Effekten av att bevarande- och exploateringsintressen ligger under samma paragraf, riskerar att skapa samma problem som fanns vid riksplaneringens tillkomst där bevarandeintressen inte tillmättes något skydd mot exploateringsintressen. Till slut dras slutsatsen att intentionerna inte följs eftersom regeringen i ett ärende beviljat en gruvetablering trots att gruvan anses som kortsiktig markanvändning. Långsiktighet och bevarandeintressen skulle i intentionerna ges starkare skydd, men i ena fallet är det trots allt tydligt att den ekonomiska betydelsen av fyndigheten inom riksintresset för värdefulla ämnen eller material väger tyngre än andra riksintressena inom området.