Humans are growing older which presents challenges for the health care system. One solution for allowing individuals to continue living in their home, despite age related dif- ficulties, is a sensor based surveillance system. These systems can monitor a number of parameters, for example motion or temperature. If certain limits are exceeded the sys- tem can notify family members or health care services. The aim of this project was to build a prototype of such a system which also had to be cheap and easy to install and maintain. The final prototype consists of a motion detection sensor in the bathroom, a temperature sensor around the kitchen stove and a temperature sensor for measurement of ambient room temperature. Each sensor is connected to its own Arduino and they are all programmed with different limits. The sensors communicate wirelessly with a central hub through the communication protocol LoRa. Once the central hub, which consists of a Raspberry Pi, receives a LoRa signal it sends an email to a chosen address. / Människor blir allt äldre vilket är en utmaning för sjukvården. En lösning som tillåter individer att fortsätta bo i sina hem, trots åldersrelaterade svårigheter, är ett sensorba- serat övervakningssystem. Sådana system kan övervaka ett flertal parametrar, exemåelvis rörelse eller temperatur. Om vissa gränser överskrids kan systemet underrätta anhöriga eller hemtjänsten. Syftet med det här projektet var att bygga en prototyp av ett sådant system, som även skulle vara billig och enkel att installera och underhålla. Den slutgiltiga prototypen består av en rörelsedetektor i badrummet, en temperatursensor vid köksspisen och en sensor som mäter den omgivande temperaturen i ett rum. Varje sensor är kopp- lad till en egen Arduino och de är alla programmerade med olika gränsvärden. Sensorerna kommunicerar trådlöst med en centralenhet genom kommunikationsprotokollet LoRa. När centralenheten, som består av en Raspberry Pi, tar upp en LoRa-signal skickar den ett email till en vald adress.

En kostnadseffektiv, liten robotbil som är fjärrstyrd via Wi-Fi harutformats och testats för att möjliggöra inspektion och identifiering avpotentiella faror vid olycksplatser. Robotbilenär avsedd att användasför rekognosering och inspektion och kan bidra till att utforma enadekvat insatsplan. Hjulupphängning och hjul konstruerades medhjälp av en 3D-skrivare. Den färdiga robotbilen är utrustad medmikrokontrollern Raspberry Pi som har flera funktioner som gör denanvändbar i olika scenarier. Det finns en kamera som möjliggörfjärrinspektion av bilens omgivning. Utöver kameran finns det tresensorer som är kopplade till Raspberry Pi-enheten, nämligen engassensor för att upptäcka farliga gaser, en ultraljudssensor för attmäta avståndet till närmaste objekt och en temperatursensor för attmäta omgivningstemperaturen. Robotbilen använder enmotorstyrningsmodul för att styra bilens rörelse och två servomotorerför att möjliggöra att rotera kameran i vertikal och horisontell led.Robotbilens strömförsörjning kommer från ett batteri och tvåspänningsomvandlare används för att reglera spänningen tillmotorstyrningsmodulen och Raspberry Pi-enheten. Genom attintegrera dessa komponenter i en enda enhet och programmeraRaspberry Pi-enheten för att styra dem, kan robotbilen effektivt hjälpaatt undersöka och hantera potentiella faror. / A cost-effective small robot car that is remote-controlled via Wi-Fi hasbeen designed and tested for inspecting and identifying potentialhazards at accident sites. The robot car is intended for reconnaissanceand inspection purposes and can contribute to formulating anadequate action plan. Wheel suspension and wheels were constructedusing a 3D printer. The finished robot car is equipped with theRaspberry Pi microcontroller, which has severalfeatures that make ituseful in various scenarios. There is a camera that allows remoteinspection of the car's surroundings. In addition to the camera, thereare three sensors connected to the Raspberry Pi unit: a gas sensor todetect dangerous gases, an ultrasonic sensor to measure the distanceto the nearest object, and a temperature sensor to measure theambient temperature. The robot car uses a motor control module tocontrol its movement and two servo motors to enable the rotation ofthe camera in the vertical and horizontal directions. The robot car ispowered by a battery, and two voltage converters are used to regulatethe voltage to the motor control module and the Raspberry Pi unit. Byintegrating these components into a single unit and programming theRaspberry Pi unit to control them, the robot car can effectively assistin investigating and managing potential hazards.

One of the main challenges for advanced driver assistance systems (ADAS)is the environment perception problem. One factor that makes ADAS hardto implement is the large amount of different conditions that have to betaken care of. The main sources for condition diversity are lane and roadappearance, image clarity issues and poor visibility conditions. A review ofcurrent lane detection algorithms has been carried out and based on that alane detection algorithm has been developed and implemented on a mixedcriticality platform. The thesis is part of a larger group project consisting offive master thesis students creating a demonstrator for autonomous platoondriving. The final lane detection algorithms consists of preprocessing stepswhere the image is converted to gray scale and everything except the regionof interest (ROI) is cut away. OpenCV, a library for image processing hasbeen utilized for edge detection and hough transform. An algorithm for errorcalculations is developed which compares the center and direction of the lanewith the actual vehicle position and direction during real experiments. Thelane detection system is implemented on a Raspberry Pi which communicateswith a mixed criticality platform through UART. The demonstrator vehiclecan achieve a measured speed of 3.5 m/s with reliable lane keeping using thedeveloped algorithm. It seems that the bottleneck is the lateral control ofthe vehicle rather than lane detection, further work should focus on controlof the vehicle and possibly extending the ROI to detect curves in an earlierstage. / En stor utmaning för avancerade förarstödsystem (ADAS) är problemet med uppfattning av miljön runt omkring. En faktor som gör ADAS svårt att implementera är den stora mängd olika förhållanden som måste tas hand om. De största källorna till olikheter är utseendet på körfältet och vägen, dåliga siktförhållanden samt otydliga bilder. En granskning av nuvarande algoritmer för körfältsdetektering har utförts och baserat på den har en körfältsdetekteringsalgoritm utvecklats och implementerats på ett blandkritiskt system. Avhandlingen är en del av ett större grupprojekt bestående av fem mastersstudenter som ska skapa en demonstrator för autonom konvojkörning. Den slutgiltiga körfältsdetekteringsalgoritmen består av förbehandlingssteg, där bilden konverteras till gråskala och allt utom intresseområdet är bortklippt. OpenCV, ett bibliotek för bildbehandling har använts för kantdetektering och houghtransformation. En algoritm som jämför körfältets mittpunkt och riktning med fordonets faktiska position och riktning har utvecklats och används i experiment för kontroll av fordonet. Körfältsdetekteringsalgoritmen har implementeras på en Raspberry Pi som kommunicerar med en blandkritisk plattform genom UART. Demo-fordonet kan uppnå en uppmätt hastighet på 3,5 m/s med pålitlig väghållning med den utvecklade algoritmen. Det verkar som att flaskhalsen är kontroll av fordonet i sidled och inte körfältsdetektering, ytterligare arbete bör fokusera på kontroll av fordonet och eventuellt utöka synfältet för att detektera kurvor i ett tidigare skede.

As the Internet of Things (IoT) is revolutionising and digitalising industry and the need for remote connectivity is increasing, there is an opportunity for new solutions for remotely controlled industrial equipment. One possible way of controlling industrial robot arms is by using a universal model arm input device of a different scale. The question this can lead to is, how a wireless IoT solution for a model-controlled robot arm can perform. This thesis realises this concept with a working demonstrator consisting of a model arm and a robot arm, connected through a third party IoT service. Tests, measuring the precision of the replicated motion and the time delay are used to evaluate the performance. The results lead to the conclusion, that the envisioned concept has merit, but is restricted by limitations such as the transmission interval of the used IoT service. Further, the conclusions and accomplishments of this thesis could serve as a basis for additional research on this method of remotely controlling industrial equipment. / Sakernas internet (IoT) revolutionerar och digitaliserar industrin, samtidigt som behovet av fjärranslutning ökar. Detta öppnar möjligheter till nya lösningar för fjärrstyrd industriell utrustning. Ett sätt att styra industrirobotar är att använda en universell modellarm i annan skala än robotarmen. Detta leder till frågan hur en trådlös IoT-lösning för en modellstyrd robotarm kan fungera. I detta projekt förverkligas konceptet med hjälp av en prototyp som består av en modellarm och en robotarm. Dessa är anslutna via en IoT-tjänst från en tredje part. Prestandan och precisionen av den återskapade rörelsen och tidsfördröjningen utvärderas genom tester. Slutsatsen dras att konceptet har fördelar, men begränsas av bland annat överföringsintervallet på grund av den valda IoT-tjänsten. Slutsatserna och resultaten från projektet skulle kunna användas för ytterligare forskning kring denna metod av fjärrstyrning.

A mesh network is a technology that is being repopularized and becoming commonly used by the general public. As this increase in use is observed, technologies such as Bluetooth are being adapted to create mesh variants. In this thesis, a Bluetooth mesh network is created and tested using raspberry pi 4’s and the Bluetooth interface, btferret. This thesis attempts to approach the limits of this technology using accessible tools, outlining the performance the network possesses to serve as a guideline to determine if it suitable for use for tasks at hand. Experimentation is split into two overarching methods where a test for latency and throughput is conducted. The thesis goes on to expose these tests to different stressors, categorized as either internal or external. The data collected aims to show the impacts of internal properties, in this case size of the packets transmitted, the size of the network, and finally the number of hops a packet is able to make within the network. The external factors tested for consists of various environmental properties in the form of obstacles and interference. Walls and a microwaves were used as obstacles while WiFi and other Bluetooth signals were used for interference. The results show that Bluetooth Low Energy (BLE) mesh networks are clearly affected by several internal and external factors. From the experimentation conducted, the thesis illustrates the relative effects of each property the tests are exposed to. / Ett mesh nätverk är en teknik som blivit populär igen och används ofta av allmänheten. Eftersom denna ökade användning observeras, tekniker som Bluetooth anpassas för att skapa mesh nätverksvarianter. I denna avhandling skapas och testas ett Bluetoothnätverk med Raspberry pi 4’s och Bluetoothgränssnittet, btferret. Denna uppsats försöker nå gränserna för denna teknik med hjälp av tillgängliga verktyg, definiera nätverks prestandan som en riktlinje för att avgöra om det är lämpligt för användning för uppgifter till hands. Resultaten visar att BLE mesh nätverk har tydliga begränsningar som avslöjar sig i olika sammanhang. I denna raport så undersöks paket storlek och antal hopp som ett paket kan göra inom nätverket utan signifikant prestandafall. Dessutom har olika andra faktorer, såsom väggar och andra störande radiofrekvenser visat sig påverka nätverket. Från alla experiment som genomförts så illustreras relativa effekt av det olika faktorer.

No description available.

The scope of this bachelor’s thesis was to investigate the use of infrared light to track an object in an image. The goal of the report was to build a full-scale prototype of a camera mount to understand what type of setup is ideal for delivering good tracking performance with infrared (IR) light, an IR-camera and a reflector. The tracker used IR-lights that shines light on the reflector which makes it the brightest spot in the image. Visible light was removed with an analog filter in front of the camera. A microcomputer, in this case a Raspberry Pi 3B+ was used to process the image from the camera, find the brightest spot and then turn the camera with two servo-motors. This resulted in a twoaxis motion that made sure that the brightest spot always stays in the middle of the frame. The testing of the system was done in two steps. First of all, five different shapes of reflector was tested to establish which shape ensures the best tracking performance, in all lighting conditions. The results from the testing was then compared to other visionbased tracking methods covered in other bachelorss thesis’ at KTH. The results showed that IR-tracking perform well in conditions with low ambient light while other visionbased tracking methods, like color tracking works better in conditions with lots of light. / I den här rapporten undersöks användningen av infrarött ljus för att spåra ett objekt i en bild. Målet med rapporten var att bygga en fullskalig prototyp av ett kamerafäste för att undersöka vilken typ av uppsättning som kunde leverera god prestanda gällande bildspårning med hjälp av infrarött (IR) ljus, en IR-kamera och en reflex. För spårningen användes IR-lampor som lyste på reflexen i syfte att göra den till den ljusaste punkten i bilden. Synligt ljus filtrerades bort med ett analogt filter som sattes framför kameran. En mikrodator i form av en Raspberry Pi 3B+ användes för att behandla bilden från kameran, identifiera ljusaste punkten och sedan rotera kamerafästet med hjälp av två servomotorer. Rotationen skedde kring två axlar för att se till att reflexen alltid befann sig mitt i bild. Testningen av uppsättningen gjordes i två steg. Först analyserades fem olika former på reflexen för att undersöka vilken form som bäst försäkrade att reflexen alltid är ljusaste punkten i bilden, även vid olika ljusförhållanden. Testresultaten från det andra testet kunde sedan jämföras med tidigare kandidatuppsatser som skrivits vid KTH. Det konstaterades att IR-spårning ger bättre prestanda vid ljusförhållanden med svagt ljus, medan spårning med hjälp av färgigenkänning ger bättre prestanda vid förhållanden med mycket ljus.

I en modern värld där artificiell intelligens blir allt mer integrerad i våra dagliga liv är en av de mest grundläggande och nödvändiga färdigheterna för en AI att lära sig och bearbeta information, särskilt genom objektdetektering. Det finns många algoritmer som kan användas för denna specifika uppgift, men vårt huvudsakliga fokus ligger på "You Only Look Ones", även känd som YOLO-algoritmen. Denna studie fördjupar sig i användningen av YOLO inom inbyggda system specifikt för att upptäcka tågrelaterade objekt på en Raspberry Pi. Målet med denna studie är att övervinna begränsningar i processorkraft och minne, typiska för småskaliga databehandlingsplattformar som Raspberry Pi, samtidigt som hög detekteringsnoggrannhet, hastighet och låg energiförbrukning bibehålls. Detta uppnås genom att träna YOLO-modellen med olika bildupplösningar och olika inställningar av hyperparametrar och sedan köra inferens på dem så att energiförbrukningen kan beräknas. Resultaten indikerar att även om lägre upplösningar resulterar i lägre noggrannhet, minskar de avsevärt de beräkningsmässiga kraven på Raspberry Pi, vilket gör det till en genomförbar lösning för realtidsapplikationer i miljöer där tillgången till ström är begränsad. / In a modern world where artificial intelligence (AI) is becoming increasingly integrated into our daily lives, one of the most fundamental and essential skills for an AI is to learn and process information especially through object detection. There are many algorithms that could be used for this specific task but our mainly focus is on "You Only Look Ones" aka YOLO algorithm. This study dives into the use of YOLO within embedded systems specifically for detecting train-related objects on a Raspberry Pi. The aim of this study is to overcome limitations in processing power and memory, typical in small-scale computing platforms like Raspberry pi, while maintaining high detection accuracy, fast processing time and low energy consumption. This is achieved by training the YOLO model with different image resolutions and different hyper parameters tuning then running inference on them so that the energy consumption can be calculated. The results indicate that while lower resolutions result in lower accuracy, they significantly reduce the computational demands on the Raspberry Pi, making it a viable solution for real-time applications in environments where power availability is limited

Submitted by Johnny Rodrigues (johnnyrodrigues@ufcg.edu.br) on 2018-10-11T15:31:32Z No. of bitstreams: 1 RAIMUNDO NONATO BITENCOURT PEREIRA - DISSERTAÇÃO PPGH 2015..pdf: 3351181 bytes, checksum: f86c28d332c653144b9bc0876a0d5a2b (MD5) / Made available in DSpace on 2018-10-11T15:31:32Z (GMT). No. of bitstreams: 1 RAIMUNDO NONATO BITENCOURT PEREIRA - DISSERTAÇÃO PPGH 2015..pdf: 3351181 bytes, checksum: f86c28d332c653144b9bc0876a0d5a2b (MD5) Previous issue date: 2015-03-05 / Neste trabalho propomos investigar a modernização urbana da cidade de Campo Maior, Piauí, considerando-a como favorecida pelo período áureo do extrativismo da cera de carnaúba no Estado, durante as décadas de 1930 e 1940. Observamos que a época que a cera ganhou destaque foi a partir do início da Primeira Guerra Mundial, sendo exportada para alguns países beligerantes, visto que foi possível extrair do produto um componente explosivo denominado ácido pícrico, utilizado na fabricação de pólvora. Tal fato tornou a cera o principal suporte da economia piauiense e campomaiorense, consolidando sua importância a partir da conflagração do segundo conflito mundial. Para investigar o crescimento urbano analisamos alguns equipamentos modernos, bem como logradouros públicos e prédios que foram implantados, e eram destacados nos discursos oficiais pelos governantes locais que representavam a cidade como uma das mais modernas e progressistas do Piauí. Destacamos ainda, que o período da modernização coincide com a época em que Getúlio Vargas é presidente do Brasil. No Piauí, temos os interventores Landri Sales (1931-1935) e Leônidas Melo (1935-1945). Os governantes, nacional e estadual, assentavam suas bases no autoritarismo e na ideia de progresso e modernização, que tinham forte ressonância em Campo Maior. Não obstante, propomos colocar em relevo algumas pessoas humildes que se apropriaram das reformas urbanas operadas em Campo Maior, dando atenção a sua subjetividade enquanto indivíduos comuns que também traduziram o seu olhar sobre a cidade, por meio de crônicas, livros de memória, ou mesmo entrevistas. Intencionamos compreender as sensibilidades dessas pessoas em relação a essa “nova” cidade na qual estavam vivendo, como foram beneficiados ou ficaram à margem da estrutura urbana que se modernizava. Por fim, pretendemos ainda ressaltar as novas sociabilidades que se desenvolveram nos espaços que surgiram. / In this work we propose to investigate the urban modernization of the town of Campo Maior, Piauí, regarding it as favored by the golden period of Carnaúba wax extraction in the state during the 1930s and 1940s. We observe that the time in which the wax came to prominence was the beginning of World War I, being exported to some belligerent countries, since it was possible to extract from the product an explosive component named picric acid, used in the making of gunpowder. This fact became the wax the main support of the economy of Piauí and Campo Maior, consolidating its importance from the conflagration of the second world conflict. To investigate the urban growth we analyzed some modern equipment, as well as public places and buildings that were implanted and were pointed out in the official speeches of the local rulers that represented the town as one of the most modern and progressive of Piauí. We emphasize yet that the modernization period coincides with the epoch in which Getúlio Vargas was the Brazilian president. In Piauí we had intervenors Landri Sales (1931-1935) and Leônidas Melo (1935-1945). The state and national governments had their bases in authoritarianism and the idea of progress and modernization that had a strong resonance in Campo Maior. Notwithstanding, we propose to highlight some lower-class people who took advantage of the urban reforms carried out in Campo Maior, highlighting their subjectivity as ordinary individuals that also translated their look upon the town, through chronicles, memoirs or even interviews. We intend to understand the sensitivities of these people about this “new town” in which they were living, how they were benefited or marginalized from the modernizing urban structure. Finally, we want to highlight the new social skills that developed in the new spaces.

MELO, Bárbara Olímpia Ramos de. A apropriação dos gêneros textuais: concepções, diretrizes e expectativas na alfabetização de jovens e adultos. 2003. 108f. Dissertação (Mestrado em Linguistica) – Universidade Federal do Ceará, Departamento de Letras Vernaculas, Programa de Pós-Graduação em Linguística, Fortaleza-CE, 2003. / Submitted by nazareno mesquita (nazagon36@yahoo.com.br) on 2012-06-29T19:28:04Z No. of bitstreams: 1 2003_diss_BORdeMELO.pdf: 726861 bytes, checksum: e8b93073a1cd292a42695d296c961801 (MD5) / Approved for entry into archive by Maria Josineide Góis(josineide@ufc.br) on 2012-07-25T16:38:38Z (GMT) No. of bitstreams: 1 2003_diss_BORdeMELO.pdf: 726861 bytes, checksum: e8b93073a1cd292a42695d296c961801 (MD5) / Made available in DSpace on 2012-07-25T16:38:38Z (GMT). No. of bitstreams: 1 2003_diss_BORdeMELO.pdf: 726861 bytes, checksum: e8b93073a1cd292a42695d296c961801 (MD5) Previous issue date: 2003 / Taking into consideracition that the written language is a means of interaction among people and that it is in that perspective that it should be taught in literacy classes, the main objective of this work was to investigate how it is conceived in the teaching-learning process of writting skills in youth and adult’s literacy programmer . To this end, we analysed the curricular proposal, the textbook used in youth and adult’s literacy classes and the teacher’s manual, as well as questionnaires answered by students and teachers. As theorical support for the alphabetization process, we researched works by Ferreiro (1983) and follwers, Tfouni (1988) and Soares (2000) sewed as theorical basis for the issues pertaining literacy. Bakthin (2000) was the basis for the central notion of textual genre. In general lines, we noticed that the teaching writing skills happens permeated by the following problems: a) despite the fact that curricular proposal and the teacher’s manual present a conception of writing based on social-cognitive aspects, this approach is not present in the in-training sessions or the writing activities carried out in the classroom; b) textual genre definition as well as the designation of the various textual genres required in classroom activities is still very unstable; c) the textual genres proposed in the writing activities do not fulfill the student’s learning expectations ; d) there is a discrepancy between what the teacher says he/she is working in the classroom and what the student says he/she is learning / Levando em consideração que a língua escrita é um meio de interação entre as pessoas e que é nessa perspectiva que devem ser desenvolvidas as atividades em ambiente de sala de aula de alfabetização, o objetivo principal desse trabalho foi investigar como é concebido o processo de ensino-aprendizagem da escrita em um programa de alfabetização de jovens e adultos. Para isso, analisamos a proposta curricular, o livro didático de alfabetização de jovens e adultos e seu respectivo manual do professor, além de questionários respondidos por alunos e alfabetizadores. Para tanto, recorremos ao suporte teórico de Ferreiro (1999) e seguidores para as questões pertinentes à alfabetização; Tfouni (1988) e Soares (2000) fundamentaram as questões relativas ao letramento; e Bakthin (2000) respaldou a noção central de gênero textual. Constatamos, em linhas gerais, que o ensino da escrita ainda acontece permeado por problemas de diversas ordens a seguir enumeradas: a) apesar de a proposta curricular e do manual do professor do livro didático esboçarem uma concepção de escrita atrelada ao seu aspecto sócio-comunicativo, não é isso que acontece nas orientações didáticas e nas atividades de produção de texto; b) a designação para gênero textual e para os diversos gêneros textuais solicitados nas atividades ainda é muito instável; c) os gêneros textuais trabalhados em sala de aula não coincidem com aqueles mais presentes nas esferas comunicativas em que os alfabetizandos interagem; d) os gêneros textuais propostos nas atividades de escrita não atendem às expectativas de aprendizagem dos alunos; e) há uma incoerência entre aquilo que o professor afirma estar trabalhando em sala de aula e aquilo que o aluno diz estar aprendendo