<p>Smärta är ett utbrett omvårdnadsproblem och en av de vanligaste orsakerna till att människor söker sig till sjukvården. Många patienter lider av underbehandlad smärta som ofta kan relateras till en bristande smärtbedömning. Sjuksköterskan har en betydelsefull roll i smärtbedömningen där attityden kan vara en avgörande faktor för om patienten erhåller en adekvat smärtbedömning. Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors attityder till smärtbedömning i sjukhusmiljö. En systematisk innehållsanalys av fjorton vetenskapliga artiklar genomfördes. Materialet sorterades enligt en definition av begreppet attityd och resulterade i tre huvudkategorier: Sjuksköterskors genomförande vid smärtbedömning, sjuksköterskors inställning till smärtbedömning och bakomliggande faktorer som påverkar sjuksköterskors smärtbedömning. Resultatet visade att sjuksköterskor ofta kombinerade kommunikation och observation i smärtbedömningen. Majoriteten av sjuksköterskorna visade sig ha en positiv inställning till smärtbedömning. Det framkom även att sjuksköterskor litade mer på egna tidigare vårderfarenheter än på patientens upplevelse av smärta. För att kunna uppnå en optimal smärtlindring för den enskilde patienten bör sjuksköterskor uppmuntras till att integrera smärtbedömningen i de dagliga rutinerna.</p> / <p>Pain is a widespread health care problem and one of the most common reasons why people seek out health care. Many patients suffer from undertreated pain which often can be related to the lack of pain assessment. Nurses have an important role in pain assessment in which their attitudes can be a decisive factor in whether the patient receives an adequate pain assessment. The purpose of the literature study was to illustrate nurses' attitudes towards pain assessment in hospitals. A systematic content analysis of fourteen scientific articles was conducted. The materials was sorted according to a definition of attitude and resulted in three main categories: nurses’ implementation in pain assessment, nurses’ outlook towards pain assessment and underlying factors that affect nurses’ pain assessment. The result showed that nurses often combined communication and observation in pain assessment. The majority of nurses were found to have a positive attitude towards pain assessment. However, the result also shows that nurses relied more on their previous health care experience than on the patient’s experience of pain. In order to achieve optimal pain relief for the individual patient nurses should to be encouraged to integrate pain assessment into their daily routines.</p>

<p>Background: Pain can be a constant problem in many older people's daily life, associated with particular physical and social disability, depression and poor quality of life. Dementia diseases are often associated with old age. Communication difficulties are one of the consequences of the disease, which clarifies the role of nursing staff in detecting and assessing pain. Objective: The aim was to compile knowledge about how nursing staff can identify pain in people with dementia. Method: A systematic literature review, where data were collected through manual and database searches. Databases Cinahl, Pubmed and electronic journal Health in the Nordic countries were used. Results: The results showed that pain-identification can be improved by knowing how the pain is reflected in different forms through physical and psychological reactions. Nursing staff knowledge and beliefs were essential for reliable pain assessment. It was also important to be able to see the relationship between cognitive function and pain perception, and to have access to pain assessment tools adapted to individual conditions. Conclusion: Living with constant pain can lead to unnecessary suffering and reduced quality of life. It’s important to be alert to changes in behaviours and habits of daily life. To provide good care, requires knowledge and engagement in caring for people with dementia.</p> / <p>Bakgrund: Smärta som kan vara ett ständigt problem i många äldres dagliga liv, förenad medbland annat fysiska och sociala handikapp, depression samt dålig livskvalitet.Demenssjukdom innefattar skador i hjärnan som ofta är förknippade med hög ålder.Kommunikationssvårighet är en av sjukdomens konsekvenser, vilket tydliggörvårdpersonalens roll i att upptäcka och bedöma smärta. Syfte: Syftet var att sammanställakunskap om hur vårdpersonalen kan identifiera smärta hos personer med demenssjukdom.Metod: En systematisk litteraturstudie, där datainsamling genomfördes via manuella ochdatabassökningar. Databaser Cinahl, Pubmed och elektronisk tidskriften Vård i Nordenanvändes. Resultat: Resultatet visade att smärtidentifiering kan förbättras genom att kännatill hur smärta speglar sig i olika uttryck genom fysiska och psykosociala reaktioner.Vårdpersonalens kunskap och förståelse var grundläggande förutsättningar för att uppnåadekvat bedömning och behandling av smärta. Viktigt var det också att kunna se sambandmellan kognitiv funktion och smärtupplevelse samt att ha tillgång tillsmärtskattningsinstrument som är anpassade efter individers behov och möjligheter.Slutsats: Att leva med ständig smärta kan leda till onödigt lidande och försämrad livskvalitet.Det är viktigt att vara uppmärksam på förändringar i beteende, vanor och mönster i detdagliga livet. För att kunna ge en god omvårdnad, krävs det kunskap samt engagemang ivårdande av personer med demenssjukdom.</p>

Background: Pain can be a constant problem in many older people's daily life, associated with particular physical and social disability, depression and poor quality of life. Dementia diseases are often associated with old age. Communication difficulties are one of the consequences of the disease, which clarifies the role of nursing staff in detecting and assessing pain. Objective: The aim was to compile knowledge about how nursing staff can identify pain in people with dementia. Method: A systematic literature review, where data were collected through manual and database searches. Databases Cinahl, Pubmed and electronic journal Health in the Nordic countries were used. Results: The results showed that pain-identification can be improved by knowing how the pain is reflected in different forms through physical and psychological reactions. Nursing staff knowledge and beliefs were essential for reliable pain assessment. It was also important to be able to see the relationship between cognitive function and pain perception, and to have access to pain assessment tools adapted to individual conditions. Conclusion: Living with constant pain can lead to unnecessary suffering and reduced quality of life. It’s important to be alert to changes in behaviours and habits of daily life. To provide good care, requires knowledge and engagement in caring for people with dementia. / Bakgrund: Smärta som kan vara ett ständigt problem i många äldres dagliga liv, förenad medbland annat fysiska och sociala handikapp, depression samt dålig livskvalitet.Demenssjukdom innefattar skador i hjärnan som ofta är förknippade med hög ålder.Kommunikationssvårighet är en av sjukdomens konsekvenser, vilket tydliggörvårdpersonalens roll i att upptäcka och bedöma smärta. Syfte: Syftet var att sammanställakunskap om hur vårdpersonalen kan identifiera smärta hos personer med demenssjukdom.Metod: En systematisk litteraturstudie, där datainsamling genomfördes via manuella ochdatabassökningar. Databaser Cinahl, Pubmed och elektronisk tidskriften Vård i Nordenanvändes. Resultat: Resultatet visade att smärtidentifiering kan förbättras genom att kännatill hur smärta speglar sig i olika uttryck genom fysiska och psykosociala reaktioner.Vårdpersonalens kunskap och förståelse var grundläggande förutsättningar för att uppnåadekvat bedömning och behandling av smärta. Viktigt var det också att kunna se sambandmellan kognitiv funktion och smärtupplevelse samt att ha tillgång tillsmärtskattningsinstrument som är anpassade efter individers behov och möjligheter.Slutsats: Att leva med ständig smärta kan leda till onödigt lidande och försämrad livskvalitet.Det är viktigt att vara uppmärksam på förändringar i beteende, vanor och mönster i detdagliga livet. För att kunna ge en god omvårdnad, krävs det kunskap samt engagemang ivårdande av personer med demenssjukdom.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur smärta, hos äldre personer som har diagnosen demens, kan identifieras och vilka hjälpmedel som finns att tillgå för att skatta/bedöma smärta hos dem som har diagnosen demens. Dessutom var syftet att beskriva vilka kriterier/särdrag man använder sig av vid smärtbedömningen hos de med sjukdomen demens. Artiklar söktes i följande databaser: Academic Search Elite, Cinahl, High Wire Press, Pub Med och i Science Direct. Dessa databaser valdes relaterat till att de är erkända och hade ett relativt stort utbud på relevanta artiklar inom ämnet.Designen i denna studie var beskrivande litteraturstudie där resultatet baseras på vetenskapliga artiklar. Totalt 31 artiklar var relevanta för studien och togs med i resultatet, av dessa var 24 kvalitativa, 4 kvantitativa och 3 artiklar var både kvalitativa och kvantitativa. Granskningen av kvaliteten av artiklarna som ingår i studien visade att den metodologiska kvaliteten var relativt hög.Resultatet visade att det fanns en del olika indikatorer som bedöms vid smärtskattning.Till de vanligaste indikatorerna hör ansiktsuttryck, smärtord och smärtljud men personer med demens och smärta kan även reagera med att dra sig undan, bli tysta eller ibland bli aggressiva och agiterade.Det fanns ett flertal smärtskattningsinstrument och observationsskalor med olika upplägg och kombinationer av bedömningskriterier. Smärtbedömning hos äldre med demens försvåras av att deras kognitiva förmåga liksom den verbala förmågan tenderar att försämras med deras sjukdom. Studien visade också att smärtskattning hos personer med kognitiv svikt är ett komplicerat och viktigt arbete för personal inom sjukvården. / The purpose of this literature review was to describe the pain, in older people who have been diagnosed with dementia, experience can be identified and the available aids, the pain of those who have been diagnosed with dementia. Furthermore, the purpose was to describe the criteria/characteristics used to make pain assessments on persons with dementia.Articles were found in the following databases: Academic Search Elite, Cinahl, High Wire Press, Pub Med and Science Direct. These databases were choosen because they are recognized and had a relatively wide range of relevant articles on the subject. The design of this study was descriptive literature review, where the outcome is based on scientific articles. In total, 31 articles were relevant to the study and were included in the result, of these articles, 24 were qualitative, 4 quantitative and 3 articles were both qualitative and quantitative. The review of articles included in the study, showed that the methodological quality was relatively high.The results indicated that there were different indicators considered while doing the pain assessment. The most common indicators include facial expression, pain words and sounds of pain, but persons with dementia and pain can also react with withdrawal, become quite or even become aggressive and agitated.There were several of pain-assessment instruments and observation scales with different set-ups and combinations of criteria. Pain assessment on elderly people with dementia is complicated, thus, their cognitive ability tends to deteriorate with their illness.The study also showed that pain assessment on persons with cognitive impairment is a complex and important work for health care staff.

Forskning om smärta hos barn började ta fart i mitten på 1980-talet. Innan dess fanns uppfattningar av att barn inte upplevde smärta. Resultatet av denna forskning, som fortfarande pågår, har långsamt implementerats i praktiken. Först på 1990-talet omsattes dessa resultat i praktiken, av att barn ändå kunde känna smärta. Vårdpersonal fick en ökad medvetenhet om smärta och smärtskattning hos barn. Olika smärtskattningsinstrument för att bedöma smärta hos prematura barn har sedan dess utarbetats, men de tillämpas främst i studiesyfte och används bristfälligt i vården. Det finns flera hinder för att smärtskatta, till exempel brist på kunskap och barnsjuksköterskors attityd kring smärta.   Syftet med denna studie var att undersöka barnsjuksköterskors uppfattningar av vilka förutsättningar som bör finnas för att smärtskatta prematura barn. Som metod användes fenomenografisk forskningsansats där sex barnsjuksköterskor blev intervjuade med öppna frågor. Resultatet av studien visar att barnsjuksköterskorna anser att kunskap om smärta och smärtbedömning är en av de viktigaste förutsättningarna. Ett lättförståeligt och lättillgängligt smärtskattningsinstrument, vårdpersonalens engagemang och familjefokuserad vård är andra förutsättningar som bör finnas. För att förbättra smärtskattningen måste först och främst kunskapen öka, genom både yrkesutbildning och fortbildning. / In the middle of the eighties the research of pain in children increased. Before that there were conceptions that children did not feel pain. Results of this research, which is still in progress, has slowly been implicated in practice. In the nineties these results were put into practice, that children feel pain. The awareness of pain and pain assessment in children increased in nursing staff. Pain assessment tools, for judging pain in preterm children, has since then been developed. These are mostly used in studies and not enough at bedside. There are many hinder in pain assessment, for example lack of knowledge and nurses attitudes to pain.   The aim of the study was to describe pediatric nurses' conceptions of what conditions that is necessary around judging pain in preterm children. A phenomenografic method with an open-ended questionnaire was used on six pediatric nurses'. The results of the study showed that pediatric nurses' has conceptions that knowledge about pain and pain assessment is the most important condition. A pain assessment tool that is easy to understand and accessible, nursing staff that is responsive and family centered care is other conditions that is necessary. To improve pain assessment nurses' knowledge needs to increase through different education.

Smärta är ett utbrett omvårdnadsproblem och en av de vanligaste orsakerna till att människor söker sig till sjukvården. Många patienter lider av underbehandlad smärta som ofta kan relateras till en bristande smärtbedömning. Sjuksköterskan har en betydelsefull roll i smärtbedömningen där attityden kan vara en avgörande faktor för om patienten erhåller en adekvat smärtbedömning. Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors attityder till smärtbedömning i sjukhusmiljö. En systematisk innehållsanalys av fjorton vetenskapliga artiklar genomfördes. Materialet sorterades enligt en definition av begreppet attityd och resulterade i tre huvudkategorier: Sjuksköterskors genomförande vid smärtbedömning, sjuksköterskors inställning till smärtbedömning och bakomliggande faktorer som påverkar sjuksköterskors smärtbedömning. Resultatet visade att sjuksköterskor ofta kombinerade kommunikation och observation i smärtbedömningen. Majoriteten av sjuksköterskorna visade sig ha en positiv inställning till smärtbedömning. Det framkom även att sjuksköterskor litade mer på egna tidigare vårderfarenheter än på patientens upplevelse av smärta. För att kunna uppnå en optimal smärtlindring för den enskilde patienten bör sjuksköterskor uppmuntras till att integrera smärtbedömningen i de dagliga rutinerna. / Pain is a widespread health care problem and one of the most common reasons why people seek out health care. Many patients suffer from undertreated pain which often can be related to the lack of pain assessment. Nurses have an important role in pain assessment in which their attitudes can be a decisive factor in whether the patient receives an adequate pain assessment. The purpose of the literature study was to illustrate nurses' attitudes towards pain assessment in hospitals. A systematic content analysis of fourteen scientific articles was conducted. The materials was sorted according to a definition of attitude and resulted in three main categories: nurses’ implementation in pain assessment, nurses’ outlook towards pain assessment and underlying factors that affect nurses’ pain assessment. The result showed that nurses often combined communication and observation in pain assessment. The majority of nurses were found to have a positive attitude towards pain assessment. However, the result also shows that nurses relied more on their previous health care experience than on the patient’s experience of pain. In order to achieve optimal pain relief for the individual patient nurses should to be encouraged to integrate pain assessment into their daily routines.

No description available.

Bakgrund: Smärta är en individuell upplevelse som kan vara svår att förmedla till andra men är ett oundvikligt fenomen efter kirurgiska ingrepp. Sjuksköterskor ska utifrån ett helhetsperspektiv bedöma patientens postoperativa smärta. Studier visade att det finns en skillnad mellan sjuksköterskors bedömning och patienters upplevelse av smärta. Smärtbedömningen kan försvåras av flera faktorer. Syfte: Syftet med denna litteraturbaserade studie var att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskors bedömning av postoperativ smärta hos patienter. Metod: En litteraturöversikt som baserades på 15 kvalitetsgranskade och systematiskt valda vetenskapliga artiklar. Resultat: Patienterna upplevde att deras smärta ofta underskattades av sjuksköterskorna. Sjuksköterskorna ansåg att den verbala förmågan att utrycka smärta är den viktigaste faktorn för att göra en adekvat smärtbedömning. Sjuksköterskor erkände svårigheterna med att bortse från sina egna värderingar och acceptera vad patienten uttryckte om sin smärta. Slutsats: Sjuksköterskor tenderade att underskatta patienters smärta. Flera faktorer påverkar sjuksköterskan i bedömningen av den postoperativa smärtan där den verbala kommunikationen identifieras som den tillförlitligaste faktorn. Sjuksköterskor måste förbättra smärtutvärderingen och göra den på ett mer metodiskt och kontinuerligt sätt. / Background: Pain is an individual experience which can be difficult to convey to others but it is an inevitable phenomenon after surgery. Nurses must assess the patient's postoperative pain from a holistically perspective. Studies indicated that there is a difference between nurses’ assessments of pain intensity and patients’ experience of pain. Several factors complicate pain assessment. Aim: The aim of this literature–based study was to describe factor that affects nurses in the assessment of postoperative pain in patients. Method: A literature review based on 15 peer-reviewed and systematically selected scientific articles. Findings: Patients felt that their pain was often underestimated by nurses. Nurses considered that the verbal ability to express pain is the most important factor in order to make an adequate assessment of pain. Nurses admitted the difficulty of ignoring their own values and accept what the patient expressed about their pain. Conclusion: Nurses tended to underestimate patients' pain. Several factors affect the nurse in the assessment of postoperative pain which verbal communication is identified as the most reliable factor. Nurses must improve the evaluation of pain assessment and provide it in a more systematic way.

Problem: Trots den kunskap som idag finns om smärtbe-dömningens betydelse för en adekvat smärtbehandling kvar-står på många sjukhus problem med smärtbedömning av pa-tienter med långvarig smärta. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som inverkar på sjuksköterskans smärtbedömning av patienter med långvarig smärta. Metod: Studien var en litteraturstudie, 14 artiklar (10 kvanti-tativa och 4 kvalitativa) som motsvarade litteraturstudiens syfte granskades och analyserades. Resultat: Resultatet utföll i två kategorier: sjuksköterskans kunskap, kommunikation och attityd samt patientens upple-velser och uttryck av långvarig smärta. Att tro på patientens upplevelse och uttryck av smärta var en av de viktigaste tyngdpunkterna i smärtbedömningen av patienter med lång-varig smärta. Sjuksköterskans kunskap och kompetens var också faktorer som inverkade på smärtbedömningen. Brister i kommunikationen och patientens smärtuttryck- och upple-velser var andra faktorer som inverkade. Konklusion: Slutsatsen av resultatet var att det fanns flera faktorer som inverkade på sjuksköterskans smärtbedömning och att patientens långvariga smärta bör bedömas utifrån ett holistiskt perspektiv. Implikation: Fortsatt forskning behövs för att öka sjukskö-terskans medvetenhet om dessa faktorer som inverkar på smärtbedömningen. / Problem: Despite the knowledge available today about pain assessment´s importance for adequate pain treatment prob-lems with pain assessment of patients with chronic pain per-sists in many hospitals. Purpose: The purpose of this study was to elucidate factors influencing nurses´ pain assessment of patients with chronic pain. Method: The study was a literature review, 14 articles (10 quantitative and 4 qualitative) that corresponded purpose of the study were examined and analyzed. Result: The results were distributed into two categories: nurses´ knowledge, communication and attitude and the pa-tients´ experience and expression of chronic pain. To believe in the patients experience and expression of pain was one of the main focuses of pain assessment of patients with chronic pain. Nurses´ pain knowledge and skills were other factors which affect pain assessment. Deficiencies in communica-tion and the patients´ pain expression and experience were also factors that impacted. Conclusion: The conclusion of the result was that there were many factors which affect nurses´ pain assessment and that patients´ chronic pain should be assessed from a holistic per-spective. Implication: Continued research is needed to increase nurs-es´ awareness of these factors affecting pain assessment.

Bedömning av smärta hos icke kommunicerbara patienter är en utmaning för intensivvårdssjuksköterskan. Syftet med denna studie var att undersöka hur sjuksköterskor uppger att de bedömer smärta hos denna patientgrupp. En deskriptiv och jämförande tvärsnittsstudie gjordes med hjälp av en webbaserad enkät. Enkäten distribuerades till alla kliniskt verksamma intensivvårdssjuksköterskor (n=96, svarsfrekvens 75%) på två intensivvårdsavdelningar på Akademiska sjukhuset i Uppsala. De smärtparametrar som sjuksköterskorna ansåg viktigast var pulsstegring, blodtrycksstegring och mimik/ansiktsuttryck. Påbyggnadsutbildning eller uppdrag inom smärtområdet hade ingen signifikant betydelse för vilka smärtparametrar sjuksköterskorna uppgav som viktigast. I studien framkom att sjuksköterskorna i hög grad känner sig trygga i sin bedömning av smärta hos icke kommunicerbara intensivvårdspatienter. Det fanns inget samband mellan yrkeserfarenheten som intensivvårdssjuksköterska och grad av upplevd trygghet i smärtbedömningen. De resurser som sjuksköterskorna uppgav att de saknade för att bättre kunna bedöma smärta hos denna patientgrupp var utbildning, läkarengagemang, gemensamma riktlinjer och införande av smärtbedömningsinstrument. Det finns ett behov av fördjupad utbildning avseende smärtbedömning av icke kommunicerbara patienter. Införandet av ett smärtbedömningsinstrument anpassat för patientgruppen skulle kunna kvalitetssäkra smärtbehandlingen. / Assessment of pain in non-verbal patients is a challenge for intensive care nurses. The purpose of this study was to examine how nurses report their assessment of pain among these patients. A descriptive and comparative cross-sectional study was done using a web-based questionnaire. The questionnaire was distributed to all nurses (n=96, response rate 75%) in two intensive care units at Uppsala University Hospital. The pain parameters the nurses considered most important were increased pulse rate, increased blood pressure and gestures/facial expressions. Postgraduate course or assignments within pain management had no significant effect on the pain parameters nurses stated most important. The study found that nurses felt secure in their assessment of pain in non-verbal ICU-patients. There was no connection between years of experience as critical care nurse and the degree of perceived security in pain assessment. Requested resources by the nurses to better be able to assess pain in these patients were education, physician involvement, guidelines and the introduction of pain assessment instruments.There is a need for in-depth education about pain assessment of non-verbal patients. The introduction of pain assessment tools tailored to these patients could assure the quality of pain management.