Bakgrund: Utvecklingen i Sverige går mot att fler människor vårdas och dör i sitt eget hem. I och med detta ökar de anhörigas ansvar för vården av den döende familjemedlemmen. Det finns brister rörande vården vid livets slutskede vad det gäller bemötande, information och stöd till närstående. Syfte: Att belysa upplevelser hos anhörigvårdare till palliativa patienter som vårdas i hemmet. Metod: Systematisk litteraturstudie som omfattade nio kvalitativa artiklar. Artiklarna har kvalitetsgranskats och dess resultat har analyserats. Ur analysen framkom fyra kategorier med elva subkategorier. Resultat: Att vårda en döende anhörig innebar att anhörigvårdarens liv förändrades, de fick en ny roll och obekanta rutiner. De upplevde att vårdandet var påfrestande och gav känslor av maktlöshet då de inte kunde tillgodose den döendes behov. God kommunikation med såväl den döende anhörige som sjukvårdspersonal upplevdes som stödjande. Tillräckligt med information från vårdpersonal medförde att anhörigvårdare lättare kunde hantera vårdsituationen. Anhörigvårdare upplevde det stödjande att av vårdpersonalen bli betraktad som en del av vårdteamet. Slutsats: Det är av stor vikt att sjuksköterskan erkänner anhörigvårdaren som en del av det vårdande teamet samt strävar efter att skapa en god relation med patient och anhöriga. Det är även betydelsefullt att sjuksköterskan ger adekvat och individanpassad information.

Abstract The purpose of this study was to describe how adult cancer patients in need of palliative care experience the process of being dying and being cared for at home from a physical and psycho-social perspective. The method for this study was a literary review including 16 scientific articles. Study findings showed that cancer patients in palliative care had a great deal of suffering both physically and psychosocially. Physical discomfort that caused major problems for patients were pain and fatigue. The psychosocial suffering was a major concern for patients experiencing themselves as a burden, but also a concern for how the lives of their relatives would be after their death. Positive experiences of palliative care at home according to the patients was that it contributed to the feeling of being secure and led to better control of symptoms. The negative experiences included fear of not getting help fast enough in case an acute condition would occur, difficulties in having to get help with personal hygiene and being forced to shift responsibility to someone else. It emerged that many patients who initially had the desire to die at home changed their wish when the disease entered its´ final phase and then wanted to be cared for in a hospital

Introduktion: Palliativa patienter är en patientgrupp sjuksköterskan alltid kommer komma i kontakt med. Meningen med den palliativa omvårdnaden är att ge behandling så att patienten får ett värdigt avslut.Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans omvårdnadsintervention för patienter i palliativ vård. Metoden som valdes var en litteraturstudie och följde Polit och Becks (2012) nio stegs modell. Artiklarna söktes fram i databaserna PubMed och CINAHL. Efter en kvalitetsgranskning av artiklarna kvarstod 11 artiklar som alla var av kvalitativ ansats. Utifrån litteraturstudiens syfte framkom fem huvudkategorier med tio tillhörande underkategorier. Resultatet som framkom var Sjuksköterskan som relationsskapare, Sjuksköterskan som stöd, Sjuksköterskan som samordnare, Sjuksköterskan som kommunikatör, Sjuksköterskan som utvärderar och symtomhanterar. Slutsatsen som gjordes är att sjuksköterskan omvårdnadsinterventioner i samband med palliativ vård inriktas på att skapa goda relationer, kunna ge stöd, samordning mellan olika vårdprofessioner, kommunicera med patient och närstående, tillämpa patientbedömning och kunna symtomhantera. De olika huvudkategorierna innebär sjuksköterskans handlande både gällande indirekt med andra vårdprofessioner och i direkt samspel med patienten och detta utgör sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner i den palliativa vården.